onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

En presentation över ämnet: "onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018"— Presentationens avskrift:

1 onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

2 Leverantörssegmentering vid BASF
Kommunikation genom ledande nyckelpersoner Strategiska partnerskap Gemensam vision, köpa eller tillverka Värdeskapande Prestationspartners Gemensamma strategi, involvering i BASFs strategi utveckling Prioriterade leverantörer Gemensamma syften, BASFs breda omfattning Konkurrenskraftiga leverantörer Gemensamma affärer, som möter konkurrenskraftiga krav Liker et al. (2004)

3 BT´s verktygslåda för att nå 4% real kostnadsreduktion varje år
Kostnadsreduceringsförslag från leverantör Flerårsavtal (årlig prisreduktion förbestäms) Volymtillväxt Inköpssamordning Leverantörsbyte Värde analys Pris/specifikationsjämförelse Leverantörsstrukturering (aktivitetsanalys) Inköpssamordning med underleverantörer Prisförhandling

4 Scanias utvecklingsprogram
Workshops för att eliminera störningar (inriktning kvalitet, leveranser eller ekonomi) Utbildning i Scanias Produktions System (SPS) Certifiering i SPS Ingen konkurrenskraft utan konkurrenskraftiga leverantörer Utvecklingsprogrammen initieras idag i första hand av Scania vid vad företaget kallar för direkta problem. Det förekommer även att programmet initieras när Scania identifierar en förbättringspotential hos leverantören. Scania uppger även att utvecklingsprogrammet i enstaka fall även har startats på initiativ från leverantörerna. Däremot uppger företaget att det ej förekommer leverantörer av strategisk vikt i utvecklingsprogrammen även fast dessa är av stor betydelse för Scanias verksamhet. Scania uppger att leverantörer av strategisk vikt vet vilka krav som Scania har på dem och även uppfyller dessa krav. Scania uppger att de till verksamheten årligen köper in material från 600 leverantörer till ett värde som motsvarar ungefär 50 procent av det totala förädlingsvärdet. Företaget uppger vidare att knappt 40 av dessa leverantörer har påbörjat eller genomgått Scanias utvecklingsprogram. (Carrick, Senior Consultant SCD)

5 SAP Supplier Relationship Management
Purchasing governance Spend Analysis Category Management Compliance Management Sourcing Central Sourcing hub RFx/Auctioning Bid evaluation & Awarding Contract Management Legal Contract Repository Contract Authoring Contract Negotiation Contract Execution Contract Monitoring Collaborative Procurement Self-Service Procurement Services Procurement Direct/Plan driven procurement Catalog Content Management Supplier Collaboration Web-based Supplier Interaction Direct Document Exchange Supplier Network Supply Base Management Supplier Identification & Onboarding Supplier Development & Performance Management Supplier Portfolio Management Governance helps decentralize execution while maintaining control centrally. For example, companies may require environmentally friendly products for use by janitorial suppliers, or require local/minority-owned suppliers for certain categories. Companies may apply maximum spend limits on certain areas such as travel. Certain governments ban contracts with suppliers from certain countries. Other public sector/government agencies may require detailed specification level disclosure of items purchased within say hazardous categories With tools for analyzing global spend, evaluating historical buying patterns, consolidating and anticipating supply needs, and tracking current market trends, the solution can help companies evaluate the capacity of suppliers around the world to deliver high-quality goods that match specific corporate needs. The Operational Contract Management is the process for creating and maintaining contracts and managing Global Outline Agreement Collaborative Operational Procurement covers the purchase of goods and services for indirect (maintenance, repair, and operations) and direct (production) materials Supplier Collaboration extend throughout the entire supplier relationship lifecycle. Supplier Collaboration contains the processes and technical capabilities to link suppliers into the buying organizations purchasing processes. With supply base management you identify new suppliers, evaluate existing suppliers and work on improving supplier performance and improve your supplier portfolio

6 Verktyg för besparingar inom inköp
Besparingsverktyg Konsolidering av volymer Reducering av komplexitet Förhandla/ Omförhandla/ Konkurrensutsätt Leveranssäkerhet & kvalitet E-sourcing Verktyg för besparingar inom inköp Konsolidering av leverantörer Risk- management Värdeanalys/ Value engineering Kapital- rationalisering Outsourcing Leverantörs- utveckling Verktyg för Tydliga Besparingar

