PVA 1 augusti juli 2020 Genomgång av grunderna

En presentation över ämnet: "PVA 1 augusti juli 2020 Genomgång av grunderna"— Presentationens avskrift:

1 PVA 1 augusti 2017- 31 juli 2020 Genomgång av grunderna

2 § 1 avtalets omfattning Gäller i princip alla med några få undantag. Avtalet gäller för företag som tillhör Almega Tjänsteförbunden bransch Kommunikation. Vit bakgrund = Almega. Blå/grå bakgrund = Postnordlokalt. Är något skrivet på blå/grå bakgrund är det detta som gäller oss.

3 §2 Anställning Det finns 2 anställningsformer 1 Anställd tills vidare 2 Tidsbegränsad anställning AVA (Allmän visstidsanställning) Dokumenthantering i Mailen för att få anställningsavtal Den senare kopplas till LAS § 5. Vid en sammanlagd anställning på 2 år (730 dagar) inom en 5 års period övergår anställningen till en tillsvidare anställning. 5 a § LAS § 5a En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år 1. under en femårsperiod, eller 2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra. En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag. Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Lag (2016:248).

4 §3 Allmänna åligganden Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter. Vad innebär det för oss? Diskutera gärna.

5 § 4 Bisyssla Uppgiftsskyldighet Om AG vill ha uppgifter om bisyssla är vi skyldiga att upplysa om detta. Konkurrensbisyssla Vi får inte ha en sådan syssla om inte AG medger detta.

6 § 5 lön 1 Månadslön För månadsavlönad anställning krävs minst 40 procents sysselsättningsgrad med minst 3 månaders sammanhängande anställning. 2 Timlön För beräkning av timlön används divisorn med antal timmar som man har i snitt/månad (167,171,175) 38,39,40/h/vecka och utgår från tillämplig månadslön Ex. Tjänar kr/månad. Arbetar inom distribution d.v.s. ca 167 timmar/månad (38/h/v) /167 = 149,7 kr/timmen

7 § 5 lön Att tänka på Generellt sett Månadslön = lön samma månad. Timlön och tillägg = lön månaden efter. Att tänka på! Går du från månadslön till timlön så kommer det bli en månad då du inte får någon lön, och gör du tvärtemot så blir det en månad då du får dubbel lön. Tänk på att spara då! Totalt sett så går det jämnt ut, du får lika mycket betalt för ditt arbete oavsett form och växlingar

8 §6 ARBETSTID Arbetstidslagen (ATL) har avtalats bort §6a omfattar chefer, specialister samt administrativ personal. §6b omfattande medarbetare som vars arbetstid är planerad enligt schema och stäms av mot avstämningsperiod. Även administrativ personal. §6c Medarbetare som har arbetstider som regleras av Vägarbetstidslagen samt EG förordning nr 561/2006, så kallade mobila arbetstagare

9 §6 b Arbetstider Förläggning av arbetstid Arbetstidens förläggning ska framgå av schema. Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg. Schemat ska planeras för period av minst fyra veckor. Arbetstiden ska stämmas av mot en avstämningsperiod. En avstämningsperiod får längst vara ett kalenderkvartal. En avstämningsperiod kan delas in i flera schemaperioder. Står på schemat.

10 § 6 b arbetstider Schemaändringstillägg
Medarbetaren har rätt till ett schemaändrings-tillägg när ändring i den planerade arbetstiden meddelas senare än två veckor i förväg. En ändring kan innehålla flera justeringar av tiden. Medarbetaren har dock inte rätt till schema-ändringstillägg om: Ändringen beror på händelser som inte kunnat förutses, eller Ändringen sker på initiativ av medarbetaren

11 §6 b Arbetstider Den ordinarie arbetstiden för produktionspersonal inom Distribution är 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstämningsperioden. Den ordinarie arbetstiden för produktionspersonal/tekniker på terminal är 39 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstämningsperioden. Likaså för medarbetare på Kundtjänst, Växel, Reklamationer och Retail support.

