Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning II

En presentation över ämnet: "Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning II"— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning II
Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2012, Jonas Lagerström Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning II Välkomna till nationalekonomin!

2 Marknadsanalys i praktiken
Förstå vad som händer och förutspå framtiden Teorin gör att du metodiskt kan analysera hur olika faktorer påverkar priser, mängder och välfärden för olika grupper: Minskad oro för finanskris och hårdare miljöregler kommer att höja matpriset. Ökat intresse för att jobba med media kommer att sänka lönerna inom branschen. Ökad oro över Greklands finanser gör att euron blir billigare. Samma sätt att tänka kan användas på alla möjliga situationer: En skatt på restaurangbesök kommer att driva upp priserna och minska antalet besök. Enklare att handla aktier framför datorn kan driva upp priserna på börsen. Hårdare fängelsestraff minskar mängden våldsbrott. Höjda barnbidrag leder till att fler barn föds i Finland. Neddragning av antalet röstningskontor minskar valdeltagandet i Men hur vet vi hur kurvorna faktiskt ser ut i verkligheten? Och varför?

3 Efterfrågans lutning Flack eller brant? Hur tänker konsumenterna?
Skippar du VM-finalen i fotboll om priset på en biljett höjs med 5 procent? (hur unik är varan, alltså finns nära substitut?) Om du har haft Levis-jeans hela livet? (reklam, ditt förhållande till produkten) Om varan är heroin och du är heroinist? Mat vs korv vs svart bayersk ölkorv? Nödvändigt att ha varan? (varans natur) Om det är panik (kort sikt vs lång sikt) Pappa betalar? (du märker inte om priset höjs) Andelen av din inkomst som läggs på varan (ditt boende, ris i Kina). I slutändan bestäms det mesta av hur desperat du är att köpa varan. Om ditt barn har cancer köper du medicinen oavsett om priset är 10 euro eller 1000 euro. Det finns ingen väg ut, inga substitut som du kan köpa i stället. Hur desperat är du efter att få varan? 3

4 Om egna priset ändras Efterfrågans priselasticitet
Uselt förslag: Hur många fler luncher respektive kursböcker vill konsumenterna ha om priset sjunker med en euro? Bättre förslag: Hur många procent fler luncher respektive kursböcker vill konsumenterna ha om priset sjunker med en procent? Efterfrågan ”elastisk” om elasticiteten över 1, ”oelastisk” om under 1 (”enhetselastisk” om exakt 1). Tänk på hur det här påverkar dina intäkter: priseffekten vs mängdeffekten. Elastisk = känslig = ändras mycket (över 1) Oelastisk = okänslig = ser ut som ett I = ändras lite (under 1)

5 Om egna priset ändras Efterfrågans priselasticitet
Varför är priselasticiteten för medicin lägre än för bio? Varför är priselasticiteten för läsk lägre än för Coca-Cola? Varför är priselasticiteten på bensin större på lång sikt än på kort? Vilka konsekvenser har detta för hur regeringens planer på att höja bensinskatten för att minska bilkörandet? Vara Pris- elasticitet Cigaretter -0.50 Öl -0.40 Vin -1.00 Starksprit -1.50 Flyg första klass -0.30 Flyg charter Läsk Coca-Cola -3.80 Olja Bensin (kort sikt) -0.25 Bensin (lång sikt) Medicin -0.31 Bio -0.87 Ägg -0.10 Ris i Kina 0.15 Vad kommer alltså hända med konsumtionen av öl och sprit om man sänker priset? Stämmer siffrorna med vad du trodde?

6 Men om andra priser ändras?
Efterfrågans korspriselasticitet Substitut (hamburgare och korv) vs komplement (hamburgare och ketchup). Margarin och smör är alltså substitut, medan nöje och mat är komplement. Att sänka busspriserna i Åbo kommer inte att minska bilåkandet nämnvärt. Vara X Vara Y Korspris- elasticitet Margarin Smör 1.53 Fläsk Kött 0.40 Lamm 0.28 Kol Olja 0.70 Nöje Mat -0.72 Europeiska bilar Amerikanska bilar 0.76 Asiatiska bilar 0.61 Bilkörning Bussåkning 0.07 Använd sånt här för att förstå hur mycket efterfrågan på en viss vara eller tjänst påverkas av att priser på annat förändras. Om du driver margarinfabrik är det alltså centralt att veta att priset på smör spelar en stor roll för hur mycket folk vill köpa av ditt margarin.