7 Leverantörsval / vikt Faktorer Vikter Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 3 Leverantör 4 Leverantör 5 Leverantör 6 Leverantör 7 Kvalitetssystem 10,00% 9 6 Del av leverantörens omsättning 2,00% 5 1 System kompetens 8 IT kompetens 3,00% 4 Service 3 Support 5,00% 7 Global närvaro Finansiell position Miljösystem Strategisk planering Referenser Teknisk kompetens nivå 20,00% Teknologi- och produkt portfölj Produktfilosofi Summor 100,00% 6,14 6,82 9,00 0,00 0,30 Användbar för utvärdering av flera leverantörer av samma artikel. Vikta kategorierna och pricka in utvärderingsresultat

8 Leverantörs samarbete
Nära samarbete Kostnadsreduceringsprogram - win-win situation Smarta och kostnadseffektiva logistiklösningar Mer systemleveranser fler artiklar från A leverantörer B Utvärdera pris Omförhandla avtal Totalkostnadsanalyser Utveckla nya leverantörer C Minska antalet leverantörer Slå samman sortiment Automatisera inköp och leveranser Volymköp När utvärdering och ranking är gjord Fastställ hur samarbetet skall gå till

9 Artikel strategier A B C Samma sak när det gäller artiklar som köps in
Leta alternativ Kontrollera marknaden Omförhandla ständigt B Som A artiklar C Lite fokus Sök samordningseffekter Volymköp Samma sak när det gäller artiklar som köps in

10 Pris onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

11 If you pay peanuts - You get monkeys
onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

12 Miljöfaktorer Interna faktorer Externa faktorer Logistiska faktorer
Tekniska faktorer Social- politiska faktorer Ekonomiska faktorer Organisationella faktorer Tekniska faktorer Vi inköpare som samarbetar med flera leverantörer har stora möjligheter att jämföra hur effektiva dom är. Följande frågor bör man undersöka: - tillhör leverantören ”bäst i klassen” ? - Hur höga indirekta kostnader har leverantören i förhållande till andra? - Upplever leverantörer ”learning curve!” effekter i produktion eller service? - Vad kostar kvalitetsbrister för denna specifika leverantör? Slutpriset vi betalar för en produkt eller service är beroende av miljöfaktorer både interna och externa. Interna faktorer förändrar prisbilden för produkter innan dom kommer ut på marknaden och dom Externa faktorer kan påverka tillgängligheten för produkter både lång- och kortsiktigt. Förändringar i externa faktorer påverkar dom interna faktorerna (tex lagstiftning, teknikförändringar etc.) men det omvända kan inte hända. Förändringar i tex råvarukostnad påverkar slutpriset på olika sätt. Internal factors: can bring about a change in the cost of materials before the finished product is placed on the market (logistical, technical or organizational factors). External factors: those factors that change the availability of a product in a given market (economic, socio political or technological factors). Black box (Svarta lådan) = kalkylmodellen leverantören använder (okänd) Leverantörer Svart låda Köpare Försöker höja priset Försöker sänka priset Prispåverkan Van Eck et al. (1982)

13 Hur fastställs inköpspriset?
Corey (1978) anser att priser baseras på tre modeller: Kostnadsbaserad prissättning: Leverantörens offererade pris kan härledas direkt från dess tillverkningskostnad. Marknadsbaserad prissättning: Produktpriset bestäms av marknaden och genereras av marknadsförhållanden (efterfrågan, utbud, lagernivåer, ekonomiska faktorer etc.) Konkurrensutsatt budgivning: Priset påverkas av marknadsfaktorer såväl som kostnadsfaktorer. Detta är det vanligaste fallet.

14 Prissättningsmetoder
Baserat på kostnads-faktorer Både baserat på marknads- och kostnadsfaktorer Baserat på marknads-faktorer Inköpskategori tyngdpunkt på kostnads- faktorer 50/50 tyngdpunkt på marknads faktorer Råvaror x Halvfabrikat Komponenter Standard Icke-standard Färdiga produkter Underhåll, reparation, drift Tjänster Förhållandet mellan prissättningsmetod och produktkategorier. Tjänster i detta exempel baseras vanligtvis på kostnad men tjänster som design, implementering av mjukvara oftast på marknadsfaktorer. MRO (Materials, Repair and Operations eller underhåll, reparationer och drift) och service är så heterogena grupper så definitiv prismodell är svår att bestämma. Van Eck, de Weerd och van Weele (1982)

