Invandring och integration – fakta och perspektiv

En presentation över ämnet: "Invandring och integration – fakta och perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Invandring och integration – fakta och perspektiv

2 Företagartradition att bejaka öppenhet över nationsgränser
Sverige är en liten, öppen ekonomi – företagen måste alltid vara öppna för nya intryck, nya idéer och nya medarbetare Sverige har en flera sekler lång tradition av arbetskraftsinvandring – med undantag för Näringslivet arbetade för EU-medlemskapet och de fyra friheterna bildade opinion för att Sverige skulle avstå övergångsregler för EU:s nya medlemsländer 2004 – i Storbritannien, Irland och Sverige gällde den fria rörligheten fullt ut från EU-inträdet Bildar opinion för öppenhet, tolerans och mångfald verkade för reformen om arbetskraftsinvandring 2008 Svenskt Näringslivs perspektiv är arbetsmarknadens och näringslivets behov. Vi har bedrivit, och bedriver, långsiktig opinionsbildning för att skapa förståelse för värdet av att kunna röra sig över gränserna. Vi genomförde lärarresor till Bryssel på 1990-talet och vi finansierade produktionen av exempelvis Gregor Nowinskis film ”I nazismens spår” som belönades med en Emmy, TV-världens Oscar.

3 Integrationen bättre än sitt rykte Källa SCB
Mellan 2001 och 2011 ökade antalet förvärvsarbetande med drygt personer, varav , eller två av tre, var utrikes födda Inkluderar vi säsongsarbetande är andelen utrikes födda ännu större.

4 Utrikes föddas andel av alla förvärvsarbetande 2001-2011 Källa SCB
Stadigt ökande andel utrikes födda bland de förvärvsarbetande Andelen invandrare av alla förvärvsarbetande har ökat varje år År 2001 var cirka 10 % av alla förvärvsarbetande invandrare. Samma andel år 2011 var cirka 14 %. Att andelen invandrare av alla förvärvsarbetande har ökat markant tyder på två saker: 1- invandraring/invandrare är viktiga för arbetskraftsförsörjningen i företagen 2- företagen anställer invandrare i hög grad. Svensk arbetsmarknad är alltså inte etnisk betingad.

5 Förvärvsfrekvensen är däremot oförändrad hos utrikes födda Källa SCB
Förvärvsfrekvensen hos gruppen utrikes födda är lägre än hos inrikes födda, vilket beror på att gruppen utrikes födda varje år ökar med nya invandrare Förvärvsfrekvensen har legat runt 54 % för utrikes födda kvinnor och 59 % för utrikes födda män under perioden Den låga förvärvsfrekvensen förklaras ofta i debatten med arbetsgivarnas ovilja att anställa invandrare. En helt förkastlig förklaring. Vi har en ganska konstant ström av invandring ( med olika gfb). Invandringen håller förvärvsfrekvensen nere. En av förklaringarna till den jämna och låga förvärvsfrekvensen är att antalet invandrare som kommer till Sverige varje år är minst lika stort som antalet invandrare som kommer in på arbetsmarknaden.

6 Yrken med störst ökning i antal anställda 2001-2010 Källa SCB
Förklaring: man pratar ofta om att företag inom industrin ( volvo, scania,…) inte anställer invandrare. Faktum är att antalet anställda inom industrin minskar för varje år och de har inte särskilt många nyanställningar. De yrken som växer finns inom tjänster, service, välfärd, … och inom alla dessa yrken anställer man många invandrare.

7 Invandrare är ingen homogen grupp
Arbetsmarknadsstatistiken utgår från etniskt ursprung, ”utrikes födda” – men individens förutsättningar på arbetsmarknaden avgörs inte av hudfärg, religion eller födelseland. Faktorer som är verkligt avgörande för invandrares förutsättningar för integration på arbetsmarknaden är: grund för bosättning utbildningsnivå ålder vid ankomsten till Sverige vistelselängden i Sverige vistelseorten i Sverige.

8 1. Grunden för bosättning i Sverige
Arbetskraftsinvandrare (AKI) kommer till Sverige med ett jobberbjudande och börjar i regel jobba omgående. AKI är efterfrågestyrd och därmed självreglerande. Förvärvsfrekvensen bland AKI är hög/mycket hög. Flyktinginvandrare (FI) kommer till Sverige på grund av förtryck, krig etc. Bland FI varierar ålder, utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet kraftigt – alla viktiga faktorer för integrationen på arbetsmarknaden. Anhöriginvandring (AI) utgår från rätten för familjen att återförenas. AI är den största gruppen invandrare och kan vara make/maka, omyndiga barn eller föräldrar till omyndiga barn som redan bor i Sverige. FI och AI styrs inte av efterfrågan på arbetskraft och konjunkturen på arbetsmarknaden – förutsättningarna för integration på arbetsmarknaden skiljer sig därför helt mellan FI & AI och AKI.

9 Så påverkar bosättningsgrunden förutsättningarna för integration
Två civilingenjörer inom elektronik/data bor i Iran. De är jämngamla och har gått samma utbildning. Den ena (AKI) får ett jobberbjudande från ett företag i Sverige, vänder sig till svenska ambassaden i Teheran och söker och får arbetstillstånd. Den andra (FI) blir tvungen att fly landet av politiska/religiösa skäl. Båda ingenjörerna kommer till Stockholm samtidigt, den ena som AKI och den andra som FI. AKI börjar jobba på företaget inom några dagar, fixar bostad själv och hittar en etta att hyra i andra hand på 3 månader. AKI kan inte svenska, men arbetsgivaren har inga krav på sådana kunskaper. Företagsspråket är engelska, medarbetare och kunder talar också engelska… FI söker asyl. Efter att ha fått sitt uppehållstillstånd måste FI vänta i kö för att bli mottagen av någon kommun som kan erbjuda bostad och utbildning, därefter måste FI läsa SFI i 2 år. Sedan följer en ”validering” och komplettering av FI:s utbildning som tar ytterligare 2-3 år.

