På lika villkor – för lärande och likabehandling

En presentation över ämnet: "På lika villkor – för lärande och likabehandling"— Presentationens avskrift:

1 På lika villkor – för lärande och likabehandling
Kunskapsbaserade metoder som främjar arbetsro, lärande och hälsa. Vad kan aktuell preventionsforskning ge skolorna? Uddevalla 24 oktober 2007 /Bengt Sundbaum

2 Sammanfattning Förebygga och främja är olika sidor av samma mynt.
Risk- och skyddsfaktorer är användbara verktyg. Forskningsbaserade program ökar sannolikheten att lyckas och går hand i hand med skolans kärnuppgifter. Insatser inom fyra hörnstenar: föräldrar, ”i klassrummet”, elevhälsan och fritiden. En policy är en viktig grund för arbetet Presentation av Skolan förebygger

3 Läs mer om metoder på www. fhi
Läs mer om metoder på (Där kan du också registrera dig som informationsmottagare) Bilden visar ”Skolan förebyggers” hemsida där det finns en särskild avdelning, ”Metoder”, där alla de metoder Folkhälsoinstitutet rekommenderar finns presenterade. Där finns också kontaktuppgifter till utbildare etc. Samma uppgifter finns i verktygslådan som går att ladda ner från hemsidan. Presentation av Skolan förebygger

4 Skolan förebygger - ett regeringsuppdrag 2005-2007
Att sprida kunskap om verkningsfulla förebyggande insatser i skolan baserat på rapporten Förebyggandets konst (FHI, 2002) Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering mot narkotika Sveriges kommuner och landsting Regeringsuppdraget bygger på ett tidigare uppdrag till Folkhälsoinstitutet och Skolverket där syftet vara att beskriva vad skolan kan göra för att främja ungdomars hälsa och förebygga alkohol- och narkotikamissbruk och andra riskbeteenden. Arbetet resulterade i rapporten Förebyggandets konst. Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan, som rapporterades till regeringen Rapporten innehåller även en implementeringsplan som utvecklades i samråd med Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Svenska Kommunförbundet. Nuvarande uppdrag handlar om att genomföra det som står i implementeringsplanen. Målen för regeringsuppdraget är: Att alla kommuner skall nås av information om värdet av en alkohol- och narkotikapolicy i skolan, Att samtliga skolledare nås av kunskap om värdet av en ny inriktning på alkohol- och narkotikaförebyggande insatser i skolan, Att kommuner tar ansvar för att stimulera skolor att skapa policies för att främja elevers hälsa och förebygga alkoholskador, drogmissbruk samt andra riskbeteenden, Att olika former av fortbildning om förebyggande arbete görs tillgänglig för lärare och annan skolpersonal. Resultatet av det nuvarande regeringsuppdraget ska rapporteras till regeringen 31 dec Läs mer under ”Om uppdraget” på Presentation av Skolan förebygger

5 Bakgrund till uppdraget
Traditionell ANT-undervisning: Ger kunskaper men har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta - trots höga ambitioner och god vilja Alltmer kunskap från forskningen – men den används sällan! Hur man som människa tror att man ska bete sig, dvs. upplevda normer i samhället, förklarar en stor del av hur människor handlar inkl. alkohol- och droganvändning. Det är svårt att påverka normer med hjälp av skolundervisning. Studier har visat att sådan undervisning i så fall skulle behöva öka ordentligt i omfattning. Undervisning om skadeverkningar till följd av alkohol, narkotika och tobak (ANT) tenderar alltså att ge små effekter på ungdomars bruk av dessa. Det verkar till och med vara så att individer som har den bästa kunskapen om alkoholens skadeverkningar använder mest alkohol. Det kan förklaras av att de som är intresserade av en viss drog är mer uppmärksamma på information om drogen. Två undantag: Att arbeta med barn i årsåldern om ”majoritetsmissförståndet”. Majoritetsmissförståndet innebär att ungdomar i årsåldern tenderar att överskatta normen för alkoholanvändning hos jämnåriga och anpassar sitt eget beteende till denna norm. De tror att andra är mer positiva till alkohol än de egentligen är. Därför är det viktigt att informera ungdomar om hur dryckesvanorna och attityderna till alkohol verkligen ser ut. Ungdomar kan också behöva kunskap om hur man hanterar de risker som är förbundna med alkohol. Utomlands finns flera framgångsrika studier av insatser där man lärt ungdomar att hantera risker som hänger ihop med berusningsdrickande. I Sverige saknas sådan erfarenhet. Det kan dock antas att den typen av undervisning i skolan är ett bra komplement till det förebyggande arbetet. Källa: Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (se kapitel av Sven Bremberg) Presentation av Skolan förebygger

