Information om MSB:s skogsbrandsdepåer

En presentation över ämnet: "Information om MSB:s skogsbrandsdepåer"— Presentationens avskrift:

1 Information om MSB:s skogsbrandsdepåer
Här följer information om MSB:s skogsbrandsdepåer.

2 Depåerna - en förstärkningsresurs
En resurs vid skogsbränder när regionens egna resurser inte räcker till Stödresursen består enbart av materiel, ingen personal Kostnadsfritt för kommunerna att använda depå vid insats Depåerna är tänkta som en extra resurs vid skogsbränder, när regionens egna resurser inte räcker till, exempelvis vid riktigt stora eller långvariga skogsbränder. Stödresursen utgörs enbart av materiel, det följer inte med någon stödpersonal när en kommun lånar depån. Det är kostnadsfritt för en kommun att använda depån. Transporten av utrustningen till skadeplats ordnas dock av kommunen själv.

3 Skogsbrandsdepåerna Består av 3 containrar
Två identiska med släckutrustning En med sexhjuling och motorspruta klass 3 En depå består av tre containers med i huvudsak brandsläckningsutrustning. Två av dem är identiskt utförda och innehåller diverse släckutrustning. Den tredje innehåller en motorspruta klass 3 samt sexhjuling med släp och slangupprullare. 2 st 1 st

4 13 skogsbrandsdepåer i landet
Boden Skellefteå Dorotea Östersund Sundsvall Söderhamn Ludvika Bengtsfors Strängnäs Vetlanda Visby Högsby Ljungby Samt 2 reservdepåer i MSB-lagret i Kristinehamn Depåerna är utplacerade på 13 olika räddningstjänster för att få en god spridning över landet. Depåer finns i Boden, Skellefteå, Dorotea, Östersund, Sundsvall, Söderhamn, Ludvika, Bengtsfors, Strängnäs, Vetlanda, Högsby, Ljungby och Visby. Dessutom finns 2 reservdepåer i MSB:s centrallager i Kristinehamn. Tanken är att när en depå ute i landet aktiverats, så flyttas en av reservdepåerna från Kristinehamn dit så att alla depåer alltid ska stå i beredskap.

5 Kommunerna ska själva, så långt det är möjligt, klara att hantera sina risker
Beredskap ska finnas för de risker som finns För händelser kommunen inte klarar själv, ska samverkan inom regionen ske Om även regionens resurser är uttömda, finns MSB:s resurser att tillgå MSB:s resurser finns som en förstärkningsresurs när inte övriga resurser räcker till. Grunden är att kommunerna själva, så långt det är möjligt, ska klara att hantera sina risker. Riskanalyser ska göras och sedan ska beredskapen planeras så att kommunen har utrustning och kompetens för att hantera riskerna. Drabbas en kommun exempelvis av översvämning varje år, behöver det finnas en egen beredskap för detta. För större eller mer komplexa händelser som kommunen inte klarar av att hantera själv, ska i första hand samverkan ske inom regionen. Om en händelse är alltför komplex, alltför stor eller långdragen för att inte heller regionens samlade resurser ska räcka till, finns MSB:s förstärkningsresurser som en extra back-up. Fråga som kan dyka upp på denna bild är vad som menas med ”region”: Det finns ingen exakt definition av vad ”regionen” är. Tanken är att kommunerna i möjligaste mån först och främst tar hjälp av varandra, om hjälp finns att få inom rimligt avstånd och rimlig tid. I lagen om skydd mot olyckor står också i 3 kap 7 § att Kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst.