15 Pris / Kvalitet På Clas Ohlson så tar jämt andra kunder mig för personal, kanske beror det på att jag ofta har ljusblå skjorta… för inte bryter jag på dalmål. Nåväl, det är ett utmärkt tillfälle att få prova på livet som nasare. Häromdan började en dam av utländsk härkomst fråga mig på engelska om skillnaderna mellan två produkter, en billig och en dyr. Jag spelade med och försökte förklara skillnaden. Problemet var att det fanns egentligen inte så stora skillnader, så det blev svårt att objektivt motivera varför hon skulle välja den ena eller den andra. Till sist säger damen: ”well, expensive is always better”. Damens uttalande fick mig att fundera på hur en lekman värderar kvalitet. I det nämnda fallet var det glasklart att damen fastställde kvaliteten utifrån pris som enda nyckeltal. Jag tror att medvetet eller omedvetet är det den kopplingen en lekman ofta gör. Den dyrare produkten kanske har någon extra liten funktion som kanske egentligen inte är värd så mycket, men genom att produkten ges ett högre pris så värderas funktionen upp mycket mer än den egentligen är värd. Hur ser verkligheten ut? Kan man betrakta priset som ett pålitligt nyckeltal(mätetal)? Mitt svar är nej, pris är inget nyckeltal. Priser är något som bestäms på en marknadsavdelning och har ofta mycket liten koppling till kostnader och kundvärden. Ta ett exempel; varje vecka har mitt snabbköp extrapris på några produkter, nästa vecka säljs de till normalpris. Inte beror det på att de är billigare att producera under vissa veckor, inte heller förändras kundvärdet nämnvärt. Nej, det beror helt enkelt på att snabbköpet måste ha några lockvaror för att få in kunder i butiken. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

16 Nationalekonomernas syn på pris.
Utbud Jämvikt. P Kommer ni ihåg nationalekonomernas syn på pris? Om priset får röra sig fritt, utan ingrepp och regleringar, kommer marknaden att komma fram till en jämvikt. (Detta förutsätter att inga andra faktorer påverkar) Rykten Lageruppbyggnad Spekulationer Etc Efterfrågan Q Kvantitet.

17 Vad är priselasticitet?
Bikupa Vad är priselasticitet? En varas priselasticitet visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset ökar med en procent. I normalfallet är elasticiteten ett negativt tal, d.v.s. efterfrågan minskar då priset ökar; det omvända kallas giffen-vara och är ytterst ovanligt. Ofta anges dock en negativ elasticitet utan tecken av bekvämlighetsskäl.

18 Prissättning nya produkter
Penetrationspris Lågt pris för att nå marknadsandelar Låser ute konkurrenter Vid höga fasta kostnader Skumningspris Vid låg priselasticitet Om man har andra konkurrensmedel Det är inte lätt att prissätta produkter vid lansering Factors suppliers have to take into account to set the selling price: Expected demand Number of competitors Expected development of the cost price per product unit Customer’s order volume Importance of the customer to the supplier Value of the product to the customer onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

19 Styckkostnad – volymberoende.
Fast kostnad Rörlig kostnad Styck kostnad Styck kostnad Många teoretiker har förespråkat att företag ska använda sig av så kallad aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) för att allokera sina kostnader och genom användandet av metoden skapa bättre beslutsunderlag. Följaktligen försöker man vid självkostnadskalkylering att fördela alla kostnader ner till en produkt skrev Robert S. Kaplan och H. Thomas Johnson boken Relevance Lost. Kaplan och Johnson menade bland annat att produktkostnader fördelas på ett förenklat sätt som gör att vissa produkter subventionerar andra. Följaktligen fördelas kostnaden inom ABC-kalkylen på både volym-relaterade och icke volymrelaterade fördelningsnycklar och åtgärdar därmed problemen ovan. ABC-kalkylering beskrivs ofta som en överlägsen metod för allokering av overheadkostnader men metoden har även mött en hel del kritik. Exempelvis har kritik lyfts fram mot att ABC är svårt att använda då kostnadsdrivare kan vara svåra att identifiera och kvantifiera, särskilt då de ofta är gemensamma för flera produkter. ”Halvfast” kostnad Kostnad Volym Kostnad Volym Styck kostnad ”Halvrörlig” kostnad Styck kostnad

20 Kostnadsbaserad prissättning.
Inköpspris Varuomkostnader Direkta lagerhållningskostnader Direkta hanteringskostnader AO, Administrationsomkostnader FO, Försäljningsomkostnader Vinstmarginal Varu- kostnad Själv- Försäljnings- pris. Exempel på kalkyltrappa från handelsbolag.

