Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

En presentation över ämnet: "Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0"— Presentationens avskrift:

1 Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0
Den som presenterar kan här lägga in sitt namn + foton, loggor, etc.

2 Syfte Syftet med den gemensamma inriktningen för säker gångtrafik är att systematisera säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten för gående. Detta sker främst genom att inriktningen beskriver: nuvarande kunskapsläge, inkluderat fallolyckor i trafikmiljön pekar ut prioriterade insatsområden identifierar kunskapsbrister och klargör behovet av ytterligare FOI-insatser klargör hur uppföljning ska ske. Inriktningen ska vara ett hjälpmedel i verksamhetsplaneringen för statliga myndigheter, kommuner, organisationer och andra aktörer inom området. Trafikverket publikation 2017:102

3 Medverkande aktörer (samverkansgrupp)
Västerås stad Stockholm stad Uppsala kommun Eskilstuna kommun Huddinge kommun Örebro kommun SKL Chalmers Industriteknik NTF Folksam Safer Luleå Tekniska Universitet RISE (Research Institutes of Sweden) VTI Fotgängarnas förening (FOT) Trafikverket (Samverkan har även skett med Transportstyrelsen o Socialstyrelsen)

4 Två utgångspunkter Ökad gångtrafik för ökad folkhälsa och ett mer hållbart och attraktivt transportsystem Gångtrafiken måste vara säker för att vara långsiktigt hållbar och attraktiv Utmaningen Ökad gångtrafik ger ökad folkhälsa och ett mer hållbart transportsystem Gångtrafiken måste vara säker för att vara långsiktigt hållbar Två huvudsakliga säkerhetsutmaningar: Omkomna vid kollisionsolyckor med biltrafik Allvarligt skadade vid fallolyckor (gång singel) Gående är den största gruppen allvarligt skadade i trafikmiljön, cirka 40 % (inkl. fallolyckor) Drabbar i hög grad kvinnor och gruppen äldre

5 Två utmaningar Två huvudsakliga säkerhetsutmaningar
Omkomna vid kollisionsolyckor med biltrafik Allvarligt skadade vid fallolyckor (gång singel) Årligen omkommer personer i trafikolyckor Årligen skadas över 3200 allvarligt (nästan bara fallolyckor) Gående är den största gruppen allvarligt skadade i trafikmiljön, cirka 40% (inkl. fallolyckor) Fallolyckor drabbar i hög grad kvinnor och äldre Utmaningen Ökad gångtrafik ger ökad folkhälsa och ett mer hållbart transportsystem Gångtrafiken måste vara säker för att vara långsiktigt hållbar Två huvudsakliga säkerhetsutmaningar: Omkomna vid kollisionsolyckor med biltrafik Allvarligt skadade vid fallolyckor (gång singel) Gående är den största gruppen allvarligt skadade i trafikmiljön, cirka 40 % (inkl. fallolyckor) Drabbar i hög grad kvinnor och gruppen äldre

6 Ett mål behövs! Trafikverket och Transportstyrelsen har gjort en översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030: En slutsats är att ett nytt etappmål behövs för fallolyckor i trafikmiljön för att minska antal allvarligt skadade i fallolyckor till 2030. Trafikanalys föreslår inget nytt mål som inkluderar fallolyckor. Nytt mål för år 2030? Trafikverket och Transportstyrelsen har tagit fram ett underlag för ett nytt etappmål till år 2030. Underlaget anger bl.a. följande: Antal allvarligt skadade i fallolyckor bör minska med minst 25 procent mellan 2020 och 2030. Åtgärder som syftar till att minska dödsfall och allvarligt skadade bland oskyddade trafikanter bör prioriteras.

7 Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016
Källa: Transportstyrelsen

8 Allvarligt skadade - problembilden
Monica Berntman Bulletin 295 – 2015 LTH, Lunds universitet Monica Berntman, LTH: Fotgängares olyckor och skador i trafikmiljö med fokus på fallolyckor. (2015) Fig 4.29 Is/snö ligger bakom hälften av alla fallolyckor. Kolumn två baseras på ett slumpmässigt urval av 4000 allvarligt skadade fotgängare i en fallolycka fördelade på huvudorsak. Kolumn tre baseras på urvalet av allvarligt skadade fotgängare i en fallolycka med huvudorsak drift och underhåll. Figur 6 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102

9 Allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor, fördelat på ålder och kön
Fig 4.19 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

10 Allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor, fördelat på olycksplats
Fig 4.24 i Berntman (2015), som dock är stapeldiagram i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