7 Men om inkomsten ändras?
Efterfrågans inkomstelasticitet Att folk får mer pengar påverkar troligen efterfrågan på varan som ditt företag säljer. Men hur? För normala varor ökar efterfrågan då inkomsten stiger. Om efterfrågan ökar massor är det en lyxvara (flygresor, utemat), om den ökar lite är det en nödvändighetsvara (mat). Men för inferiöra varor minskar efterfrågan då inkomsten stiger. Vad skulle du dra ner på om studiebidraget dubblades? Varför viktigt känna till detta? Var finns pengarna om finländare plötsligt får högre inkomster? Vilka branscher växer som andel över tiden? Jordbruket allt mindre del. Återkommer till det här senare i kursen [nödvändighetsvara har inkomstelasticitet 0-1; lyxvaror >1; inferiöra varor <0].

8 Men om inkomsten ändras?
Efterfrågans inkomstelasticitet Positiv för normala varor: lyxvaror >1, nödvändighetsvaror 0-1. Inferiöra <0. Om Finland går ner i en förnyad finanskris kommer efterfrågan på flygresor (Finnair) att falla som en sten, medan CityMarket klarar sig ganska bra. Förklarar varför andelen bönder i Finland har minskat kraftigt senaste 50 åren. En Giffen-vara måste vara inferiör. Vara Inkomst- elasticitet Flygresor 5.82 Bio 3.41 Elektricitet 1.94 Restaurangmat 1.61 Hårklippning 1.36 Bilar 1.07 Tobak 0.86 Alkohol 0.62 Möbler 0.53 Kläder 0.51 Tidningar 0.38 Telefoni 0.32 Mat 0.14 Nudlar -0.35 Hur påverkas alltså konsumtionen av öl och sprit om folk får högre inkomst? Ger en hint om vad som kommer hända med ditt företags intäkter om finländare plötsligt blir rikare eller fattigare.

9 Utbudets priskänslighet
Tänk i stället för att memorera! Tidshorisont? Tillgängligheten på inputvaror? En pizzeria kan enkelt och snabbt skaffa mer tomatsås och en extra ugn – men ett kärnkraftverk har svårt att skaffa ytterligare en reaktor. Finns alternativa sätt att sälja varan (nära substitut i produktionen; bensin vs olja för uppvärmning av hus)?

10 Marknadsanalys i praktiken
Efterfrågan på lunch hos studentgrupp Skriv en lysande kandidatavhandling: 1) Använd befintliga dataregister med uppgifter om en miljon finländare, 2) Använd teori för att förstå vad som borde påverka nånting (efterfrågad mängd; lön; antal brott; antal skilsmässor; skolresultat osv), 3) Kör in datamaterialet i datorn och använd dina kunskaper från Ekonometri I, 4) Tolka resultaten och gör dina prediktioner inför framtiden och ge ditt förslag på lösning.

11 Skatter: Vem bär mest? Priskänsligare konsumenter än producenter
Pris (euro) Pris (euro) Före Efter S+skatt 8 S 8 S 6 6 4 4 D D 2 2 Avgörande: Finns en annan väg ut? Studenten är här inte desperat efter studentlunch; om priset går upp så tar man substitut i stället (äter hemma, går till Hesburger). Men Gado har få alternativ till att sälja maten till studenter (kan inte sälja den till icke-studenter eller ge till grisar). Viktigt att kunna det här för att kunna göra prognoser över hur ditt företags försäljning ändras om nånting händer. Många u-länder exporterar grundläggande varor med ganska låg elasticitet (måste-varor som olja). Visa att små förändringar i efterfrågan (eller utbudet) ger stora kast i priserna. 500 1000 1500 2000 500 1000 1500 2000 Antal luncher Antal luncher

