Våra medier.

En presentation över ämnet: "Våra medier."— Presentationens avskrift:

1 Våra medier

2 Massmedier? Mass = mycket, många
Medier = böcker, tidningar, radio, tv, internet Massmedier = medier som kan sprida information till många människor.

3 Massmedias historia

4 Kyrkan – före 1400-talet Kyrkan var den enda informationskanalen.
Kyrkan kunde därför sprida sitt budskap utan konkurrens. Nästan ingen kunde ifrågasätta de kyrkan sa.

5 Boktryckarkonsten – 1400 talet
På 1400-talet uppfann man tryckpressen. Man kunde trycka böcker i större upplagor. Men… få människor var läskunniga = informationen nådde inte så många.

6 Tidningar 1800-talet Nu var läskunnigheten nästan 100% i Sverige.
Många människor kunde ta del av nyheter och granska, värdera och sprida dem.

7 Radio 1920-talet På 1950-talet hade de flesta hem en egen radio.
Nu kunde människor ta del av nyheter i direktsändning, från hela världen. Radion blev en viktig möbel i många hem.

8 TV 1960-talet 1953 första tv-sändningen i Sverige.
På 1960-talet hade många en tv hemma. Nu kunde man se, i rörliga bilder, vad som skedde runt om i världen. Sverige hade bara en tv-kanal. De flesta människor litade helt på att det som visades på tv var sanningen.

9 Dator 1980-talet Nu kunde man börja söka information själv.
Med sociala medier kan även vem som helst sprida information vidare. Källkritik blir viktigare och viktigare. Allmänbildning är grunden för att kunna vara källkritisk, utan faktakunskaper är det omöjligt att värdera informationen man utsätt för.

10 Farlig rapportering – Är det värt det? del 1
Begrepp som tas upp i avsnittet: Undersökande journalistik Risktagande och demokrati Förstahandskällor Andrahandskällor Yttrandefrihet Pressfrihet

11 Fria medier- bra grejer för demokratin
I Sverige har vi pressfrihet = ingen får i förväg censurera våra budskap i media. Censurera = kontrollera eller ändra budskapet . Men man får inte skriva vad man vill. Man får till exempel inte uttrycka åsikter som innebär hets mot folkgrupp. Ansvarig utgivare = en person som är ansvarig för vad tidningen/radioprogrammet/mediesajten skriver eller visar. Är en mediesajt modererad, en förhandsgranskad sajt, ansvarar den ansvarige utgivaren för kommentarer. Annars ansvarar var och en för sitt eget inlägg.

12 Två viktiga grundlagar i media
Tryckfrihetsförordningen : skyddar pressfriheten, alltså förbjuder censur. Inga myndigheter kan stoppa eller censurera böcker, tidningar mm. Yttrandefrihetsgrundlagen : Vi får säga och tycka vad vi vill, även i tv, radio och på webben. Men man får inte uttrycka åsikter som innebär hets mot folkgrupp eller som kan skada Sveriges säkerhet. Det samma gäller får tryckfrihetsförordningen. Det enda undantag som finns för censur är åldersgräns på bio.

13 Offentlighetsprincipen
Beskrivs i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen. Finns för att vi ska kunna kontrollera våra makthavare. Alla handlingar tex brev och e-post som skrivs av myndigheter och politiker är offentliga handlingar = vem som helst har rätt att läsa dem. Vissa handlingar är dock undantagna = sekretessbelagda Dokument som riskerar Sveriges säkerhet. Dokument som kan kränka enskilda individers integritet, tillexempel patientjournaler.

14 Meddlarfrihet Gör det möjligt för oss i Sverige att vara anonyma när vi lämnar uppgifter till journalister. Om man tillexempel vill berätta för en journalist om det man tycker är fel på sin arbetsplats har man rätt att vara anonym. Om en journalist publicerar det man sagt i en tidning eller på en sajt är det den ansvarige utgivarens ansvar om publiceringen visar sig vara olaglig. Det är då hen som straffas.

15 Inte så här bra för alla…
I många länder tex Kina, Nordkorea, Syrien, Eritrea, Somalia, Pakistan, Mexiko och Pakistan begränsas journalister. Detta sker inte bara i diktaturer utan även i demokratier. Tidningar, tv och radio censureras. Webbsidor blockeras och läromedel vinklas så att de berättar om landets ledare och politik på ett positivt sätt. Medborgarna övervakas så att man ser vilka sidor de surfar på och vilken information de lägger ut. Även kriminella organisationer till exempel drogkarteller eller maffia kan försöka påverka vad som skrivs i media.