6 MSB nationella förstärkningsresurser:
Förutom för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser för bland annat: Kemikalieolyckor Oljehändelser Översvämning Evakuering med ambulansflyg Stöd till ledning och samverkan På samma sätt som för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser bland annat också för kemikalieolyckor, oljehändelser och översvämning. För de flesta andra resurserna följer det också med stödpersonal vid en insats. Det finns också en särskild flygresurs för evakuering av patienter med ambulansflyg. MSB:s nyaste förstärkningsresurs heter Stöd till ledning och samverkan. Det är en resurs som kan stödja exempelvis länsstyrelser med just lednings- och samverkansfrågor vid en större händelse. Den kan även innebära stöd med olika typer av experter samt koordinering och mottagning av internationellt stöd. Utöver det här finns exempelvis också resurser för sök- och räddning och för att ta emot internationellt stöd.

7 Högkapacitetspumpar 2 st, 15 m3/min + personal
Kan transportera vatten långt Passar både översvämning och skogsbrand Delvis automatiserad slangutläggning Även 3 st rena översvämningspumpar finns En annan resurs som kan vara intressant i en skogsbrandssituation är MSB:s två högkapacitetspumpar, HS 550. Pumparna har en kapacitet på 15m3/ min och har dessutom förmåga att transportera vatten långa sträckor. Denna resurs passar därför väldigt väl både för översvämning och skogsbrand. Dessa pumpar finns i MSB:s lager i Kristinehamn och det medföljer alltid personal då denna resurs larmas ut. Pumpen har 4 km matarslang som kan fördelas på max fyra uttag. Slangutläggning och slangupptagning är delvis automatiserade och slang kan läggas ut mycket fort. Förutom dessa två pumpar har MSB även tre andra lågtryckspumpar, lämpliga vid översvämning. De kan pumpa upp till 20m3/min var, men har inte kapacitet att forsla vatten långa sträckor och passar därför inte för skogsbränder.

8 Skogsbrandsdepåerna Öppningsbar långsida Utrustning i trådbackar
Invändig belysning Mindre elverk Nu kommer en genomgång av vad skogsbrandsdepåerna innehåller. Containrarna har öppningsbar långsida och lastväxlarram. All utrustning packas i trådbackar, vilket gör att det blir lättmanövrerat och överskådligt. Containrarna är också försedda med invändig belysning samt ett mindre elverk som exempelvis kan driva belysningen.

9 Slang Ø 25 mm, m Ø 42 mm, m Ø 76 mm, m Merparten har blågul rand och är MSB-märkt. Varje depå innehåller totalt ca 23 km slang. Mängderna slang är: Ø 25 mm, m Ø 42 mm, m Ø 76 mm, m För att de lättare ska gå att urskilja har de nya slangarna en invävd blågul rand och är MSB-märkta.

10 Motorsprutor, motorsågar mm
1 motorspruta klass 3 2 motorsprutor, klass 2 4 mindre pumpar Motorsågar Vattenspridare Grenrör, strålrör Elverk för belysning, mm I depåerna ingår 1 motorspruta, klass 3 (Ruberg WRE30D), 2 motorsprutor, klass 2 (Fox 2000) samt 4 mindre pumpar (Sanmit HT112). Det finns också några motorsågar, vattenspridare, en rad olika grenrör, strålrör, elverk för belysning mm.

11 Sexhjuling Registrerad som terräng-fordon, dvs får enbart framföras i terräng, får korsa allmän väg Slangupprullare för dragkrok I varje depå finns också en sexhjuling. Sexhjulingen är registrerad som terrängfordon och får alltså bara framföras i terräng. I materielen finns också en slangupprullare som passar 50 mm-dragkula. Den monteras på släpets dragkula, se bilden, alternativt på annan dragkula.

12 Tänk på att det behövs ”körkort” för motorsåg och terränghjuling
Körkort krävs från 2012 Terränghjuling: Förarintyg krävs Dispens med B-körkort utfärdat före Kommunen som lånar skogsbrandsdepån är själv arbetsmiljöansvarig vid användandet. Tänk på att det kan behövas särskild utbildning för att köra motorsåg och terränghjuling. Från och med krävs det körkort för att använda motorsåg. För sexhjulingarna krävs förarintyg enligt Transportstyrelsens regler. Detta gäller dock inte om man har B-körkort som är utfärdat före år 2000. Oavsett formella krav på förarintyg eller inte, rekommenderar MSB att de som kör sexhjulingarna ska genomgå utbildning för detta.