12 Skatter: Vem bär mest? Priskänsligare producenter än konsumenter
Pris (euro) Före Efter 8 8 S+skatt 6 6 S S 4 4 2 2 Avgörande: Finns en annan väg ut? Studenten är här desperat efter studentlunch; om priset går upp så köper många lunchen i alla fall (kan inte gå hem, finns inga restauranger i närheten). Men Gadu har här alternativ till att sälja maten till studenter; man kanske utökar sin försäljning till icke-studenter eller startar catering och hemkörning. D D 500 1000 1500 2000 500 1000 1500 2000 Antal luncher Antal luncher

13 Var ger skatt störst skatteintäkter?
Beskatta barncancermedicin eller svarta tennisbollar? Pris (euro) Pris (euro) S 4 4 S 3 3 2 2 D 1 1 Hur stor skatteintäkt får vi? Ökar den om vi höjer skattesatsen? Beror på: 1) hur mycket mängden minskar om vi lägger in skatten, 2) hur hög var skatten i utgångsläget? D 1000 2000 3000 4000 1000 2000 3000 4000 Mängd Mängd

14 Ger höjd skatt alltid större intäkter?
Lafferkurvan P P P P S S S S D D D D Q Q Q Q Om vi dubblar en skatt så dubblas alltså INTE skatteintäkterna, ty mängden handel minskar. Ju känsligare företag och/eller konsumenter är för prishöjningar desto mindre ökar skatteintäkterna då vi höjer skattesatsen. Bör också lägga till kostnaderna för att administrera skatten: kostnad att lägga tid och resurser på att deklarera (redovisare), jaga smitare (poliser) mm. Men i praktiken sällsynt att en skattesänking ger högre skatteintäkter. Reaganomics

15 Skatteanalys Centrala viktiga lärdomar
Att stoppa ömsesidigt gynnsam handel – med förbud, kvoter, pristak, prisgolv, skatter mm – leder till en dödviktskostnad. Störst skatteintäkter om staten beskattar sådant som inte dödas av skatt (boende, cancermedicin). Vem som på pappret betalar in skatten saknar helt betydelse. Skattebördan delas i praktiken så att den mest desperate bär störst del av skatten. Skatter leder alltid till att det blir mindre av varan som handlas. Eftersom handel är bra borde en skatt alltså leda till minskat välstånd: Skatten stoppar utbyte av enheter där betalningsviljan är större än det kostar att tillverka varan. Hårt skatt av dejtningskatt? Fastighetsskatten är bra eftersom ingen kan ”fly” bort från sitt hus. Slutsatser: Lägg skatten där marknaden störs så lite som möjligt; hus och fastigheter (kan inte smita; är ”desperat” att bo i mitt hus). Ger liten dödviktskostnad. Ingrepp dödar gynnsam handel

16 Hur fattar människor sina beslut?
Nationalekonomer skissar och testar teorier Bör Zlatan driva ett kafé i Åbo centrum? Fördel: Drar in euro i intäkter. Nackdel: Måste köpa möbler och maskiner för (explicit kostnad) och kan inte tjäna miljoner i PSG (implicit kostnad). Bör du plugga på Åbo Akademi? Fördel: Högre lön i framtiden (+80% för magisterexamen). Nackdel: Måste köpa böcker (explicit kostnad) och kan inte tjäna euro om året på CityMarket (implicit kostnad). Varför måste Zlatan överhuvudtaget välja mellan att driva kafé och att spela fotboll? Jo, för att hans resurser är begränsade. Han kan inte vara i Åbo och Italien samtidigt och han har inte oändligt med tid för att både hålla sig i form och att driva kafét. Detta gör att han har en alternativkostnad och alltså måste välja mellan fotbollen och kaféverksamheten. Redovisaren säger att Zlatan gör vinst, men nationalekonomen säger att Zlatan går med ekonomisk förlust och därför bör ägna sig åt fotboll i stället.

