Lärdomar och tips organisatorisk utvärdering

En presentation över ämnet: "Lärdomar och tips organisatorisk utvärdering"— Presentationens avskrift:

1 Lärdomar och tips organisatorisk utvärdering
Johanna Andersson IVL Svenska Miljöinstitutet BILD1: Lärdomar och tips Intro Johanna Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet Jag har tillsammans med Ann-Mari Fransson, SLU, lett arbetet med att utvärdera de anläggningar som uppförts inom ramen för projektet. Vi på IVL har tillsammans med White utvärderat anläggningarna utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Vi har studerat hela värdekedjan, från idé till förvaltning. Vi har intervjuat olika aktörer i processen, från projekt- ägaren (oftast fastighetsägaren) till driftorganisationen. Jag tänkte berätta lite om de erfarenheter detta har gett oss genom att berätta för er om våra 5 viktigaste lärdomar kring hur olika organisatoriska aspekter kan påverka slutresultat och långsiktig överlevnad när det byggs gröna ytor med hög biologisk mångfald. samt ge lite tips på hur vi kan se till att det görs fler investeringar.

2 5 viktiga lärdomar Layout/bilder: John Block, SGRI Tidig samverkan
Noggrann kunskapsöverföring Tydlig och tidig vision och målbild BILD 2: 5 Viktiga lärdommar Erfarenheter – de fem viktigaste lärdomarna Genomförande, organisation och samverkan är viktiga faktorer (som kan påverka slutresultat och långsiktig överlevnad när det byggs gröna ytor med hög biologisk mångfald.) Vi har sammanställt ett antal utmaningar och framgångsfaktorer från de 20 tal anläggningar vi har studerat. Vi börjar med de tre första, som är väldigt tätt hoplänkade. Tidig samverkan En tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen. Bra och tidigt samarbete mellan involverade aktörer vid anläggandet har identifierats som viktigt för ett lyckat slutresultat. Både positiva och negativa erfarenheter under planering, genomförande och förvaltning av projekten styrker detta. Exempelvis har en stor utmaning som visat sig i många projekt varit att samverkan med den kommande eller utsedda driftorganisationen är oklar. Ett tätt samarbete med driftsorganisationen tidigt kan ge bättre slutresultat och större engagemang Tydlig och tidig vision och målbild En tidig och tydlig vision och målbild som följer och kommuniceras i alla led, under hela processen, från idé till förvaltning, skapar också goda förutsättningar för det gemensamma arbetet. Detta skapar en tydlighet genom hela projektet och skapar goda förutsättningar för ett bra samarbete mellan involverade aktörer. Noggrann kunskapsöverföring I en traditionell byggprocess är det många steg från idé till färdig anläggning. Detta ställer höga krav på kunskapsöverföring både vid eventuellt personalbyte inom organisationer, men också mellan olika aktörer. I alla olika skeden finns risk för att personer byts ut och information försvinner. Överföringen av vision och kunskap från övriga aktörer till drift- och skötselpersonal är viktig. En driftorganisation kan uppleva det som ett problem när överföringen av kunskap från övriga aktörer upplevs bristfällig Exempelvis kan det vara av stor vikt att den som utformar vegetationen kommunicerar målbilden för anläggningen, hur den är tänkt att utvecklas och varför, för den som ska sköta det. Layout/bilder: John Block, SGRI

3 Layout/bilder: John Block, SGRI
Bild på arbetsprocess Vi har försökt illustrera detta i denna bild. Det vi sett är att när man arbetar med en mer integrerad byggprocess och samverkar tidigt så får man ofta med sig den kunskapsöverföring som efterfrågas och detta gynnar oftast slutresultatet. Layout/bilder: John Block, SGRI

4 5 viktiga lärdomar Layout/bilder: John Block, SGRI Tidig samverkan
Tydlig ansvarsfördelning Tydlig och tidig vision och målbild BILD 4: 5 viktiga lärdommar, del 2 Tydlig ansvarsfördelning En tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. Under driftskedet är det även viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning som visar vem som gör vad och vad som förväntas av driftorganisationen. Hänger förstås även ihop med kunskapsöverföring. Vi har några exempel där vi sett en del utnämningar krig Engagerade, kunniga och kompetenta medverkande Engagerade, kunniga och kompetenta medverkande har också visat sig vara en bra framgångsfaktor. Kunskapen och kompetensen inom området gröna lösningar är mycket varierad bland beställare och utförare. Pålästa och kunniga beställare har pekats ut som en stor framgångsfaktor för ett bra slutresultat. Det kan ju inte alla vara, och då är det viktigt att omge sig med kompetenta personer/aktörer. Men viktigast är faktiskt att engagemanget för frågan finns. Erfarenheter visar också att det kan vara viktigt att den driftorganisation som anlitas har rätt kompetens och en engagerad personal underlättar. Exempelvis - Då beställare och skötselpersonal har liten kunskap om växter har de också en liten insikt i svårighetsgraden kring utveckling och skötselbehov hos olika anläggningars växtmaterial. Alla dessa fem lärdommar föder varandra. Lärdommar hur detta ska fungera Noggrann kunskapsöverföring Kunniga medverkande Layout/bilder: John Block, SGRI