13 Kommunen som ansvarar för skogsbrandsdepån
Lagerhållning, inventering, service Lämnar stöd till kommunen som begärt resursen med information och ev leverans Kommunen som ansvarar för att hålla skogsbrandsdepån, ska ha två kontaktpersoner gentemot MSB utsedda. Kommunen ansvarar för lagerhållning av depån, att göra en årlig inventering samt att utföra service på motorsprutor, pumpar, motorsågar och sexhjulingen. När resursen larmas ut ska också stöd lämnas vid utlämnandet av depån. Exempelvis ska kort information om vad som gäller vid användandet lämnas. Eventuellt ges också stöd med själva uttransporten av depån till skadeplats.

14 Hur resurserna larmas ut
Räddningsledaren eller Länsstyrelsen begär resurserna via MSB:s TiB MSB larmar närmaste depåkommun Vem som transporterar materielen till skadeplats görs upp av begärande kommun och kommunen som har depån När resurserna i regionen inte räcker till kan räddningsledaren eller länsstyrelsen begära ut resurser via MSB:s Tjänsteman i Beredskap, TiB. Anledningen att MSB gärna vill att utlarmningen sker via länsstyrelsen är att en regional koordinering av resurser säkerställs innan de statliga resurserna begärs ut. Detta är särskilt viktigt exempelvis för översvämningssituationer, då det är troligt att flera kommuner i samma område är drabbade samtidigt och att stöder behövs på flera ställen. MSB behöver då hjälp från Länsstyrelsen med att koordinera resursbehovet och att prioritera var resurserna ska sättas in. MSB larmar ut depån som ligger närmast. Kontakt sker sedan direkt mellan kommunen som behöver hjälpen och den kommun som har depån. Vem som transporterar materielen till skadeplats görs sedan upp dem emellan och får avgöras från fall till fall. Ibland kan depåkommunen köra ut utrustningen mot ersättning, ibland är det bättre att kommunen som behöver depån själv hämtar.

15 När resurserna är färdiganvända
Kommunen som använt dem: Meddelar MSB:s TiB Tvättar, provtrycker, torkar & rullar slang Inventerar materielen och packar containrarna MSB hämtar containrarna och genomför återställning MSB genomför utvärdering När en depå använts vid en släckinsats och utrustningen är färdiganvänd, ska MSB:s TiB meddelas. Kommunen som använt utrustningen ansvarar för att tvätta, provtrycka, torka och rulla ihop slang. Detta har inte MSB möjlighet att göra. Materielen i containern inventeras och containrarna packas. Utgångspunkten är att MSB hämtar containrarna och genomför återställning efter insats i Kristinehamn. Beroende på nyttjandegrad kan dock annan hantering bli aktuell. När en depå varit i bruk genomförs en utvärdering av MSB. Erfarenheter samlas in om hur saker och ting fungerat, alltifrån utlarmning, information och hur utrustningen fungerat så att kunskap samlas in och depåhanteringen successivt kan förbättras.

16 Mer information om MSB:s förstärkningsresurser
Där finns också en broschyr att beställa om resurserna. Information om MSB:s samtliga förstärkningsresurser hittar man på direktlänken msb.se/forstarkningsresurser. Det finns också en gratisbroschyr att beställa om resurserna. Information om hur man beställer broschyren, hittar man via samma länk.

17 Slutord Till sist: Det är alltså inte tänkt att MSB:s förstärkningsresurser ska ersätta kommunernas egen grundberedskap, utan är en resurs som finns att tillgå när inte regionens egna resurser räcker till. Men när de behövs ska de begäras ut, de är till för att användas. När regionens egna resurser inte räcker till, kan MSB:s förstärkningsresurser begäras.