17 Tiden krånglar till ditt beslut
Nuvärde är vad pengar vore värda NU Men om fördelarna och nackdelarna inte kommer samtidigt? Kom ihåg: 100 euro i handen i dag är värt mer än 100 euro i handen om ett år, ty 100 euro i dag kan du sätta in på banken och få ut 100 plus ränta om ett år. Anta att räntan är 10 procent. Vilket projekt är smartast? Projekt Pengar i dag Pengar om ett år Ränta Nuvärdesformel Vinst givet räntan 10% A 100 euro - 10% 100 B -10 euro 115 /(1.1) 94.55 C 119 euro -20 119 – 20/(1.1) 100.82 D -250 euro 370 /(1.1) 86.36 Blir lite mer komplicerat om fördelarna inte kommer samtidigt som nackdelarna. För att kunna jämföra dessa (och alltså ta bort tidseffekten) använder vi nuvärden. Nuvärden räknar ut vad alla intäkter och kostnader skulle vara värda i dagens pengar. Hur tror du att en högre ränta kommer att påverka besluten mellan projekt A-D? Läs på egen hand in er på nuvärden i boken ( ) Åke

18 Sunk costs Gråt inte över spilld mjölk!
Krugman förklarar kanske bättre: I somras reparerade du din bil för 250 euro. I dag gick bilen sönder. Att reparera den kommer att kosta ytterligare 1500 euro. Du kan dock sälja bilen och köpa en likadan (men som funkar) för 1600 euro. Den som inte har förstått “sunk costs” köper den andra bilen, ty 1600 är billigare än de 1750 som du lägger på reparationen totalt sett. Men de 250 euro som du redan lagt på reparationen är kan du inte få tillbaka, dom är sunk. Alltså ska du ignorera dessa och bara bry dig om framtiden: Du bör reparera din bil för 1500 eftersom det är billigare än att köpa en för 1600 euro. Sunk costs är kostnader som redan har inträffat och som du inte längre kan undvika.

19 Läkemedelsbolag plöjer ner otroliga summor på forskning – men hittar nästan aldrig framgångsrecept. Ändå fortsätter man att forska: Vid varje tidpunkt väger man framtida prognostiserade intäkter mot framtida kostnader. Man ignorerar – helt rätt – sina ”sunk costs”. Se inte klart en värdelös film bara för att du har betalat 10 euro i inträde! Ät inte upp vidrig restaurangmat bara för att du har betalat 25 euro i kassan!

20 Princip: Tänk på marginalen
Vad händer om du gör lite mer? Många beslut handlar inte om ”antingen eller” utan om ”hur mycket”. Smart strategi: Kolla vad som händer med fördelar och nackdelar om du gör lite mer! Ska du plugga ytterligare ett år på Åbo Akademi? Ska Zlatan sälja ytterligare en kaffe på kaféet? Om fördelarna på marginalen är större än nackdelarna så slå till! Nyttan som ni får av att konsumera ännu en vara eller tjänst är marginalnyttan. Intäkten ni får av att sälja ännu en vara är marginalintäkten. Den produktion som företaget får av att anställa ännu en arbetare kallas marginalprodukten. Väg marginalnyttan mot marginalkostnaden! Om marginalnyttan av att jobba ännu en helg är större än marginalkostnaden så jobba! Om marginalnyttan du får av att plugga en timme till är större än marginalkostnaden så plugga! På samma sätt som ovan så använder konsumenterna marginalanalys för att bestämma hur mycket dom ska konsumera av en vara och företagen använder marginalanalys för att bestämma hur mycket dom ska producera av en vara. Mer om det i nästa föreläsning. Hur mycket? Tänk på marginalen! Kostnaden av att göra lite till (MC) vs Nyttan av att göra lite till (MB) Hur mycket ska vi satsa på säkrare trafik och hur mycket strålning ska patienten få? Läs mer om marginalanalys här.