6 Viktiga utgångspunkter
Skolan är en pusselbit i kommunens förebyggande arbete Förebyggande arbete går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. I arbetet med att skapa ett gott skolklimat är det förebyggande arbetet och en prioritering av skolans lärande kärnuppdrag varandras förutsättningar. De kan samspela och förstärka varandra. Skolan kan alltså förvänta sig förbättringar i skolklimat och elevernas lärande genom att arbeta förebyggande. Det är viktigt att poängtera att det förebyggande arbetet faktiskt kan befrukta resten av skolans verksamhet. Kunskapen om vilka insatser som påverkar barn och ungas riskbeteende och stärker viktiga skyddsfaktorer har utvecklats genom kontrollerad forskning med kontroll- och jämförelsegrupper. Dvs. metoderna/programmen är kunskapsbaserad och bevisat effektiva. Forskningen på detta områden har utvecklats mycket under de senaste tjugo åren. Presentation av Skolan förebygger

7 Förebyggande insatser stärker arbetet med skolans huvuduppdrag
Insatser mot alkohol/narkotika sammanfaller i hög grad med skolutveckling och handlar om att: - förebygga skolmisslyckande, vantrivsel, skolk - skapa studiero och trygghet - stärka social kompetens, - minska utagerande psykiska problem Förebyggande arbete handlar till stor del om vuxnas förhållningssätt Presentation av Skolan förebygger

8 Förebyggande/främjande insatser…
Utgår från kunskap om varför problemen uppstår – s.k. risk- och skyddsfaktorer. Går ut på att stärka skyddsfaktorerna och minska antalet riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorerna är ofta är de desamma för olika typer av problem, exempelvis alkohol- och narkotikaanvändning, kriminalitet, skolk. Därför inriktas förebyggande program på att påverka flera risk- och skyddsfaktorer samtidigt. Effektiva alkohol- och drogförebyggande insatser påverkar ofta risk- eller skyddsfaktorer som i sin tur minskar konsumtionen av alkohol och andra droger. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (kapitel av Sven Bremberg) Presentation av Skolan förebygger

9 Exempel på riskfaktorer
Samhället Tillgång till droger Avsaknad av lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, social utslagning etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Under uppväxtåren utgör familjen den allra viktigaste risk- eller skyddsfaktorn. En god föräldraroll innebär framförallt att sätta gränser och att ha roligt och umgås med sina barn. Riskfaktorer under uppväxtåren är t.ex. antisociala vänner (vänner med problem) eller bristande kamratrelationer som gör att barn/unga att söker sig till kompisar som också är utanför. Skoltrivsel och skolklimat spelar också en betydande roll som antingen risk- eller skyddsfaktorer. På samhällsnivå lokalt, i närområdet, kan riskfaktorer handla om småbrott som inte åtgärdas, t.ex. cykelstölder, klotter och vandalism. Saker som visar att vuxna inte reagerar och som kan leda till en stor boendeomflyttning och färre vuxna som känner barnen. Positiva normer kring droger och kriminalitet kan uppstår i ungdomsgängen. På samhällsnivå nationellt kan det handla om lagar och normer som gynnar konsumtion av alkohol och droger. T.ex. låga priser och god tillgänglighet. Skyddsfaktorer är då god tillsyn enligt alkohollagen vad gäller utskänkningstillstånd, ökat pris och åldergränser vid köp. Observera att de flesta riskfaktorerna går att vända på och beskrivas som en skyddsfaktor. Ex. Skola - låga förväntningar, skyddsfaktorn är då höga förväntningar i skolan. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber Presentation av Skolan förebygger

10 Många riskfaktorer i åk 7 riskbeteende i åk 8
Elever som hade minst 5 riskfaktorer i åk 7 (ht) var kraftigt överrepresenterade med avseende på riskbeteende i åk 8 (vt), t.ex: tobaksanvändning berusning narkotika allvarliga brott och våld skolk psykisk ohälsa (psykosomatik och depression) hos flickor /Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoU-rapport 2007:4 Stockholms stad Presentation av Skolan förebygger