11 Officiell statistik: 7 664 dödade och skadade fotgängare under åren 2009-2013
STRADA sjukvård: fotgängare skadas i trafikmiljö under åren varav skadas i en kollisionsolycka (750 allvarligt) samt skadas i en fallolycka ( allvarligt) D = dödade SS = Svårt skadade (enligt polisens definition, dvs. skada som väntas medföra inläggning på sjukhus: brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Övrig personskada betecknas som ”lindrig”. Bedömningen utförs av polisen på plats vid olyckstillfället). OBS! Skiljer sig från sjukvårdens bedömning som istället baseras på den internationella AIS-klassificeringen, där ISS9+ är definitionen på en svårt skadad person. LS = Lindrigt skadade Fig 1.2 i Berntman (2015) Källa: STRADA polis, enligt Berntman (2015)

12 Vad ska vi göra åt problemet med fallolyckor?
Anna Carlsson Fallolyckor bland fotgängare Chalmers Anna Carlsson, Chalmers: Fallolyckor bland fotgängare. (2015)

13 Inriktning för säker gångtrafik 1.0
En partsgemensam inriktning med åtaganden och FoI-inriktning 5 prioriterade insatsområden RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: RGB: Trafikverkets färgpalett 1 3 5 2 Säker utformning av gåendes infrastruktur Säkra vinterskor och smarta skydd 4 Fordonsutveckling för säkert samspel med gående Drift och underhåll för säker gångtrafik Säkrare beteenden, användning av skydd och reflexer NY KUNSKAP: om olycks- och skade-risker, fall- och skadeprevention och effektsamband

14 Exempel på insatser Fallprevention
Effektiv snöröjning och halkbekämpning av lokalgator och gångytor – kriterier, metodval, organisering, budget Väderinformation vintertid – särskilt vid väderomslag Jämna gångytor utan kanter att snubbla på Bra vinterskor – konsumentinfo och krav på branschen Skadeprevention Eftergivlig asfalt – särskilt där många äldre rör sig Bra skydd – smarta kläder för äldre Fortsatt fordonsutveckling för säkert samspel med gående Jenny Eriksson, VTI: Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor. (2015) EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD SÄKERHET Olycksprevention: Effektiv snöröjning och halkbekämpning av lokalgator, gångbanor och GC-vägar Kriterier, metodval, organisering, budget Väderinfo vintertid med fokus på väderomslag Jämna gångytor utan kanter att snubbla på Bra vinterskor – konsumentinfo och krav på branschen Skadeprevention: Eftergivlig asfalt, inte minst där många äldre rör sig

15 Olika åtgärder för att reducera antalet skador till följd av gåendes fallolyckor
Figur 9 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Ursprungligen ur Carlsson och Svensson (2015), sid 59 Källa: Carlsson och Svensson (2015)

16 Gåendet en viktig del i hela resan-perspektivet
bidrar till ett hållbart transportsystem och ökad folkhälsa Figur 1 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Källa: Carlsson och Svensson (2015)

17 Förenklad trafikantpyramid för tre trafikantgrupper: gående, cyklister och bilister
Figur 4 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Källa: Trafikverket (2017)

18 Andelen äldre i samhället ökar
Figur 3 ur ”Framtidsstudie år 2030 – med fokus på kommunal räddningstjänstorganisation”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB december2016 Källa: SCB:s prognos, ur MSB rapport 1062 (2016)

19 Händelsekedjan för oskyddade i ett 2050-perspektiv
Figur 8 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Ursprungligen ur ”2016 års etappmålsöversyn”, Trafikverket publikation 2017:XXX Källa: Trafikverket (2016)

20 Olycksstudier visar att:
Fotgängarna är utsatta i trafiken Ca skadas/år Några fotgängare dör varje år i fallolyckor i trafiken 7/år Många fotgängare skadas allvarligt i fallolyckor Ca i fall att jämföra med ca 150 i kollision per år Fler äldre skadas än yngre Många skadas på trottoarer och gång- och cykelbanor Halka vid is/snö är vanligast orsaken till en fallolycka bland fotgängare Många får initialt en måttlig/svår skada t.ex. frakturer som ger hög risk för bestående besvär En fallolycka i trafikmiljö kan förändra ditt och dina anhörigas liv samt innebära omfattande behov av hjälp och stöd från anhöriga och samhället Källa: Berntman (2015)

21 Antal dödade och skadade fotgängare i vägtrafikolyckor enligt officiell statistik under åren Polisrapporterade olyckor, dvs. från 2003 innebär det STRADA polis Skulle kunna kompletteras med de senaste åren också, men då finns brister i inrapporteringen. Fig 1.1 i Berntman (2015) Källa: Officiell statistik, polisrapporter, enligt Berntman (2015)

22 Antal dödade fotgängare i kollisionsolycka i trafiken, under åren 2009-2013
Fig 3.1 i Berntman (2015) Källa: STRADA polis, enligt Berntman (2015)

23 Antal dödade fotgängare i fallolycka i trafiken, under åren 2009-2013
Annat = sjukvårdspersonal har angett att sjukdom har orsakat dödsfallet Fig 3.2 i Berntman (2015) Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

