fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv

En presentation över ämnet: "fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv
Thomas Kuhn ( ) fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv tog inflytande av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv The Structure of Scientific Revolutions, 1962 Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum (1935)

2 vetenslaplig revolution paradigm - teoretiskt ramverk
- mönstergillt exempel paradigmskifte inkommensurabilitet Second thoughts on paradigms

3 Förlopp Förparadigmatisk fas (förvetenskap) Paradigm etableras
Normalvetenskap Oförklarliga anomalier i ökad mängd Vetenskaplig kris Revolution, revolutionär vetenskap Nytt paradigm etableras

4 Enligt Kuhn kan endast ett paradigm existera åt gången.
Enligt Fleck kan individ samtidigt tillhöra flera tankekolektiv och ge uttryck för flera olika tankestilar. Second thoughts on paradigms

5 Paradigm kan överföras från ett område till ett annat
Paradigm kan överföras från ett område till ett annat. I detta fall kan paradigmet på det nya området sägas vara metaforiskt. evolutionsteorin från biologi till ekonomi evolutionsteorin från ekonomi till biologi mekanik från fysik till sociologi kaosteori från fysik till sociologi

6 För Hayden White utgör de grundläggande paradigmen olika typer av troper, som dominerat historiografin under olika tider. Metafor, metonymi, synekdoke och ironi utgör de alternativa paradigm genom vilka historiker och historiefilosofer gestaltat historien. Dessa paradigm motsvarar fyra epoker i historieskrivningens historia. Epokerna motsvarar epistemes enligt Foucaults "arkelogiska" studium: renässansen, den "klassiska" perioden och den "moderna" perioden.

7 Michel Foucault (1924-1984) episteme - sätt att organisera kunskap
diskurs - diskursiva formationer eller helheter inom vilken en kultur tänker Epoker utgörs av diskurser som bestämmer vad som kan tänkas. parodi på metodologi White, Hayden. “Foucault Decoded.” in Tropics of Discourse: Essays in Cultural Criticism. Baltimore, MD: The John Hopkins University Press, 1978, Grupper av diskurser utgör en [epistemes] struktur och en [episteme] är tankens fundament på vilket ett antal uttalanden och inte andra, vid en viss tid kommer att räknas som kunskap. hite sees in Foucault’s explanatory system the same poetic theory of transformation that Vico set out in corsi and recorsi: a system of metaphor, metonymy, synechdoche, and irony, succeeding each other (354). Foucaults metodologi handlar om att studera diskurserna i sig. Vilka regler styr relationerna inom diskursen, relationer mellan subjekt, objekt och begrepp i diskurserna. (Fahlgren 1999 s. 44) Men till skillnad från Foucault är den gängse uppfattningen idag att olika diskurser existerar parallellt och man anser inte att det endast finns/har funnits en kunskapsregim inom varje historisk epok.

8 premiss 1 H  D premiss 2  D slutsats  H premiss 1 (H  Hhjälp)  D premiss 2  D slutsats  H   Hhjälp slutsats  (H  Hhjälp)

9 Imre Lakatos ( ) Kombinerade Popper med Kuhn. Avvisade Poppers ”naiva falsifikationism”: Teorier överlever falsifieringar. Teorier bedöms som delar av forskningsprogram. Progressiva och degenererande forskningsprogram.