21 Marknadsbaserad prissättning.
Inköpspris Varuomkostnader Direkta lagerhållningskostnader Direkta hanteringskostnader AO, Administrationsomkostnader FO, Försäljningsomkostnader Vinstmarginal Varu- kostnad Själv- Försäljnings- pris. Exempel på kalkyltrappa från produktbolag.

22 PRIS METODER Mark up pricing Target return pricing
Perceived value pricing Value pricing Going rate pricing Auction type pricing Fast procent tillägg på produktkostnaden (kostar %=150) Förväntad vinst på produkten styr priset (kostnad-förs. Pris=vinst x förväntad volym) Man försöker sätta priset efter vad man tror kunden är villig att betala. Leverantören försöker sätta låga priser för kvalitetsprodukter (IKEA) genom att effektivisera sin verksamhet. Samma pris som konkurrenterna (bensinpriset) Elektroniska auktioner för att hitta lägsta pris eller bli av med överskott onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

23 Vilken fråga skall man ställa sig som säljare?
What prices do we need to cover our costs and earn a profit? What costs can we afford to incur, given the prices achievable in the market, and still earn a profit?

24 Vilken fråga skall man ställa sig som säljare?
What price is this customer willing to pay? What is our product worth to this customer and how can we better communicate that value, thus justifying the price?

25 RABATT METODER Cash discount Quantity discount Volume bonus
Geographical discount Seasonal discount Promotional discount Kassarabatt för att få ett snabbare pengaflöde (2% 10dgr) Små order medför samma arbetsinsats därför kan man få volymrabatt Bonus byggd på volym under en period ofta 1 år för att låsa kunden Supporta den lokala marknaden med rabatter (billigare transporter) För att jämna ut efterfrågan använder man rabatter under lågsäsong För att stimulera försäljningen temporärt använder man riktade rabatter onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

26 Besparingspotential

27 Conclusions Pricing and cost structures of suppliers are always interrelated, but the effect they have on one another is not always clear. It is crucial to buyers to be able to lift the veil that covers the supplier’s pricing policy Some methods to do so: Closely monitoring the supply market Monitoring individual supplier financial performance Make analysis of supplier’s cost price Monitor developments in the supplier’s performance on price, quality, delivery, etc. Faktorer som påverkar när leverantören sätter priset: Förväntad efterfrågan på produkten (hög ger högre pris) Antalet konkurrenter på marknaden Förväntad framtida ökning i förbrukning kan ge lägre pris Löften om högre inköp i framtiden ger ofta lägre pris Hur viktig kunden är för leverantören Hur viktig produkten är för kunden (unik reservdel ofta högt prissatt)

28 Prisets anpassning till prismodellen påverkas av omvärlden
Produktkostnader Marknadsvärde Prismodell Kundvärde

29 Olika prismodeller påverkar kvalitetsrisk och finansiell risk
Fastpriskontrakt Maximipriskontrakt Riktpriskontrakt Kvalitetsrisk Kostnadskontrakt med variabel vinst Kostnadskontrakt med fast vinst Vi inköpare har ofta privilegiet att få bestämma över prismodellen. Detta gäller förstås inte när vi köper monopoliserade produkter såsom sophämtning, elnät eller alkohol, men därefter är fältet nästan fritt och det finns tusentals prismodeller att välja på. Jag tänker inte räkna upp dem, istället har jag funderat lite på hur man kan gradera prismodeller efter olika typer av incitament. Författaren Patrick Behan menar att det finns ett samband mellan olika prismodeller och dessas kvalitetsrisk och finansiella risk: Kostnadskontrakt med procentuell vinst Finansiell risk Konceptet hämtat från Patrick Behan, 1994, Purchasing in Government Prismodeller