24 Totalt antal dödade fotgängare, per åldersgrupp och kön, under åren 2009-2013
Fig 4.3 i Berntman (2015) Källa: STRADA polis, enligt Berntman (2015)

25 Omkomna i trafiken, per trafikantkategori under åren 2012-2016, exklusive fallolyckor
Figur 2 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Källa: Transportstyrelsen

26 Omkomna fotgängare under åren 2009-2013, fördelade på olyckstyp
Fig 4.1 i Berntman (2015) OBS! Skiljer dock fotg-övr. Här: 6 i rapporten: 8?? Källa: Officiell statistik för vägtrafikolyckor resp. STRADA sjukvård för singelolyckor (N=252), enligt Berntman (2015)

27 Allvarligt skadade i trafiken, per trafikantkategori under åren 2012-2016, inklusive fallolyckor
Figur 3 ur ”Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0”, Trafikverket publikation 2017:102 Allvarligt skadad: Medicinsk invaliditet på minst 1 % (RPMI 1%+), ”Risk of Permanent Medical Impairment”. Måttet bygger på försäkringsbolagens värdering av långvariga besvär av personskador. Notera att det är ett ”riskmått” som alltså anger hur troligt det är att en viss skada ger långvariga besvär. Källa: Transportstyrelsen

28 Antal skadade i trafiken som vårdats minst ett dygn på sjukhus, per trafikantkategori
OBS! En stor del av fallolyckorna saknas här! Fig 1.3 i Berntman (2015) Källa: Socialstyrelsens patientregister (PAR), enligt Berntman (2015)

29 Prognostiserat antal allvarligt skadade fördelat efter trafikantkategori, 2006-2016
Källa: Transportstyrelsen, STRADA *På grund av rutinförändringar har 2015 och 2016 justerats för bortfall

30 Allvarligt skadade fotgängare, per olyckstyp
Allvarligt skadad: Medicinsk invaliditet på minst 1 % (RPMI 1%+), ”Risk of Permanent Medical Impairment”. Måttet bygger på försäkringsbolagens värdering av långvariga besvär av personskador. Notera att det är ett ”riskmått” som alltså anger hur troligt det är att en viss skada ger långvariga besvär. Fig 4.5 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård (N=16562), enligt Berntman (2015)

31 Skadade respektive allvarligt skadade fotgängare i kollisionsolyckor (Mf), fördelade på åldersintervall Fig 4.6 i Berntman (2015) För åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

32 Allvarligt skadade fotgängare i kollisionsolyckor (Mf), fördelat på kön och ålder
Fig 4.7 i Berntman (2015) För åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

33 Allvarligt skadade fotgängare i kollisionsolyckor (Mf), fördelade på årets månader
Fig 4.8 i Berntman (2015) För åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

34 Allvarligt skadade fotgängare i kollisionsolyckor (Mf), fördelade på olycksplats
För åren Ca 80 % av de registrerade olycksplatserna ligger i tätort. Fig 4.10 i Berntman (2015), som dock är stapeldiagram Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

35 Skador bland fotgängare i kollisionsolyckor (Mf), fördelade på olika skademått och kroppsregioner
Initial skada AIS Medicinsk invaliditet ≥ 1% ≥10 % Fig 4.11 i Berntman (2015) för åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

36 Skadade respektive allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor, per ålderskategori
Fig 4.18 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

37 Tidsintervall då respektive åldersgrupp har höga andelar skadade i en fallolycka
Tabell 4.1 i Berntman (2015) Andelen skadade för varje åldersgrupp har jämförts med den genomsnittliga andelen skadade under varje tidsintervall. När en åldersgrupps andel är markant högre har aktuellt tidsintervall markerats med rött i tabellen. Anmärkning: Sannolikt finns en tydlig koppling mellan olyckor och exponering dvs. tabellen ger också en indikation på när respektive åldersgrupp är i rörelse. Källa: Berntman (2015)

38 Skadade och allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor, per månad
Fig 4.20 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

39 Allvarligt skadade (AS) fotgängare i fallolyckor, fördelade på tid på dygnet
Fig 4.21 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

40 Var skadas fotgängare i fallolyckor?
Fig 4.24 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

41 Skador bland fotgängare i fallolyckor, fördelade på olika skademått och kroppsregioner
Initial skada AIS Medicinsk invaliditet ≥ 1% ≥10 % Fig 4.25 i Berntman (2015) för åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

42 Huvud- och biorsaker till att fotgängare skadats allvarligt i fallolyckor i trafikmiljö
Fig 4.28 i Berntman (2015) Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

43 Allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor, per månad och väglag
Fig 4.23 i Berntman (2015) i trafikmiljö under åren Källa: STRADA sjukvård, enligt Berntman (2015)