16 …kan vara tufft i Sverige också.
I Sverige blir man inte dödad eller satt i fängelse som journalist men… Många journalister får hot och kränkningar skickade till sig fram för allt på nätet. Ett exempel på detta är att många kvinnliga journalister får kränkningar och hot från män när de skriver om kvinnors rättigheter och jämställdhet.

17 Mediebranschens publiceringsregler
Ge korrekta nyheter Var generös med bemötanden Respektera den personliga integriteten Var varsam med bilder Hör båda sidor Var försiktig med namn

18 Medier Massmedier Multimedia

19 Nyhetsvärdering: några principer som ofta gäller när massmedier väljer ut nyheter.
En nyhet ska vara ny. När ska man sluta skriva om något? Nyheten ska intressera många människor. Närhetsprincipen Medieskugga Nyheter som chockar , handlar om kända människor eller avslöjar orättvisor intresserar många. Nyheter ska beröra och väcka känslor. Därför får ofta negativa nyheter större plats än positiva. 70% av alla människor som är med i nyheter är män. Varför?..

20 Vinklad sanning Ofta finns det flera sanningar i till exempel en konflikt. Journalister ska låta olika röster komma till tals. Inte bara den ena sidan ska höras. Journalister kan ibland förenkla verkligheten eftersom det kan vara svårt att rapportera om en komplicerad konflikt. Ordval kan påverka hur läsaren uppfattar en händelse. Exempel: demonstration/upplopp terrorist/frihetskämpe/revolutionär

21 Medier och mångfald Om det bara fanns en tidning skulle vi inte kunna läsa om nyheter ur olika perspektiv. Presstöd – har vi i Sverige för att garantera att det finns flera tidningar i landet. Det är heller inte bra om medierna har samma ägare. Risk finns då för att medierna ger samma bild av en händelse. I Sverige ägs många medier av några stora företag. En av de största är Bonnier. I diktaturer finns det ofta bara statligt ägda medier.

22 Olika sorters texter i tidningar
Faktabaserade; artiklar, reportage, notiser Åsiktsbaserade; insändare, debattartiklar, krönikor, recensioner

23 Olika typer av massmedier
TV och radio Sverige har ett stort utbud av olika tv- och radiokanaler. Public service, finansieras med tv-avgift (Sveriges radio SR, Sveriges television SVT, Utbildningsradion UR) Reklamfinansierad radio och tv är beroende av reklamintäkter och höga tittarsiffror. Man gör program som många tittar på tillexempel underhållningsprogram, sport och komediserier.

24 Public service I Sverige och många andra länder tycker man att det är viktigt att det finns radio- och tv-kanaler som inte är beroende av att få in pengar via reklam. I reklamfinansierade tv-kanaler strävar man efter att få så många tittare som möjligt. Det leder till att reklamfinansierad tv mest gör breda underhållningsprogram som många vill se. Public service är Sverige Television (SVT1 och SVT2), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR). Public service finansieras med en tv-licens, en avgift som alla i Sverige med en tv eller radio ska betala. Public service ska göra program som stimulerar till debatt, de ska göra program som kanske bara intresserar en mindre grupp samt program för minoritetsgrupper i samhället tex hörselskadade eller teckentalade. Public service gör även breda underhållningsprogram som till exempel Melodifestivalen.

25 Tidningar Tidningar finansieras av annonser/reklam och prenumerationer. Dagstidningar, ges ut varje dag. (Morgontidningar och kvällstidningar) Morgontidningar får in mest pengar på prenumerationer. Kvällstidningar behöver sälja lösnummer – lockar med löpsedlar. Populärpress : Veckotidningar och serietidningar.

26 propaganda vs reklam Reklam och propaganda hänger ihop men är inte samma sak. Reklam = vill få dig att köpa en viss produkt. Propaganda = vill få dig att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

27 propaganda Finns i alla samhällen.
Alla politiska partier vill få medborgarna att rösta på just dem. Propaganda behöver inte betyda att man ljuger men man vinklar sanningen. Propaganda visar bara en bit av sanningen och de argument som talar för den åsikt man vill föra fram. Idag sprids propaganda mycket på internet och via sociala medier. Det är mycket viktigt att vara källkritisk.

