Kapitel 12. GIS standarder och infrastrukturer

En presentation över ämnet: "Kapitel 12. GIS standarder och infrastrukturer"— Presentationens avskrift:

1 Kapitel 12. GIS standarder och infrastrukturer
Kapitel 12. GIS standarder och infrastrukturer Fördjupning om kvalitet och att sätta GIS i ett lite större sammanhang Datum GIS för gymnasiet

2 Löpande bandet! Geografiska data
Allt fler geografiska databaser produceras. Hur användbara är dessa? (dvs vilken kvalitet?) Kvalitet måste kontrolleras och dokumenteras. Standarder krävs för utbyte av geografiska data Datum GIS för gymnasiet

3 Standardiseringsorganisationer inom GIT området
SIS Projekt: STANdardiseringsgruppen för Landskaps Information Standard i Sverige ULI STANLI STG Utvecklingsrådet för Landskapsinformation Standardiseringsgrupper CEN ISO OGC Europeisk Standard Internationell Standard Amerikansk Standard Datum GIS för gymnasiet

4 Att standardisera, dokumentera och få kvalitet i sin databas
Verklighet Databas Arbetssteg Dokumentation Verksamhetsanalys Kravspecifikation Modellering Verklighetsmodeller Objekttypskatalog Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinitioner Förekomstnivå Typnivå Konstruktion Databasspecifikation Allmän del Insamling och lagring Kvalitetsdeklaration Datainsamling Kontroll Arbetsgång – modellering Målet med modelleringen är att se till att få en databas med kvalitet, funktionalitet och flexibilitet. I huvudsak är det intervjuer, diskussioner som leder fram till en rad viktiga dokument som sedan databaskonstruktören kan ta hjälp av vid själva arbetet med databasen. Kravspecifikationen är viktig. Den talar om vad systemet/databasen skall klara av. Om databasspecifikationen uppfyller de krav man ställt i kravspecifikationen kan man säga att man uppnått en databas med hög kvalitet. Standardisering är viktigt och det finns väl definierade standarder och bereppsmodeller för hur ett modelleringsarbete bör gå till. HMK Databaser, (1994, Lantmäteriet) innehåller mer information om de olika stegen och dessutom bilagor från STANLI (Standardiseringsgruppen för Landskapsinformation) som är mycket användbara bl.a hur man grafisk kan beskriva modelleringen. HMK-Databaser, figur 3.1 Datum GIS för gymnasiet

5 Modellering ”Att tänka efter före”
Gör man för att bättre se hur databaser samarbetar med varandra Modeller är diskussionsunderlag Olika metoder finns för att beskriva modeller På följande sidor visas några begrepp från en sådan modell som standardorganet STANLI föreslagit En verklighetsmodell för ett GIS! En kommun som Heter: Älvstad Har folkmängd: 20 Består av En fastighet som En fastighetsägare som Heter: Andersson Bor på: Storgatan 3 Heter: Flodfåran 1:23 Har area: 2000 kvm Ägs av Består av En fastighet som En fastighetsägare som Består av Heter: Forsen 2:7 Är belägen: Sjövägen 3 Har area: 1500 kvm Heter: Andersson Bor på: Storgatan 3 Ägs av En fastighetsägare som En fastighet som Heter: Andersson Bor på: Storgatan 3 Heter: Vassen 3:1 Är belägen: Älvsgatan 1 Har area: 3000 kvm Ägs av Datum

6 Begreppsmodell - begrepp 1
Kommun Objekttyp Kommun Heter: Namn 1:1 Har folkmängd: Tal 0:1 Fastighet Är belägen: Adress 1:1 Har area: Ytangivelse 1:1 består av 1:M (*är en del av 1:1) Sambandstyp - Hur är förhållandet mellan objekt? Sambandsaspekttyp - Alltid ur aspekt från båda objekt Restriktion - 1:1 - 1:M…osv Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

7 Begreppsmodell - begrepp 2
Kommun Heter: Namn 1:1 Har folkmängd: Tal 0:1 = Attributtyp Kommun Heter: Namn 1:1 Har folkmängd: Tal 0:1 = Domän - Tillåtna värden Explicit värde - Visst, unikt värde på domän, t ex Kiruna Kommun * Heter: Namn 1:1 Har folkmängd: Tal 0:1 Fastighet Är belägen: Adress 1:1 Har area: Ytangivelse 1:1 består av 1:M (*är en del av 1:1) Identifierare Kan vara kombination av Attributttyp och sambandsaspekttyp Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

8 Begreppsmodell - begrepp 3
Specialisering Beskriver samband mellan super- och sub-typer 4 typer: Uttömmande unik Uttömmande, multipel Icke uttömmande, unik Icke uttömmande, multipel ”Alltid det ena eller det andra” ”Kan vara en eller flera” ”Måste vara ena eller andra, men finns fler” ”Kan vara en eller fler, men finns fler” supertyp Bil Ålder Namn Typ subtyp Aero Saab Volvo Ny Gammal Veteran Kombi Sedan Cab Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

