Skola + hälsa = sant?. Skola + hälsa = sant? Problembild.

En presentation över ämnet: "Skola + hälsa = sant?. Skola + hälsa = sant? Problembild."— Presentationens avskrift:

1

2 Skola + hälsa = sant?

3 Problembild

4 Global Burden of Disease: Sweden 2010
Cancer Cardio-vascular disease Diabetes/endocrine disorders De 15 största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död, beräknade i Global Burden of Disease Study Ohälsan uttrycks i DALY. (DALY -disability adjusted life years, Funktionsjusterade levnadsår, är ett mått utvecklat av WHO. Hänsyn tas både till för tidig död (YLL) och funktionsnedsättning (YLD). Måttet används för att beräkna sjukdomsbördan på populationsnivå Sveriges profil påminner om de flesta andra länders i Europa så tillvida att Dietary risks är största riskfaktor. Ordningen därefter varierar, i Danmark ligger rökning tvåa medan alkohol ligger tvåa i Ryssland. Det arbete som utförts i Sverige för att minska skador/sjukdomar av alkohol och rökning har haft betydelse, liksom smittskyddsarbetet Behöver samhället göra ngt/mer än idag? Är vi nöjda med läget?

5 Andelen (%) flickor och pojkar i respektive ålder som angett att de varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen under de senaste sju dagarna 2001/02–2013/14. I Skolbarns hälsovanor får eleverna uppge under hur många dagar de har varit fysiskt aktiva under de senaste sju dagarna, i minst en timme varje gång. Utvecklingen sedan 2005/06 är nedåtgående bland 11- och 13-åringar, och bland 15-åringarna är utvecklingen oförändrad. Ingen skillnad finns mellan könen i någon åldersgrupp vid senaste undersökningstillfället. Mest aktiva är 11-åringarna, där 16 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna svarar att de varit fysiskt aktiva i minst en timme varje dag under den senaste veckan.

6 Andelen (%) flickor och pojkar i respektive ålder som tillbringar fyra timmar eller mer per dag med att se på tv, video (inklusive Youtube eller liknande tjänster), dvd eller annan underhållning på skärm, 2001/02–2013/14. Frågorna om stillasittande aktiviteter har moderniserats i Skolbarns hälsovanor. Året 2009/10 fick eleverna besvara en fråga om hur många timmar om dagen de vanligtvis tittade på tv, video eller dvd på sin fritid. I den senaste undersökningen ingår även Youtube, textning/SMS eller liknande tjänster framför en skärm. Bland 11-åringarna är det en betydligt större andel pojkar än flickor som tillbringar 4 timmar eller mer per dag framför en skärm, 19 procent jämfört med 11 procent. Bland de äldre eleverna är det en ännu större andel som tillbringar mycket tid framför skärm. I åldersgrupperna 13–15 år går det inte att påvisa några skillnader mellan ålder och kön. Av de 15-åriga pojkarna är det 27 procent som tillbringar fyra timmar eller mer framför en skärm dagligen. Andelen har ökat sedan 2009/10 bland pojkar i alla åldersgrupper. Det har även skett en ökning bland 15-åriga flickor.

7 Andelen (%) flickor och pojkar i respektive ålder som uppgett att de aldrig äter frukost, respektive äter frukost 1–3 dagar i veckan och 4–5 dagar i veckan under vardagar, 2013/14. Eleverna får också besvara en fråga om hur ofta de vanligtvis äter frukost på vardagarna respektive under helgerna, mer än t.ex. ett glas mjölk eller juice. Här visas resultaten för vardagarna. De flesta elever uppger att de äter frukost 4–5 vardagar i veckan, och bland 11-åringarna är andelen nästan 90 procent. Andelen som äter frukost 4–5 vardagar i veckan minskar sedan med åldern samtidigt som det blir en skillnad mellan könen. Bland både 13- och 15-åringar är det en större andel pojkar än flickor som äter frukost 4–5 dagar i veckan.