28 Public relations, PR PR handlar om att företag eller personer vill skaffa sig ett gott rykte och goda relationer med omvärlden. De som jobbar med PR arbetar för att företaget ska få en speciell image. Tex sportig, hälsosam, miljömedveten, hip… Ett företag kanske vill att folk ska tycka att det är ett schysst företag som bryr sig om miljön. Ett annat företag vill att allmänheten ska associera deras företag till sport och en hälsosam livsstil.

29 sponsring Kändisar personer så som skådespelare, artister och bloggare får pengar av företag för att de bär deras kläder, använder deras produkter eller skriver om dem. Idag kan hela tv-program vara sponsrade. Många företag vill bli omnämnda i tidningar, det blir som reklam men mer trovärdigt – eftersom det är en ”riktig artikel”. Stora företag har en egen pressavdelning som jobbar hårt för att företaget ska bli omskrivet i tidningar och andra medier.

30 produktplacering Företag betalar mycket pengar för att deras produkter ska synas i filmer och inom musikindustrin. En produkt visas då flera gånger i filmen eller i musikvideon. Hjälten kanske kör en bil där bilmärket syns tydligt eller har vissa varumärken på sina kläder. Produktplacering är ett smart sätt för ett företag att göra reklam. Det är inte lika tydligt som vanlig reklam men minst lika effektivt.

31 Källkritik Vem? Vad? Varför? När?
Vem har skrivit texten eller står bakom hemsidan? Är avsändaren trovärdig? Känner du till den som skrivit texten eller gjort hemsidan? Vad? Vad handlar texten om? Är det fakta eller åsikter? Kan du hitta samma information i en annan, oberoende källa? Varför? Varför är det här publicerat? För att informera eller påverka? För att sälja? När? När är texten skriven? Nyligen eller för länge sedan?

32 Svårt att förstå enligt er…
Tredje statsmakten = Riksdagen och regeringen är våra två statsmakter. Medier kallas ibland ”tredje statsmakten” eftersom de har som uppgift att granska och kontrollera riksdagen och regeringen. Insändare = Alla medborgare kan skicka in insändare till tidningar. I insändaren skriver man vad man tycker och tänker, sina åsikter, om saker som händer i samhället. När insändaren publiceras i tidningen kan fler ta del av åsikterna. Offentlighetsprincipen = Alla i Sverige har rätt, enligt offentlighetsprincipen, att läsa handlingar så som brev, e-post mm som skickas inom våra myndigheter. Offentlighetsprincipen finns för att vi lättare ska kunna kontrollera våra makthavare. Tryckfrihetsförordningen = är en av våra grundlagar. Den säger att ingen får censurera, alltså kontrollera och ändra våra budskap. Reklamfinansierad = tv och radiokanaler som finansieras, tjänar sina pengar, genom att visa reklam.

33 Sökordsoptimering = företag och privatpersoner som betalar för att deras sidor ska komma högt upp i träfflistan när du googlar på något. Medlarfrihet = betyder att vi kan välja att vara anonyma när vi lämnar uppgifter till journalister och medieföretag. Diktaturregim = kallas de personer som bestämmer i en diktatur. De personer som har makten i landet. Aktörer = ordet kan ha flera olika betydelser, betydelsen beror på vilket sammanhang ordet står i. Inom samhällskunskap betyder de oftast företag som är med i och påverkar olika samhällsfrågor. Fildelning = när man delar med sig av filer, tillexempel musik och film via nätet.

34 Filterbubbla Allt du gör på nätet sparas. Du lämnar så kallade ”digitala fotspår”. Man kan alltså, i efterhand, se tillexempel vilka hemsidor du varit inne på, vad du likat, vilka länkar du klickat på eller delat och vad du skrivit på snapchat… Företag använder sig utav dina digitala fotspår för att rikta/skicka information som ska passa just dig. Algoritmer väljer ut vilken reklam, vilka nyheter mm som ska visas i just din mobil utifrån dina digitala fotspår. Människor i dagens samhälle hamnar i en filterbubbla eftersom de får ”filtrerad”/riktad reklam och information utifrån vad deras tidigare aktiviteter på nätet. Man får bara tilldelat sig den typ av information som stämmer överens med ens tidigare åsikter. Filterbubblan kan leda till att vi inte blir utmanade i våra tankar och idéer.