12 § 6 b Arbetstider Lagen! 38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan och samt med minst två timmar mellan klockan och ELLER Om den egentliga arbetstiden slutar klockan eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan .

13 § 6 b Arbetstider Lagen! 36 timmar
Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst 1,4 gånger på tid mellan klockan och samt. (T ex Arbetar du 13 v och arbetstid infall er så 19 ggr. 19/13= 1,46.) med minst två timmar mellan klockan och samt till någon del på lördag eller söndag. Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.

14 § 6 b Arbetstider Här behandlas också följande: Arbetsperiodens längd: 14 timmar. Med lokalt avtal kan det förlängas till 15 timmar. Alltid betalt för minst 2 timmar Dygnsvila: 11 timmar period om 24 timmar. Aldrig kortare än 8 timmar Veckovila: En veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar skall innefattas i planeringen. Kompensation om detta inträffar:

15 § 6 b Arbetstider Rast: Rast ska omfatta minst 30 min. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppehåll: Måltidsuppehåll får omfatta högst 20 minuter och minst 15 minuter och räknas som arbetstid. En rast får förläggas efter högst sex timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa sex timmar har haft ett måltidsuppehåll. Rast får bytas mot måltidsuppehåll när den sammanlagda tjänstgöringen under ett arbetspass är mer än fem timmar men högst sex timmar.

16 § 6 b Arbetstider Rastens förläggning ska framgå av schema. Förläggningen kan dock förskjutas på så sätt att rasten inleds före eller efter den planerade inledningen dock högst 30 minuter före respektive 30 minuter efter. Fortfarande gäller dock att rasten ska inledas inom fem timmar eller efter högst sex timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa sex timmar har haft ett måltidsuppehåll. Under en arbetsperiod upp till 9 timmar för den aktuella medarbetaren får endast en rast läggas ut.

17 § 6 c Arbetstider Här gäller samma regler men vissa saker tillkommer på grund av Vägarbetstidslagen samt EG förordning nr 561/2006. Vid körning av fordon 3500 kg gäller följande regler för rast. Rast efter 4,5 timmars körning. Rasten ska vara minst 45 minuter Rasten kan delas upp. 15 min sedan 30 min. Max 9 timmars körning inom arbetsdygnet, vissa undantag finns.

18 § 7 Övertid Arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren. Deltidare. Arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under en kalendervecka Arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande Arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar om 160 Timmar/kalenderår  ​

19 § 7 Övertid Skyldigheter att arbeta övertid!!!??? När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att arbeta övertid med högst 210 timmar per kalenderår 48/timmar/4 veckor, 50/timmar/månad. Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

20 § 7 Övertid Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren. GLÖM INTE ATT FÖRHANDLA FRAM NÅGOT BRA!

21 § 7 Övertid Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid Beordrat övertidsarbete som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. AG ersätter även uppkomna resekostnader.

22 § 7 Övertid Det finns enkel övertid och kvalificerad övertid beroende på när man utför arbetet Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.

23 § 8 Mertid Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver sin schemalagda tid. Den allmänna mertiden får inte överstiga 160 timmar per kalenderår. Sammanlagd mer/övertid max 265 timmar/kalenderår

24 § 8 Mertid För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår. Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. PostNordlokalt avtal får träffas om ytterligare övertid eller mertid

25 § 8 Mertid Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid beräknas som minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. Beräkning av mertidsersättning Fasta kontanta månadslönen (heltid) ________________________________                      140

26 § 9 Resetidsersättning IPM - stationering HUB
​I avtalsrörelsen 2016 blev parterna överens om en del förändringar i villkorsavtalet(PVA) och i reseavtalet vad gäller restid- och resekostnadsersättning. För att de nya reglerna ska gälla för medarbetarna krävs följande:  • IPM strukturen ska vara samverkad • Medarbetaren ska få ett skriftligt beslut om stationering på HUB För administrativ personal bygger det ofta på överenskommelser. För produktionspersonal gäller följande

27 § 9 Resetidsersättning samt delar av Reseavtal och Resa i tjänst
På HUB Grundregel Ingen resetidsersättning/rese-kostnadsersättning inom verksamhetsområdet (5 mil) Undantag I de fall resa till olika tjänstgör-ingsställen sker under samma arbetsdag sker resan på arbetstid alternativt utgår restidsersättning (oftast arbetstid) men INTE resekostnadsersättning Ej HUB Då får du både restidsersättning och resekostnadsersättning för merkostnader mellan stationeringsort och förrättningsort (beror på din bostadsort) Orsaken till förändringarna är att kunna behålla heltid på depåer.