30 Fast priskontrakt, P = fast belopp
Förlust Prislinje Vinst Pris Kostnadslinje är sådana kontrakt där priset är fast under hela avtalstiden. Priset låter sig inte påverkas av omvärldsfaktorer som valutor eller inflation, inte heller effektivitet eller ineffektivitet hos leverantören. Inom ramarna för den kvalitet som angivits i avtalet så påverkas inte priset av vilken kvalitet leverantören framställer. Fastpriskontrakt passar bra i korta avtal där leveransomfattning och kvalitetsmått är väl definierade. I fastpriskontrakt får leverantören starkt incitament att hålla igen på alla sina kostnader, så länge man håller sig inom ramarna kan detta innebära att leverantören ”filar av guldkanter” för att skaffa sig kostnadsfördelar. Leverantörens kostnader Prismodeller

31 Maximipriskontrakt Pris = Kostnader + Fast vinstbelopp; dock maximalt pristak
Förlust Pristak Prislinje Vinst på kostnader Pris Kostnadslinje Vinst pga lägre kostnader Leverantörens kostnader Prismodeller

32 Riktpriskontrakt Pris = (Incitamentspris · Förkalkyl/Kostnader) + Kostnader P < Brytpunkt: Vinstdelning Riktpris Prislinje Vinst på kostnader Pris Vinstdelning Kostnadslinje Leverantörens kostnader Prismodeller

33 Kostnadskontrakt med variabel vinst Pris = (Incitamentspris · Förkalkyl/Kostnader) + Kostnader
Prislinje Variabelt vinstbelopp Pris Kostnadslinje Leverantörens kostnader Prismodeller

34 Kostnadskontrakt med fast vinstbelopp Pris = Kostnader + Vinstbelopp
Prislinje Pris Fast vinstbelopp Kostnadslinje Leverantörens kostnader Prismodeller

35 Kostnadskontrakt med procentuell vinst, s. k
Kostnadskontrakt med procentuell vinst, s.k. löpande räkning (cost-plus) Pris = Kostnader + Kostnader x Vinstprocent Prislinje Procentuellt vinstbelopp Pris Kostnadslinje är det som vi ofta benämner löpande räkning, självkostnadskontrakt eller ‘cost-plus’. Leverantören får full täckning för alla sina kostnader och dessutom ett procentuellt vinstpåslag. Leverantören kan alltså söka de allra bästa lösningarna och lägga ned mycket arbetstid utan att behöva bekymra sig om kostnadskonsekvenserna, dvs en hög kvalitet kan eftersträvas. Men vad är det som händer? Leverantören söker onödigt dyra lösningar, uppmanar sina underleverantörer till prishöjningar samt skapar dolda avtal med ‘kick-back”, årsbonus etc. Ingen kan nog säga att löpande räkning blir billigt. Leverantörens kostnader Prismodeller

36 Ackumulerad mängd som producerats Åtgången tid i timmar per enhet
Inlärningskurvan Grundläggande princip Varje gång den ackumulerade produktionsvolymen av en viss artikel dubbleras minskar den genomsnittliga tillverknings-tiden med x%, jämfört med det tidigare antalet timmar. Ackumulerad mängd som producerats Åtgången tid i timmar per enhet 1000 20 2000 16 4000 12.8 8000 10.24 16000 8.2 80% Inlärningskurva Det upptäcktes (i amerikansk flygindustri) att tillverkningskostnaden per enhet minskade med en fast procentsats i takt med att erfarenheten ökade.. Inlärningseffekten är ett resultat av: Minskad övervakning allteftersom produktionen ökar Ökade vinster från förbättrad effektivitet genom strömlinjeformade processer Färre fel och kassationer i produktionslinjen Större partistorlekar (mindre tid spenderas på att nollställa maskiner) Förbättrad produktionsutrustning (efter ett tag) Förbättrad processtyrning Färre konstruktionsändringar

37 Vad menas med värde? Upplevd nytta.
Jmf ”upplevd nytta” en varm sommardag på stranden för: En snöskyffel. En kyld dryck. Ger negativ eller positiv differentiering beroende på situation relativt ”referensvärde”.