9 Databasspecifikation
Verklighetsmodellen Gemensam plattform Redovisar: - objekt, attribut och samband Underlag för diskussion Arbetssteg Dokumentation Verklighet Databas Datainsamling Kontroll Konstruktion Databasspecifikation Allmän del Insamling och lagring Kvalitetsdeklaration Modellering Verklighetsmodeller Objekttypskatalog Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinitioner Verksamhetsanalys Kravspecifikation Förekomstnivå Typnivå Ägs av Består av En kommun som Heter: Älvstad Har folkmängd: 20 En fastighet som Heter: Flodfåran 1:23 Har area: 2000 kvm Heter: Forsen 2:7 Är belägen: Sjövägen 3 Har area: 1500 kvm Heter: Vassen 3:1 Är belägen: Älvsgatan 1 Har area: 3000 kvm En fastighetsägare som Heter: Andersson Bor på: Storgatan 3 Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

10 Databasspecifikation
Verksamhetsmodellen Arbetssteg Dokumentation Verklighet Databas Datainsamling Kontroll Konstruktion Databasspecifikation Allmän del Insamling och lagring Kvalitetsdeklaration Modellering Verklighetsmodeller Objekttypskatalog Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinitioner Verksamhetsanalys Kravspecifikation Förekomstnivå Typnivå Stöd för databaskonstruktion Redovisar: - På typnivå; objekt, samband mm Äger O:M (Ägs av 0:M) Består av 1:M (ingår i 1:1) En kommun som Heter: Namn 1:1 Har folkmängd: Nummer 1:1 En fastighet som Heter: Fast.beteckning. 1:1 Är belägen: Lägesadress 1:1 Har area: Ytangivelse 0:1 En fastighetsägare som Bor på: Storgatan 0:1 Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

11 Databasspecifikation
Objekttypskatalog Arbetssteg Dokumentation Verklighet Databas Datainsamling Kontroll Konstruktion Databasspecifikation Allmän del Insamling och lagring Kvalitetsdeklaration Modellering Verklighetsmodeller Objekttypskatalog Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinitioner Verksamhetsanalys Kravspecifikation Förekomstnivå Typnivå Vem Domäner Datum Attribut Till objekttyp Beskrivn 9 Identifierare 8 Sambandsaspekttyp …. Bla bla bla 10 Upprättad/Ändrad 7 Attributtyp 6 Verksamhetsmodell 5 Kommentar 4 Regler 3 Motivering 2 Definition Objekttyp Byggnad Exempel: HMK-Da, Bilaga B Innehåller bl a: Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinition Källa: Stanli, HMK-Databaser Datum

12 Kvalitet - definition ISO 9000 GIS-Ordboken
ISO 9000 ”Alla sammantagna egenskaper och kännetecken hos en tjänst eller produkt som ger den förmåga att tillgodose ställda krav.” GIS-Ordboken ”Graden av överensstämmelse mellan databasens totala faktiska beskaffenhet och de intentioner som angavs i databasspecifikationen.” Kvalitet hos GeoDB kan anges med tex kvalitetsindikatorer. Standarder ex HMK, CEN etc… Datum GIS för gymnasiet

13 Kvalitet på databas Kvalitet kan redovisas på olika nivåer EXEMPEL
Kvalitet kan redovisas på olika nivåer EXEMPEL Objektnivå Aggregerad nivå Hela databasen Som attribut Som metadatafil till ett dataset Som metadata till en databas Datum GIS för gymnasiet

14 Kvalitetsdeklaration enligt HMK
Allmän del Beteckning Förvaltande organisation Föreliggande behov och ambitionsnivå Aktualitetskrav Geografisk yttäckning Koordinatsystem i plan och höjd Total datamängd Lämpligt skalområde för grafisk presentation Nyttjanderättsregler Tillgänglighet Innehåll, datainsamling, lagring, ajourhållning Struktur Urvalskriterier Geometrisk representation Attribut typer Datastruktur (hierarki, topologi) Insamlingsmetod Registrering o generalisering Lagring Kontrollmetoder Ajourhållningsplan Datum

15 Att beskriva databaser
A och O för att arbeta med Geografiska Databaser Olika sätt att beskriva: Databasspecifikation Databasbeskrivning Metadata/Metadatabas Databaskatalog Datum

16 Databasspecifikation
Arbetssteg Dokumentation Verklighet Databas Datainsamling Kontroll Konstruktion Databasspecifikation Allmän del Insamling och lagring Kvalitetsdeklaration Modellering Verklighetsmodeller Objekttypskatalog Klassificeringsstruktur Verksamhetsmodell Objekttypsdefinitioner Verksamhetsanalys Kravspecifikation Förekomstnivå Typnivå Den bäst beskrivande dokumentet om en databas Datum

17 Databasbeskrivning Faktisk resultat av databasuppbyggnad
Bör ha databasspec. som grund Ofta som marknadsföring Innehåll kan variera Översiktligt Beror på användning Skall ses som tillfälligt Datum

18 Metadata (bas) Metadata
”Data om data” GIS-ordboken = Datakatalog Översiktlig information om databaser, lagrade i en egen ”databas” sk Metadatabas Sökbar Vilka databaser har data i område A? Vilka databaser innehåller uppgifter om vägar? Skillnad metadatabas och databasbeskrivning Dokument Databas Datum

19 Databaskatalog ”Data om databaser” Mer översiktlig än en metadatabas
Syfte: Ge information om vilka data som finns över visst område Var vänder jag mig för mer info? Lantmäteriets Geolex Kartplan Datum