10 2. Utbildningsnivåns betydelse för sysselsättningen Källa SCB
Förvärvsfrekvensen är klart högre hos utrikes födda som har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning

11 3. Åldern vid ankomst påverkar
De flesta som kommer till Sverige är omkring 30 år gamla. Åldern påverkar möjligheterna att skaffa sig språkkunskaper/utbildning. Den som är i 20-årsåldern och singel är rörlig och flexibel. Den som är i 50-årsåldern och har familj och barn har inte samma förutsättningar.

12 4. Ju längre vistelsetid här, desto högre förvärvsfrekvens Källa SCB
Utrikes födda som kom hit för 20 år sedan eller mer har samma förvärvsfrekvens som inrikes födda

13 Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda i Skellefteå efter vistelsetid, jämfört med riket. Källa SCB

14 5. Vistelseorten har också betydelse för förvärvsfrekvensen Källa SCB
Nära 70 procent av de utrikes födda som arbetar gör det i storstäderna. Utrikes födda flyttar till storstäderna för att jobba. Invandrares inflyttning till storstäderna från övriga Sverige är större än inflyttningen från utlandet. Inflyttningen till storstäder bromsas av bostadsbristen. Bostadsbristen hämmar i sin tur tillväxten och förvärrar mismatchen på arbetsmarknaden.

15 20 största yrkena bland utrikes födda Källa SCB
Inom de största yrkena har också en ökning skett mellan 2001 och 2010. Förklaring: diagrammet visar de yrke som sysselsätter flest invandrare. Och vi ser att antalet sysselsatta invandrare inom varenda yrke har ökat mellan 2001 och 2010.

16 20 största yrken bland utrikes födda i Skellefteå 2011 Källa SCB

17 Utrikes föddas andel av ökningen i olika yrken, 2001-2010 Källa SCB
Bilden visar de yrken där utrikes födda ökar sin andel mest. Ökningen finns både inom enklare jobb och mycket kvalificerade arbeten. Förklaring: invandrare svarar för 100% av ökningen inom yrken slaktare, städare, resaurangpersonal. De svarar också för 90% av ökningen bland universitetslärare. Etc. här ser vi att invandrare är oumbärliga för kompetensförsörjningen i både enklare jobb men även kvalificerade jobb.

18 Om de 7 svåra åren! (åren innan invandraren får jobb)
Väntan på att få bostad i någon kommun som kan ordna SFI och introduktion. Mottagarkommunerna har i regel varit sådana som har inga arbetstillfälle att erbjuda men tomma lägenheter. Läsa SFI i 2 år Läsa Svenska som andra språk i 1-2 år Validering/komplettering av högre utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Därefter inse att man måste flytta till annan ort för att hitta ett jobb. Men man måste ha ett jobb först på någon annan ort för att få en bostad. Det slutar vanligtvis i att man hittar en 2.a hands lägenhet till att börja på den nya orten. Processen här kan ta också upp till ett par år. Det är i själva verket så att invandraren hålls utanför arbetsmarknaden i flera år av olika system som har byggt upp i väl mening.

19 Viktigt att förbättra förutsättningarna för integration – ett gott företagsklimat är grunden
Värna AKI-reformen och för över erfarenheter till flyktingmottagandet. För in mer av ett företags- och arbetsmarknadsperspektiv – vilka kunskaper efterfrågar företagen? Kartlägg utbildning och kompetens hos asylsökande redan vid ankomsten. Informera om möjligheten att arbeta under asyltiden med stöd av AT-UND. Uppmuntra nyanlända att söka och ta jobb för att gradvis kunna avancera till ”rätt jobb” Ta fram aktuell och realistisk information om möjligheterna för den enskilde på arbetsmarknaden. Peka på växande branscher, bristyrken m.m. Öka flexibiliteten kring SFI som första ”station” för den som fått asyl, exempelvis genom att kunna läsa svenska vid sidan av jobbet. Inför ett checksystem för SFI, som gör det möjligt för individen att läsa svenska efter sina förutsättningar och sin ambition. Skapa riktade arbetsmarknadsutbildningar för komplettering av yrkeskompetens, snabb validering, komplettering av högskoleutbildning Följ noggrant utvecklingen av etableringsreformen.

20 Bilden av invandringen en utmaning
En på flera sätt felaktig bild av invandringen Alltför ofta sätts likhetstecken mellan invandring och flyktinginvandring För lite känt att endast var femte invandrare hör till gruppen flyktingar (skyddsbehövande, konventionsflyktingar och anhöriga till flyktingar) För lite känt att en av fyra invandrare kommer från ett EU-land, de flesta från Polen För lite känt att arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU/EES är relativt begränsad Drygt giltiga arbetstillstånd sedan 2008, jämfört med en årlig total invandring på cirka personer Fokus i debatten är mer på arbetslöshet inom gruppen utrikes födda (en följd av att basen ökar) än på sysselsättning inom gruppen

21 Beviljade uppehållstillstånd 2011 Källa Migrationsverket
GFB Antal % Kvotflykting 1896 2% Konventionsflykting 2870 3% Skyddsbehövande 6148 7% Hum. Skäl 1345 1% Verkställighetshinder 392 0% Tidsbegränsade tillstånd 75 Anhöriga 32114 34% Arbetsmarknad 17877 19% Gäststudent 6836 Adopt. barn 355 EES/EU 23226 25% Totalt 93134 100%