5 Hinder och drivkrafter
Ekonomi Krav - Tvingande eller frivilliga Nyttor Layout/bilder: John Block, SGRI BILD 5: Hinder och drivkrafter Men alla dessa lärdomar gäller ju när investeringen är beslutad och anläggningen ska byggas. Det är inte alltid vi kommer dit. Demonstrationsanläggningarna i Malmö, som byggdes , är fortfarande ganska sällsynta i sitt slag. Därför ställde vi oss också frågan: VARFÖR ska man/du som fastighetsägare investera i en grön lösning på sin fastighet? Vilka hinder finns och Vilka drivkrafter finns? Vi har pratat både med de byggherrar som uppfört anläggningar med hög biologisk mångfald, men även med fastighetsägare som inte har gjort det. Underlaget visar föga överaskande: Det entydigt största hindret är ekonomiska krav. Ekonomiska krav försvårar för att fastighetsbolag och entreprenadbolag att genomföra investeringar i gröna ytor med hög biologisk mångfald. Utrymmesbrist och konkurrens om andra tekniska och estetiska krav verkar vara av underordnad betydelse. Slutsatsen är helt enkelt att det som prioriteras högst kommer först. Detta medför OFTA att investeringarna inte görs. Men. Undersökningen visar också att det finns två drivkrafter som skulle kunna göra att man övervinner det ekonomiska hindret och prioritera upp investeringen av denna typ av anläggningar. Här behövs både piska och morötter. Piskan: Den första är när det finns tydliga KRAV - TVINGANDE ELLER FRIVILLIGA exempelvis på frivilliga krav i form av olika miljöcertifieringar eller andra branschspecifika initiativ eller egna initiativ. Det finns också lokala krav såsom Grönytefaktor, ekologisk kompensation mm. som kan både vara frivilliga och tvingande. Det efterfrågas även tydligare lagkrav och styrmedel inom området I fredags var jag i Stockholm på konferens i c/o City (som ni hörde Christina berätta om tidigare) PÅ paneldebatten (med deltagare från hela värdekedjan) lyftes frågan ”hur ska vi få det att hända” - då kom önskemål om tydligare lagkrav flera gånger, främst från representanter från NCC/hållbar renovering. (Jag tolkade det som detta för att få med den stora massan, och inte bar de redan frälsta) Men detta en diskussion i sig. Gällande exempelvis kommunens möjlighet att ställa särkrav eller inte. Moroten: Den andra drivkraften som identifierats som viktig i detta hänseende är att lyfta fram de NYTTOR som kan blir tillgodosedda då den gröna lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen. Ett möjlighet sätt att lyfta fram en anläggnings nyttor är genom begreppet ekosystemtjänster - det är den NYTTA vi människor får av naturen. Beroende på vilken anläggning som väljs så genereras olika nyttor, ekosystemtjänster, på en fastighet. Utgå från vilka problem som behöver lösas på just din fastighet och vilka nyttor som efterfrågas av de som nyttjar fastigheten. Att använda sig av ekosystemtjänster kan både lösa problem och ge mervärden. I de projektexempel som finns i den erfarenhetsskrift som vi tagit fram, redovisas vilka ekosystemtjänster de olika anläggningarna levererar.(eventuellt så kommer Ann-Mari efter mig berätta mer om detta) Andra exempel: Christina har tidigare redovisat möjliga verktyg och metoder för ekosystemtjänster som tagits fram inom projektet C/o City Både dessa drivkrafter KAN skapa/ge ökat värde på fastigheten och ett ökat marknadsföringsvärde och på så sätt kan det ekonomiska hindret övervinnas

6 Johanna Andersson IVL Svenska Miljöinstitutet johanna.andersson@ivl.se
Bild 6: För den intresserade så kan ni läsa mer om våra erfarenheter och tips i denna erfarenhetsskrift. Läs mer! Tack för mig.