38 Vad menas med värde? Positiv diff Upplevt värde (kundnytta) Referens
KYLD DRYCK

39 Vad menas med värde? Negativ diff Referens värde
Upplevt värde (kundnytta). SNÖSKYFFEL

40 Vad styr en köpares priskänslighet? (enligt marknadsföringsteorin)
…eller vad påverkar upplevt värde? onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

41 Perceived substitutes effect
Uppfattat värde av produkt relativt uppfattad ersättningsprodukt. Ju mer ersättningsprodukts pris skiljer sig från aktuell produkt desto högre priskänslighet. Nyckelordet är ” Percieved ” , ” Uppfattat ”. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

42 Unique value effect. Unikt värde.
Köpare är mindre och mindre priskänslig ju mer en unik egenskap ger en differentierad produkt. Köpare måste uppfatta differentiering och övertygas om dess värde. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

43 Switching cost effect. Priskänslighet minskar om kostnaden för att byta leverantör är stor. Både produkt och relation. Kan slå tillbaka om förändring tar bort kostnad för att byta leverantör. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

44 Difficult comparison effect.
Ofta svårt att avgöra en produkts egenskap innan köp. T ex huvudvärkstabletter. Livsmedel i olika förpackningar. Undviks med jämförelsepriser. En köpare är mindre priskänslig om det är svårt att identifiera alternativ. Spela ut leverantör mot leverantör sker endast om det är enkelt att jämföra produkters egenskaper. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

45 Price-quality effect. Högt pris signalerar kvalitet.
Produkter som påverkar image. Exklusiva produkter. T ex Rolls Royce, Rolex American Express Gold Card kostar 50% till 200% mer än motsvarade kort hos konkurrent. En uppfattad högre kvalitet pga. högt pris minskar priskänslighet. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

46 End-benefit effect. Ju mer priskänslig köparen av slutprodukten är ju mer priskänslig blir köparen av del- komponenten. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

47 Expenditure effect. En större utgift (i pengar eller som del av omsättning) ger större priskänslighet. Det är inte värt att utvärdera alternativ om kostnaden för utvärdering är högre än utgiften. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

48 Shared-cost effect. Priskänslighet minskar om någon annan står för/delar kostnaden. T ex resa i business kontra tourist class. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

49 Fairness effect. Köpare är mer priskänsliga om produktens pris är utanför vad som uppfattas rättvist eller resonabelt. Men vad är rättvist? => Subjektivt! onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

50 Inventory effect. Priskänslighet ökar om en produkt är lagringsbar.
T ex rea på tomater på burk ger större effekt än rea på färska tomater. onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

51 Total Cost of Ownership - TCO (LCC)
Summan av alla kostnader i samband med ett inköp Fokuserar på de stora kostnadselementen Svårighet att fånga tillräcklig detaljeringsgrad för att få grepp om hela kostnadsmassan Skall / BÖR omfatta hela (den aktuella) livslängden Stöds sällan av ekonomisystemen Olika mallar på TCO analysis was popularized by the Gartner Group in 1987 Bilkalkylen skulle tex kunna innehålla: Depreciation costs Fuel costs Insurance Financing Repairs Fees and taxes Maintenance costs Opportunity costs Downtime costs

52 Beräkna livstidskostnaden, Life Cycle Cost
Företag Exempel AB Utrustning Växellåda A Grundinvestering Underhåll / år 80000 Energikostnad / år 140000 Real ränta Procent 5 Livslängd År 10 Valuta Kronor Restvärde 100000 TCO = . ¹ Realränta = Företagets kalkylränta minus förväntad inflation Någon som använder LCC istället för TCO. Kan vara förbryllande men ack så vanligt. Miljöstyrningsrådet har en modell för LCC som används speciellt för investeringar i produkter som är energikrävande: Checklista för användning av Livscykelkostnadsanalys Ställ de följande frågorna för att få reda på om och hur krav på livscykelkostnadsberäkningar (LCC) kan göra upphandlingen med energieffektiv: Är produkten som ska upphandlas lämplig för LCC? I vilken fas bör jag använda LCC? Vilket verktyg ska jag använda? Hur kan jag följa upp att kraven följts? onsdag den 19 september 2018onsdag den 19 september 2018

53 Tre processer inom taktiskt inköp
TTT – Time To Technology. TTM – Time To Market. TTC – Time To Customer Ericsson nomenklatur. Någon som kan förklara dessa begrepp?

54 Produktlivscykel TTT TTM TTC Antal Tid
Möjlighet att påverka produktkostnad Var tror ni möjligheten att påverka produktkostnaden är som störst? Tid TTT TTM TTC

55 Produktlivscykel TTT TTM TTC Antal Hög Låg Tid
Möjlighet att påverka produktkostnad Hög Låg Tid TTT TTM TTC