11 Risk- och skyddsfaktorer samspelar
En undersökning genomförd av Knut Sundell på FoU-enheten i Stockholms stad visar att Stockholmselever i årskurs nio med många riskfaktorer samt få skyddsfaktorer konsumerar mest alkohol. Däremot är risken betydligt mindre hos elever med många riskfaktorer men som samtidigt har många skyddande faktorer i sin omgivning. Skyddsfaktorerna verkar ha en slags buffrande effekt. Bilden ser likadan ut när det gäller narkotikakonsumtion. Källa: Sundell Knut (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002 (FoU-rapport 2003:2). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten. Presentation av Skolan förebygger

12 Ex: Riskfaktorn ”skolk” Allvarlig brottslighet /Martin Karlberg, Knut Sundell
Presentation av Skolan förebygger

13 Exempel på skyddande faktorer
Skola Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Tydliga förväntningar från vuxna Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer: individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället och nationellt. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber Presentation av Skolan förebygger

14 Detta kännetecknar verkningsfulla metoder/program
Bygger på en teori om risk- och skyddsfaktorer Innehåller träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Är anpassade till svenska förhållanden Innehåller utbildning till de som leder programmen Innehåller medel som säkerställer programtrohet, t.ex. en manual Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster Presentation av Skolan förebygger

15 Fyra hörnstenar Föräldrar I klassrummet Elevhälsan Fritiden
Det förebyggande arbetet i skolan bör inriktas mot dessa fyra hörnstenar. Denna inriktning presenterades i rapporten Förebyggandets konst. Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan, som Folkhälsoinstitutet och Skolverket tillsammans rapporterade till regeringen ”Skolans främsta möjlighet att påverka ungdomars alkohol- och drogkonsumtion ligger i att erbjuda en miljö som minskar risken för utagerande psykiska problem.” (Citat ur Den svenska supen, kapitel av Sven Bremberg s. 157) Presentation av Skolan förebygger

16 Hörnsten 1 - Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar stärker barnens studieprestationer och skolklimatet 1 ”Guldsitsen” Föräldraprogram 1 ÖPP – en föräldramötesmetod 1 Föräldraprogram kring samspel och kommunikation – t.ex. Active Parenting, Cope, Komet, Föräldrakraft.. Under hörnsten 1 – föräldrar – bör dels vikten av ett gott samarbete mellan föräldrar och skola poängteras, dels de olika former av utvärderade kurser för föräldrar i form av föräldrastödsprogram som finns att tillgå idag. Presentation av Skolan förebygger

17 Hörnsten 2 - I klassrummet
Ledarskap i klassrummet Elevers sociala och emotionella kompetens Skolnärvaro - insatser mot skolk Mobbningsförebyggande insatser, t.ex. Olweus mobbningsförebyggande program Dessa fyra områden är viktiga att arbeta med under hörnsten 2 – I klassrummet. Presentation av Skolan förebygger

18 Hörnsten 3 - Elevhälsan Elevhälsans personal har viktiga kunskaper om elevernas hälsa och livsstil. Hälsosamtalet - ett verktyg i det förebyggande arbetet Motiverande samtal (MI) Elevhälsans personal har en viktig roll i arbetet med att skapa en trygg arbetsmiljö i skolan. Propositionen om elevhälsans arbete, ”Hälsa, lärande och trygghet”, som antogs av riksdagen år 2000, markerar särskilt värdet av att elevhälsans kunskaper om elevernas hälsoläge och skoltrivsel integreras med den övriga pedagogiska verksamheten. Hälsosamtalet kan utvecklas och också användas i förebyggande syfte. Folkhälsoinstitutet arbetar idag med att ta fram ett gemensamt frågebatteri och system för uppföljning som skolsköterskor landet runt ska kunna använda sig av. På så sätt kommer vi kunna få bra hälsostatistik framöver. Arbeten med att samla in statistik från hälsosamtalen har redan påbörjats på flera håll. T.ex. i Västernorrlands län. Elevhälsans personal kan med fördel använda sig av Motiverande samtal som metod. Dels när skolsköterskan genomför hälsosamtal men även i andra situationer. Metoden passar också att användas av lärare och annan skolpersonal. Motiverande samtal är en lyssnande, målinriktad, klientcentrerad rådgivningsstil som har som mål att hjälpa eleven att utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring och komma med egna tankar, synpunkter och lösningar på sina problem. Metoden, som visat sig vara mycket användbar, hjälper eleverna att ta steg i konstruktiv riktning när det gäller en rad hälsoproblem. Källa: Verktygslåda för skolbaserad prevention. Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom regeringsuppdraget Skolan förebygger. Statens folkhälsoinstitut, Att göra det möjliga. Statens folkhälsoinstitut, 2006. Presentation av Skolan förebygger