21 Varför ser utbudskurvan ut som den gör?
Så hur tänker en producent? Maximerar sin vinst där MR=MC Nationalekonomer antar att företag försöker att maximera sin ekonomiska vinst, alltså skillnaden mellan intäkter och kostnader. Alla företagare tänker inte alltid på det här sättet, men rimlig förenkling. Eller? Vinsten maximeras genom att producera där marginalintäkten (MR) är lika stor som marginalkostnaden (MC). Vi skissar nu en förenklad modell för hur det här går till. Så låt oss börja med kostnaderna! Nationalekonomer tror att företag bryr sig om att få så stor vinst som möjligt. Vinsten är såklart skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Det som utmärker mängden där företaget maximerar sin vinst är att den sista enheten gav lika stora intäkter som det kostade att tillverka den. Vi måste alltså hitta punkten där marginalintäkten (MR) är lika stor som marginalkostnaden (MC)! Det är därför som vi i det här avsnittet ska lära oss om intäkter och kostnader. Varför ser utbudskurvan ut som den gör? Vad händer i företaget?

22 Produktionsfunktionen
Hur går produktionen till? Produktionsfunktionen Hur mycket ett företag producerar (output) beror på hur mycket insatsvaror vi sätter in (inputs). Svarta lådan Ingenjören vet hur det tekniska går till. Vi omvandlar inputs (produktionsfaktorer, till exempel arbetskraft, land, kapital) till outputs (mängd). Hur detta går till överlåter nationalekonomer till andra att analysera i detalj (till exempel Företagets Organisation och Ledning). Vi behandlar det här som en svart låda: Vi ser vad som stoppas in i lådan (2 arbetare och 1 maskin) och vad som kommer ut ur lådan (8 skjortor). Utifrån detta kan vi med datorns hjälp lista ut hur produktionsfunktionen faktiskt ser ut som ger en sammanfattning av hur produktionen faktiskt ser ut. Antal skjortor = f (arbetare, maskiner) Produktionsfunktionen

23 Hur går produktionen till?
Avtagande marginalprodukt På kort sikt kan vi anställa fler arbetare (rörlig faktor) men vi kan inte köpa in fler maskiner (fast faktor). Hur tror vi rent teoretiskt att förhållandet ser ut? Antal skjortor Totala produktionen Antal maskiner arbetare skjortor 1 5 2 8 3 10 4 11 Produktionsfunktionen visar maximala mängden vi kan producera med hjälp av olika mängder produktionsfaktorer. Här ovan har vi två produktionsfaktorer, varav kapitalet (maskinen) är låst. Hur produktionsfunktionen ser ut spelar såklart en avgörande roll för företagets produktion och vinst. Lutningen på produktionsfunktionen är marginalprodukten av arbete (MP): Vad händer med totala produktionen om vi ändrar antalet arbetare en aning? Ofta har produktionsfunktionen positiv lutning: Trycker du in fler arbetare i fabriken så kommer det ut mer skjortor. Men notera att lutningen blir allt mindre, ty efter ett tag blir det svårare att sy när man bara har en maskin. Kort sikt = Tidsperioden då någon produktionsfaktor (ofta kapital) är låst och inte kan varieras. Lång sikt = Tidsperioden då allt kan varieras; du kan anställa fler, bygga ut fabriken. I praktiken mäter man hur produktionsfunktionen ser ut. Antal arbetare På kort sikt till slut allt svårare att öka produktionen (avtagande marginalprodukt) ty allt trängre i fabriken runt maskinen.

24 Så hur ser kostnaderna ut?
Vi vill ju maximera totala intäkter minus totala kostnader Att det blir allt svårare att öka produktionen av skjortor bör innebära att kostnaderna stiger allt snabbare ju fler skjortor vi producerar i fabriken (givet att vi har en viss mängd maskiner). Totala kostnader Antal skjortor Totala produktionen Totala kostnaderna Greppa intuitionen: Ju fler arbetare du trycker in i fabriken desto fler skjortor tillverkas. Men varje extra arbetare lyfter produktionen allt mindre. Det måste innebära att det i början är ganska billigt att tillverka fler skjortor. Men ju större produktionen är, desto svårare (och därför dyrare) blir det att tillverka en extra skjorta. FC Antal arbetare Antal skjortor Om vi inte producerar någon skjorta alls måste vi ändå betala för maskinen; en fast kostnad (FC) för den fasta faktorn.