44 Fotgängares fallolyckor på is/snö, fördelat på kön och ålder
Eriksson, J. och Sörensen, G. (2015). Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI rapport 868. Linköping. Vintersäsongerna 08/09 – 13/14 (6 säsonger) Vintersäsong= 1 okt- 30 april Endast singelolyckor Fokus på is/snöolyckor Endast ”i trafik”, dvs. ej idrottsplats, naturområde, parkeringshus eller skogsstig Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

45 Allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor på is/snö, fördelning över dygnet
Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

46 Skadade fotgängare i fallolyckor på is/snö, uppdelat på platstyp
Andel skadade fotgängare (MAIS 1+) vid singelolyckor uppdelad efter platstyp och om skadan inträffat i eller utanför tätort. Vintersäsongerna 2008/09–2013/14 (6 säsonger) Vintersäsong= 1 okt- 30 april Endast ”i trafik”, dvs. ej idrottsplats, naturområde, parkeringshus eller skogsstig Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

47 Andel dygn per säsong som haft minst en timme med snöfall eller annan halkomständighet
Väderdata från VädErsKombi, baseras på VViS-data VViS, Vägväderinformationssystem Tidskrävande+tillräckligt antal olyckor, därför begränsats till fyra orter Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö Bara i tätort, olyckor utanför har exkluderats Vädersituationer, rangordning: SV1= Särskilt väder 1 (snödrev+hög vindhastighet) SV2= Särskilt väder 2 (kraftigt snöfall) D=Snödrev S=Snöfall 4-8: Halka pga … HS, HN (nederbörd på kall vägbana), HT (tillfrysning av våta/fuktiga vägbanor), HR2 (kraftig rimfrostutfällning), HR1 (måttlig rimfrostutfällning) 9. SR=Snöblandat regn 10. R=Regn (ej med i analysen) Källa: VädErsKombi, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

48 Valda tätorter, andel is/snöolyckor
Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

49 Valda tätorter, väderfenomen vid is/snöolyckor
Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

50 Valda tätorter, vanligaste väderhändelsen vid olyckstillfället och dygnet innan
Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

51 Umeå, vad hände? 68 personer på fem dygn
Vädersituationer, på tim-nivå Antal olyckor fördelade över aktuella dygn Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

52 Stockholm, vad hände? 86 personer på ett dygn
Vädersituationer, på tim-nivå Snömängd, mm Antal olyckor fördelade över aktuellt dygn Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

53 Göteborg, vad hände? 61 personer på ett dygn
Vädersituationer, på tim-nivå ? Antal olyckor fördelade över aktuellt dygn Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

54 Malmö, vad hände? 38 personer på två dygn
Vädersituationer, på tim-nivå Källa: STRADA sjukvård och VädErsKombi, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

55 Fotgängares risk att skadas i en fallolycka på is/snö i valda tätorter
Skaderisk, 95-% KI, per miljon PKM (MAIS 2+) I analysen ingår personer i åldrarna 6–84 år, för perioden 1 oktober till och med 30 april med begränsning till åren 2011–2013. Uttaget av data har bestämts av reselementet ”gång” och att delresans start var i aktuell kommun (Trafikanalys, 2012). Här ingår data på kommunnivå, vilket skiljer sig från tidigare analyser där endast tätort ingick. Data avser fotgängare som skadats i singelolyckor med vägomständighet hal pga. snö/is. Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

56 Fotgängares risk att skadas i en fallolycka på is/snö i valda tätorter, uppdelat på kön
Skaderisk, 95-% KI, per miljon PKM (MAIS 2+) Källa: STRADA sjukvård, Vintersäsongerna 2008/09–2013/14, enligt Eriksson och Sörensen (2015)

57 Summering fallolyckor på is/snö
De flesta fallolyckor sker i tätort Minst hälften av olyckorna i tätort sker på GC-bana och trottoar ”Medelålders” kvinnor är överrepresenterade Is/snöolyckor står för minst 60 % av alla fallolyckor i trafikmiljö I minst 8 av 10 is/snöolyckor har det vid olyckstillfället och 24 tim tillbaka varit någon form av väderfenomen som kan generera halka Större risk i Umeå än i Malmö (under vald period)

58 Andel GCM-passager med god kvalitet 2013-2016
Källa: Trafikverket

59 Andel GCM-passager med god, mindre god och låg kvalitet uppdelat på statligt och kommunalt vägnät (n=18 900), inrapporterat 2016/2017 Källa: Trafikverket

60 Strategiernas utvecklingsfaser för oskyddade trafikanter
Mc o Mopedstrategi Fyrhjulingsstrategi Cykel o mopedinriktning Cykelstrategi Fotgängarinriktning 2.0 1.0 1.0 3.0 1.0 2.0 2.0 Intensitet 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018