28 Resa i tjänst: Ej villkorsavtalet
Ett exempel på hur merkostnadsprincipen skall tillämpas: B = Bostadsort S = Stationeringsort F = Förrättningsort Resa från B till S och sedan till F. Därefter åter till S och sedan till B: Resan S till F och åter till S är en tjänsteresa och en merkostnad som Posten ersätter kan uppkomma. (Om det t.ex. går att använda samma biljett för resan S till F som för B till S torde dock ingen merkostnad uppkomma.) Resorna från B till S och S till B är inga tjänsteresor utan en arbetsresa till och från arbetet. Kostnaden bör vara avdragsgilla enligt reglerna i inkomstskattelagen

29 § 10 Ersättningen för OB, Jour och beredskap
Obekvämtidstillägg utbetalas endast för ordinarie arbetstid enligt arbetstidsschema. DVS. Man kan INTE få OB och Övertidsersättning samtidigt. Enkel OB klockan och Kvalificerad OB på fredag till klockan på måndag samt före röd dag. Super OB. Ordinarie tjänstgöring utförs under helg (Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton) är ob-ersättningen 388,94 kronor per timme från 1 augusti 2017 till och med 31 juli 2018.

30 § 10 Ersättningen för OB, Jour och beredskap
Jour: Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden. Inkallad för arbete minsta ersättning 1 timme. Enstaka telefonsamtal räknas inte Beredskap: Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen. Inkallad, ersatt med minst 2 timmar. Ersättningsnivåerna kan läsas i avtalet.

31 § 11 Semester Man ansöker om semester som blir beviljad d.v.s. arbetsgivaren har sista ordet. Rätt till 4 veckors sammanhängande semester juni-augusti Begrepp som är bra att känna till. Semesterlön = Månadslön Semestertillägg = 0,8 % av aktuell månadslön per betald semesterdag. EX. Tjänar kr/mån* 0,8 % = 200 kr/semesterdag Semesterersättning = Ersättning för intjänad semester som inte har tagits ut. Månadslön* 4,6 % + semestertillägget. EX kr/mån = = 1350 kr/semesterdag.

32 § 11 Semester För dig med tillsvidareanställning sammanfaller semesteråret med intjänandeåret. Vad innebär det? Det innebär att du har betald semester från första anställningsdagen eftersom du tar ut dina semesterdagar samma år som du tjänar in dem. Om du börjar din anställning i PostNord under pågående kalenderår reduceras antalet betalda semesterdagar i förhållande till när på året du anställs.

33 § 11 Semester Grunden är 25 semesterdagar/år Vissa har fler på grund av att man t ex har avtalat bort övertid. 28 eller 30 dagar. Eller till följd av tidigare statlig anställning. De flesta som har fler än 30 dagar kan semesterväxla vilket innebär att man avsäger sig ett antal dagar som istället betalas in i tjänstepensionen.

34 § 11 Semester Spara semesterdagar Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får hen spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25. Medarbetare som den 31 december 2010 hade fler än 25 dagars sparad semester har rätt att fortsätta ha dessa semesterdagar sparade. Medarbetaren har dock inte rätt att spara ytterligare semesterdagar förrän han eller hon har färre än 25 dagar sparad semester.

35 § 11 Semester För de som inte arbetar fem dagar i veckan kan det bli en semesterkoefficient på lönespecifikationen. Om det t ex står att du har 11,3 dagar kvar så ska det ALLTID omvandlas till närmaste heltal uppåt d.v.s. 12 dagar i detta fall. Förläggning för de som regelbundet arbetar lör/sön Vid kortare semesterledighet än fem dagar som omfattar lördag och/eller söndag då arbetstagaren normalt skulle arbeta, ska lördagen och söndagen räknas som semesterdag. Arbetsfri dag ska då inte räknas som semesterdag.