25 Marginal- och snittkostnader
Guidar oss till rätt mängd och nedläggning eller inte? MC ökar ty avtagande avkastning i produktionen (allt trängre i fabriken). ATC minskar först ty fasta kostnaderna sprids ut på fler skjortor, men ökar när kostnaden för att tillverka ytterligare är mycket hög. MC skär ATC i dess minimun (bebisar in i klassrummet; Selännes poäng); här är snittkostnaden som allra lägst. Kostnader 3.25 Marginalkostnaden (MC) är kostnaden för att producera ytterligare en skjorta. 3.00 2.75 2.50 2.25 MC 2.00 1.75 1.50 ATC 1.25 1.00 MC och ATC behövs för att ta fram företagets utbudskurva. Ofta minskar ATC först (spridningseffekt; fixa kostnaden sprids ut över fler enheter) och ökar sen (avtagande avkastning). MC kan ibland falla i början (lärandeeffekten) och stiger sedan (trångt i fabriken-effekten). 0.75 Snittkostnaden (ATC) är den genomsnittliga kostnaden för att producera en skjorta. 0.50 0.25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal skjortor Copyright © South-Western 25

26 Monopolistisk konkurrens
Olika slags marknader Eller: Bör Roger bränna upp Fredriks skörd? Perfekt konkurrens kräver 1) många aktörer som var och en bara har en liten del av marknaden och 2) varan upplevs som identisk (standardiserad), och ofta också 3) fritt in- och utträde på lång sikt. Givet perfekt konkurrens är marknaden effektiv; finns inget sätt att göra det bättre för någon utan att försämra för någon annan. Vad, hur, åt vem? Effektiv mängd som produceras till lägsta möjliga kostnad åt människor med högst betalningsvilja. En marknad med perfekt konkurrens för privata varor utan externaliteter är makalöst fantastisk mekanism (om vi ignorerar rättvisefrågor) för att besluta om produktion och fördelning. En enskild bonde kan inte påverka vetepriset på marknaden genom att bränna upp grannens skörd, ty finns tusentals bönder (utbudet minskar så lite att det inte märks). Alko kan däremot påverka spritpriset genom att stänga hälften av sina butiker. Perfekt konkurrens Oligopol Monopolistisk konkurrens Monopol Vete? Starksprit?

27 Intäkterna i perfekt konkurrens
Sälja ett kilo vete till ökar intäkterna med vetepriset Vetebönder är pristagare och säljer alltid till marknadspriset. För varje enhet extra som du säljer så ökar dina totala intäkter med P. MR = P i perfekt konkurrens. En bonde maximerar alltså sin vinst om hon producerar vid mängden där MR=P=MC. Om MR>MC så kommer ökad mängd ge större vinst. Om MR<MC så kommer minskad mängd ge större vinst. Vete (Q) Pris (P) Total intäkt (TR) Marginal- intäkt (MR) 1 4 2 8 3 12 16 5 20 6 24 Kolla också att du går med vinst när du producerar där vinsten är som allra störst (alltså vid MR=MC), det kanske är att du går med förlust fastän du gör ditt allra bästa!

28 Hur mycket ska Fredrik producera?
Givet att marknaden kännetecknas av perfekt konkurrens Pris ATC MC Vinst ATC q P P = MR Den minimala AC kallas ibland för break-even. Om priset är lägre än detta kan man aldrig gå med vinst. Mängd Copyright © South-Western 28

29 Hur mycket ska Roger producera?
Givet att marknaden kännetecknas av perfekt konkurrens Pris MC ATC ATC q Förlust P = MR På kort sikt har du redan betalat för svarvarna i fabriken. Detta är alltså en sunk cost. Gråt inte över spilld mjölk; det som du redan har gjort bör inte påverka ditt beslut utan vad som spelar roll är ju vad nästa enhet drar in jämfört med vad nästa enhet kostar. Säg att en stol vid mängden Q kostar i snitt 100 euro att tillverka. Säg att 50 euro av dessa är snittkostnaden för de fasta faktorerna (svarven) och 50 euro är snittkostnaden för de rörliga faktorerna (arbetarna). Om priset på stolen är 70 euro så är det värt att fortsätta på kort sikt; du täcker ju kostnaden för arbetarna och får dessutom ett bidrag till kostnaderna för svarvarna. Om du lägger ner helt så får du ju inga intäkter alls men måste ändå betala för svarvarna. Men på kort sikt är det värt att fortsätta så länge priset täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna (AVC). Mängd Copyright © South-Western 29