19 Hörnsten 4 - Fritiden Motverka segregerade fritidsmiljöer där ungdomar med riskbeteende samlas. Att umgås med ”antisociala” vänner på fritiden är en riskfaktor Studier visar att fritidsgårdar attraherar ungdomar med normbrytande beteenden och med dåliga relationer till föräldrar eller skola. På fritidsgårdar där det samlas många ungdomar med problem är risken stor att problembeteenden överförs på nya ungdomar som kommer dit. Att sammanföra högriskungdomar kan alltså ha en ”smittoeffekt”. Det gäller inte bara fritidsgårdar utan också öppenvård, särskilda ungdomshem och fängelser. Därför är det viktigt för alla barn och ungdomar att få delta i strukturerade fritidsaktiviteter (dvs. aktiviteter med ett strukturerat innehåll som leds av vuxna) där de har möjlighet att utveckla ett intresse. Det är särskilt viktigt i ekonomiskt och socialt missgynnade områden där eleverna ofta har sämre tillgång till sådana fritidsaktiviteter. De kanske saknar stöd och ekonomiska resurser hemifrån för att utöva en sport etc. Det är också viktigt att ungdomar med riskbeteenden får kontakt med ungdomar som fungerar bra, vilket de kan få via ett gemensamt fritidsintresse. För att stötta elever i att utveckla stimulerande fritidsintressen kan skolan öppna sina dörrar för föreningsliv och fritidsklubbar. Man kan skapa den ”Öppna Skolan ” där skolan även efter skoltid blir en medelpunkt för lärande, kultur- och fritidsaktiviteter, föräldraengagemang etc. Källa: Mahoney J, Stattin H, Lord H. Unstructured youth recreation centre participation and antisocial behaviour development: Selection influences and the moderating role of antisocial peers. International Journal of Behavioral Development 2004;28: s En grund för att växa. Knut Sundell & Martin Forster Att göra det möjliga. Statens folkhälsoinstitut, 2006. Presentation av Skolan förebygger

20 Läs mer i ”Verktygslådan” om olika program
FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Aktive parenting Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI) COPE Lärarledarskap De otroliga åren SkolKomet FöräldraKomet Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbnings- förebyggande program Steg för steg/Nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) Verksamma, eller lovande metoder finns inom tre av de fyra hörnstenarna. För hörnstenen Fritiden saknas det än så länge kunskap om effektiva insatser. Under hörnstenen Föräldrar rekommenderas samma program som i föräldrastödsutredningen Nya verktyg för föräldrar förslag till former av föräldrastöd. Inom hörnstenen I kassrummet finns program som 1) stärker det pedagogiska ledarskapet, 2) utvecklar elevernas sociala och emotionella förmåga samt 3) en skolövergripande metod som förebygger mobbning. Inom hörnstenen Elevhälsan rekommenderas metoden Motiverande samtal som i första hand används av skolsköterskan. Presentation av Skolan förebygger

21 Policy Bra förebyggande arbete förut- sätter att man på ledningsnivå
fattar beslut om tjänster, budget, organisation, ansvar och uppföljning Presentation av Skolan förebygger

22 En policy skapar tydlighet
Konsensus – alla drar åt samma håll Många aktörer – många drar åt samma håll Uthållighet – man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål – man drar åt rätt håll Synergieffekter – olika insatser förstärker varandra Bäst beprövade metoder En del av vardagsarbetet Några argument för varför en policy är bra… Källa: Ulf Ljungberg, Folkhälsoenheten, Malmö stad Presentation av Skolan förebygger

23 Läs mer om metoder på www.fhi.se/skolanforebygger
Bilden visar ”Skolan förebyggers” hemsida där det finns en särskild avdelning, ”Metoder”, där alla de metoder Folkhälsoinstitutet rekommenderar finns presenterade. Där finns också kontaktuppgifter till utbildare etc. Samma uppgifter finns i verktygslådan som går att ladda ner från hemsidan. Presentation av Skolan förebygger