36 § 11 Semester Om semesterledigheten omfattar minst fem dagar, har man rätt till ledighet dels under semesterledigheten, dels helgen (lördagen och söndagen) före eller helgen efter semesterledigheten. Omfattar semesterledigheten minst 19 dagar (15 semesterdagar och fyra lördagar/söndagar, det vill säga tre veckor) har man också rätt till ledighet under veckosluten både omedelbart före och omedelbart efter semesterledigheten.

37 § 11 Semester Bra att veta Avtalet säger inget om semesterperioder. AG beslutar i sådana fall. Vi kan enbart reservera oss mot beslutet. Semester kan avbrytas men skadestånd kan då föreligga om man t ex har betalat en resa. Blir man sjuk under semestern kan man sjukskriva sig och behålla semesterdagarna till en annan gång.

38 § 12 Sjuklön m m Ersättningsregler vid sjukskrivning:
Dag 1 – karens, dvs. ingen ersättning Dag 2-14 – sjuklön av Postnord 80% Dag – sjukpenning av FK 77,6 % (Taket är 7,5 prisbasbelopp, /mån 2018) Dag – sjuklön av Postnord 10% (PVA) Dag – sjuklön av SPV 10% (ITP-P) Dag 365=> – förlängd sjukpenning av FK 72,75% Ersättningsregler vid sjukersättning/aktivitetsersättnig: Ersättning av FK 64% Ersättning av SPV (ITP-P) 21% av lönen födda 1980 och tidigare, annars 15% av lön

39 § 12 Sjuklön m m Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

40 § 12 Sjuklön m m Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden d.v.s. ingen karensdag.

41 § 12 Sjuklön m m Om frånvaron under karensdagen inte omfattar hela arbetsdagen görs avdrag för karensdagen för det antal timmar och minuter som motsvarar nedan angiven andel av hel frånvaro. ​​ Sjukfrånvarons längd​ Avdrag för​ högst 25%​ 25%​ 25,1%-50%​ 50%​ 50,1%-75%​ 75%​ mer än 75%​ 100%

42 Har man alltid rätt till sjukpenning?
§ 12 Sjuklön m m Har man alltid rätt till sjukpenning? NEJ! ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som hen har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

43 Ersättning för läkarvård, läkemedel med mera
§ 12 Sjuklön m m Ersättning för läkarvård, läkemedel med mera En förutsättning för att kostnader för läkarvård eller läkemedel skall ersättas är att registrering i ett så kallat högkostnadskort visas upp. Kostnader för läkarvård ersätts med högst 95 kronor per behandlingstillfälle En arbetstagare har rätt till ersättning för sjukhusvård med högst 70 kronor för varje vårddag. Kostnaderna för sådana receptbelagda läkemedel som enligt lag omfattas av högkostnadsskydd ersätts av arbetsgivaren.

44 § 13 Föräldraledighet § 13 behandlar ersättning vid föräldraledighet. Själva ledighetsreglerna går under Lagen och grundersättningen från försäkringskassans regler. Det vi har utöver ersättningen från FK kallas föräldraledighetstillägg

45 § 13 Föräldraledighet När en arbetstagare uppbär föräldrapenning (max 967 kr/dag 2018) över garantinivån under högst 390 dagar utbetalas föräldraledighetstillägg i motsvarande procentsatts som ledigheten motsvarar. Föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet utgörs av 10 % av daglönen. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen. Om arbetstagarens årslön överstiger 7,5 basbelopp utgörs föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet av 90 % av daglönen minskad med den maximerade föräldrapenningen.

46 § 13 Föräldraledighet Föräldraledighetstillägget utbetalas i efterhand när arbetstagaren visat uppgift från försäkringskassan på utbetald föräldrapenning. Förutsättningen för att få tillägget enligt följande är att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.