30 Långsiktig dynamik Varför blir platt-tv först jättedyrt och sedan billigt igen? (a) Ursprungligt läge Företaget Marknaden Pris Pris ATC MC Utbud S1 Efterfråga D1 1 Q A P 1 P 1 q1 Mängd (företaget) Mängd (marknaden) Utbud och efterfrågan bestämmer totala mängden platt-tv och priset på platt-tv. Ditt företag måste hålla samma pris som alla andra. Varje företag producerar alltid där MC=MR. I perfekt konkurrens gäller att P=MR. Alltså producerar varje företag där P=MC. 30

31 Långsiktig dynamik Varför blir platt-tv först jättedyrt och sedan billigt igen? (b) Föränding på kort sikt Pris Företaget Marknaden Pris D 2 ATC MC Vinst S 1 Q 2 P B P 2 D 1 Q 1 A P 1 P 1 q2 Mängd (företaget) Mängd (marknad) Plötsligt vill många fler ha platt-tv: efterfrågan ökar, vilket höjer priset. Alla företag sätter ny mängd där MC=MR. I perfekt konkurrens alltså MC=P. Här gör vi en ekonomisk vinst på kort sikt, men producerar inte längre där snittkostnaderna är som lägst. Copyright © South-Western 31

32 Långsiktig dynamik Varför blir platt-tv först jättedyrt och sedan billigt igen? (c) Förändring på lång sikt Företaget Marknaden Pris Pris D 2 S MC ATC 1 S 2 B P 2 A Q 3 C P 1 P 1 D Då folk blir galna i platt-tv får vi alltså en stor prisökning på kort sikt, men en mindre på lång sikt. I bilden ovan är den långsiktiga utbudskurvan horisontell, men om insatsvarorna blir dyrare när vi köpa mer (nya pizzerior vill köpa in nya ugnar, vilket gör att ugnsföretaget höjer priset) så blir den ändå positivt lutad. På lång sikt lockar vinsten in nya företag, vilket ökar utbudet och ger lägre marknadspris. Alla företag gör noll ekonomisk vinst (=alltså samma vinst som du skulle göra om du hade använt resurserna på det näst bästa sättet). Alla företag har samma MC (ty P=MC); alla ha noll ekonomisk vinst (=produktionen sker till lägsta möjliga kostnad); marknaden är effektiv. Det här fungerar även om nånting ändras (jämför en traditionell ekonomi där du gör exakt som din farsa; kan funka om vi hittat rätt vad hur vem till att börja med men funkar inte om modet eller nånting annat plötsligt skiftar). 1 q1 Mängd (företaget) Q Q Mängd (marknaden) 1 2 Vinsterna i branschen lockar in nya företag som också vill tjäna pengar. Utbudet ökar, vilket sänker priset igen. Vinsten var bara kortsiktig, den försvann när nya företag drogs in på vår marknad och pressade ner priset. Varje företag producerar återigen till minimal snittkostnad. Copyright © South-Western 32

33 Så fungerar producenterna
Centrala viktiga lärdomar Företag maximerar sin vinst genom att producera där intäkten för sista enheten (MR) är lika stor som kostnaden för sista enheten (MC). Företag lägger ner om MR här är lägre än snittkostnaden (ATC). På kort sikt kan företag göra vinst och producera onödigt dyrt men på lång sikt är ekonomiska vinsten noll och varan tillverkas till lägsta kostnad. Marknadens utbud är ofta mer priskänsligt på lång sikt än på kort. Noll ekonomisk vinst? Noll ekonomisk vinst = Vinsten borde på lång sikt utjämnas mellan olika slags branscher. Om vinsten är skyhög bland kornodlare så borde det på sikt locka till sig veteodlare vilket sänker priset på korn och ökar priset på vete. I slutändan kommer odlaren av vete att få samma ersättning för sin arbetskraft som om hon hade lagt arbetstiden på att odla korn. OPEC:s prischock lockar in Norge