47 Andra viktiga bitar under Föräldraledighet
En medarbetare som är gravid har rätt att vara helt ledig i samband med sitt barns födelse. Mamman har rätt att vara ledig under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Medarbetare som har barn under 8 år har rätt att vara lediga från arbetet, med eller utan föräldrapenning från Försäkringskassan. Medarbetaren har rätt att: ta ut en sammanhängande ledighet förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel av normal arbetstid dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår. Om du och din medarbetare är överens, kan hen dela upp ledigheten över fler perioder.

48 Andra viktiga bitar under Föräldraledighet
En medarbetare med barn under 18 månader har rätt att vara helt ledig från sitt arbete, utan krav på att ta ut föräldrapenning från Försäkringskassan. En medarbetare som har adopterat har rätt att vara helt ledig från sitt arbete under ett och ett halvt år räknat från den tidpunkt då hen fick barnet i sin vård. När barnet är över 18 månader Ledig med föräldrapenning En medarbetare har rätt att vara ledig i den omfattning som hen tar ut föräldrapenning. Föräldrapenning kan betalas ut som hel (100 procent), tre fjärdedels (75 procent), halv (50 procent), en fjärdedels (25 procent) eller en åttondels ersättning (12,5 procent).

49 Andra viktiga bitar under Föräldraledighet
Ledig på deltid utan föräldrapenning En medarbetare som inte tar ut föräldrapenning har rätt att förkorta sin normala arbetstid med upp till en fjärdedel för att ta hand om sitt barn. Det gäller om barnet inte har fyllt 8 år eller om det är äldre men ännu inte har avslutat sitt första skolår. PostNordlokalt tilläggsavtal under § 14 Ledighet. Mom 2 Ledighet utan lön Föräldraledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl. Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år.

50 Andra viktiga bitar under Föräldraledighet
Vem ska göra vad? Medarbetaren ska meddela arbetsgivaren senast två månader innan ledigheten att hen tänker vara ledig och hur länge. På vissa arbetsplatser finns kollektivavtal som gör att medarbetaren ska meddela arbetsgivaren tidigare eller senare. Medarbetaren ska: Meddela arbetsgivaren att hen tänker vara ledig och hur länge. Anmäla föräldrapenning till Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska: Lämna svar på inkomstförfrågan om Försäkringskassan ber om det.

51 Det finns två olika typer av ledighet
Ledighet med lön Ledighet utan lön. Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten. Lagar som styr ledighet utan lön. Prova annat arbete (sjuk minst 90 dagar) Politiska uppdrag. Försvarsmaktsanställning. Bedriva näringsverksamhet. Närståendevård (pengar genom FK). Svenskundervisningsledighet. Föreningsuppdragsledighet. Studieledighet.

52 § 14 Ledighet Ledighet med lön Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteckning/arvskifte. Allvarligare sjukdomsfall (när ersättning inte betalas från allmän försäkring), dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen ​ (erforderlig tid, max 7 dagar/år Flyttning, om ersättning för flyttkostnader utbetalas (högst tre dagar) Flyttning i annat fall (en dag)

53 § 14 Ledighet Läkar- eller tandläkarbesök mm i följande fall:
Vid akuta besvär samt undersökningar eller behandlingar efter remiss av läkare eller tandläkare /erforderlig tid) Vid övriga besök hos läkare, företagshälsovård eller öppen vård samt vid mödravårdscentral​ (erforderlig tid) Ledighet med lön beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar och annan frånvaro när ersättning utbetalas av Försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning).

54 § 15 Uppsägning Den uppsägning som beskriv här gäller enbart tidsregler av egen uppsägning samt uppsägning från arbetsgivaren. Vid föräldraledig börjar nedräkningen när AT kommit tillbaka i arbete Uppsägning från AG:s sida beror på två saker Arbetsbrist: Där går personalomställningsavtalet in för AT som har minst 4 års anställningstid och det behandlas i ett eget bildspel Personliga skäl. LAS §§ 7-10 Uppsägning från arbetsgivarens sida 7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sägs i 6 b § skall övergången i sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud skall dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1994:1685). 8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig. I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges 9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. 10 § Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde

55 Vid uppsägning av personliga skäl ska ALLTID FÖRBUNDET kopplas in.

56 § 15 Uppsägning Formen för uppsägning Uppsägning ska ske skriftligt från båda parter. Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad om arbetstagaren varit anställd högst två år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader. För chefer och specialister är uppsägningstiden: Anställningstid hos arbetsgivaren​ Uppsägningstid​ Mindre än 2 år​ 1 månad Fr.o.m. 2 år till 6 år​ 2 månader Fr.o.m. 6 år​ 3 månader

57 § 15 Uppsägning Uppsägning från AG, då gäller tiderna enligt LAS § 11 om det inte beror på arbetsbrist. Då gäller personalomställningsavtalet. Uppsägning från arbetsgivarens sida kan t ex bero på misskötsel i form av att man inte klarar arbetet både kvantitativt/kvalitativt. (omplacering ska först prövas) upprepad otillåten frånvaro. Vägrar att följa skyddsbestämmelser i AML Illojal, Bisyssla t ex Men AG måste ha MEDVETANDEGJORT att uppsägning är nära OBS! detta gäller inte vid avskedande. Där är andra regler som finns att läsa i LAS §§ 18-20, 34-37 Uppsägningstid 11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av – två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år, – tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år, – fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år, – fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och – sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år. Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § föräldraledighetslagen (1995:584) sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa – när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet, eller – när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker. Lag (2015:759). Avskedande 18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1993:1496). 19 § Avskedande skall vara skriftligt. I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. 20 § Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde. Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m. 34 § Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler. Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren får inte heller avstängas från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt §§ så länge anställningen består. Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning skall upphöra 35 § Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren. Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt §§ så länge anställningen består 36 § Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren. Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt §§ så länge anställningen består. 37 § Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet.

58 § 15 Uppsägning Uppsägningstid pga. sjukdom regleras speciellt i tilläggsavtal. Dock måste vi beakta att AG har en omplacering och rehabiliteringsskyldighet innan detta kan komma ifråga. Även Omstart i Personalomställningsavtalet kan vara tillämpbart här. Anställningstid​(sammanhängande) Uppsägningstid 3 år eller mindre​ 3 månader Mer än 3 år​ 6 månader

59 § 15 Uppsägning Andra vikiga bitar som berörs vid uppsägning
Lönen behålls enligt LAS § 12-14 Turordningskretsar ska upprättas vid arbetsbrist Vid uppsägning på grund av arbetsbrist tillämpas förlängda uppsägningstider enligt överenskommelse i Personalomställningsavtalet. Om arbetstagaren vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva detta. Turordning vid återanställning regleras i LAS §§ 25-27 Lön och andra förmåner under uppsägningstiden 12 § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Lag (1984:1008). 13 § Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Lag (1993:718). 14 § En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom skulle icke obetydligt försämras. Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. Företrädesrätt till återanställning m.m. 25 § Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren eller, när det gäller företrädesrätt till ny säsongsanställning för en tidigare säsongsanställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Vid säsongsanställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den nya säsongens början. Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget, verksamheten eller en del av verksamheten övergått till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, gäller företrädesrätten mot den nya arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller även i de fall att den tidigare arbetsgivaren försatts i konkurs. Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §. Lag (2007:390). 25 a § En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots 25 § företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet där arbetstagaren är sysselsatt på deltid. Företrädesrätten gäller inte mot den som har rätt till omplacering enligt 7 § andra stycket. Lag (2006:440). 26 § Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a §, bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Lag (1996:1424). 27 § Har besked om företrädesrätt till återanställning lämnats enligt 8 § andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt inte göras gällande innan arbetstagaren har anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren. En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid. Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt.

60 Användningsområde Nu har du fått grundkunskap om PVA. För att kunskapen ska få effekt måste den kunna omsättas i handling. Det kommer du få grundförutsättningarna för i bildspelet som behandlar avtalet Förhandlingsordning. Detta kommer ut under våren Har du synpunkter på förbättringar i detta bildspel hör gärna av dig till

61 Test till PVA Följ länken nedan