8 Andel 4-åringar med övervikt respektive fetma i Stockholms län
Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter, Stockholms läns landsting.

9 Andel 4-åringar med övervikt respektive fetma efter geografiskt område
Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter, Stockholms läns landsting.

10 Andel 4-åringar med övervikt respektive fetma efter geografiskt område
Socioekonomi Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter, Stockholms läns landsting.

11 Andelen (%) flickor och pojkar i respektive ålder som har varit berusade någon gång, 1985/86–2013/14. Observera att uppgifter för 1993/94 saknas. Eleverna får svara på frågan ”Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du blivit riktigt full?” Här visas svaren för dem som uppger att de druckit så pass mycket att de blivit berusade minst en gång, under perioden 1985/86–2013/14. Bland 11-åriga flickor har andelen som varit berusade sjunkit från 4 procent till 1 procent under perioden. Andelen sjönk från 6 procent till 2 procent bland 11-åriga pojkar. Under perioden 1985/86–1997/98 var det ca 15 procent av de 13-åriga pojkarna som uppgav att de druckit sig riktigt berusade minst en gång. År 2001/02 steg den andelen till 21 procent för att under 2000-talet successivt sjunka till 5 procent 2013/14. De 13-åriga flickorna följer samma mönster. Andelen som uppgav att de druckit sig riktigt berusade minst en gång var 15 procent 2001/02 och 7 procent 2013/14. Även 15-åringar följer detta mönster. Bland pojkarna sjönk andelen som druckit sig riktigt berusade från 50 procent 2001/02 till 24 procent 2013/14. Bland flickorna sjönk andelen från 50 till 29 procent under samma period.

12 Nedsatt psykiskt välbefinnande i olika åldersgrupper
Källa: ULF-undersökningarna, SCB.

13 Sjukhusvårdade för självskadebeteende
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

14 Andelen (%) 11-åriga pojkar och flickor med ett högt välbefinnande, 2001/02–2013/14.
Sedan undersökningen 2001/02 har den så kallade Cantrilstegen använts för att mäta allmänt välbefinnande, vilket innebär att eleverna får skatta sin tillvaro på en skala som sträcker sig mellan 0 och 10. Trappsteget ”10” motsvarar det bästa liv man kan tänka sig, medan värdet ”0” motsvarar det sämsta man kan tänka sig. Här används värdet 6 eller högre för att beteckna ett högt välbefinnande. De flesta elever anger ett högt välbefinnande. Bland 11-åringarna är det 91 procent som rapporterar ett högt välbefinnande, både bland flickor och pojkar, och andelen har legat på samma nivå vid de fyra senaste undersökningarna. .

15 Andelen (%) 15-åriga pojkar och flickor med ett högt välbefinnande, 2001/02–2013/14.
Bland de 15-åriga pojkarna uppgav 85 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna ett högt välbefinnande 2013/14, vilket är ungefär samma andelar som tidigare undersökningsår

16 Vaccinationsstatus hos elever i årskurs 6
Andelen elever som var fullständigt vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio uppgick till 96 procent och drygt 95 procent hade fått 4 doser av vaccin mot kikhosta. 0,2 procent av elever var ovaccinerade mot stelkramp, 0,3procent mot polio och difteri och 0,4 procent mot kikhosta. 95,2 procent av elever var vaccinerade med 2 doser vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund. Ytterligare 3 procent angavs vara vaccinerade med 1 dos och 0,8 procent var ovaccinerade.

17 Debutålder Studierna visar en gemensam bild av majoriteten unga debuterar sexuellt runt 16 års ålder. Studie Tjejer Killar Annat Ungdomsbarometern (2014) 15,9 16,4 16,3 UngKAB09 (2009) 16,1 *Sex i Sverige (1996) 16,9 - Man kan säga att medelåldern för sexuell debut ligger på 16 år och har gjort så över tid. Det är endast små skillnader mellan könsidentiteterna som kan skönjas vilket ni kan se i matrisen. Debutåldern har också legat stabilt över tid. I Matrisen tog vi också med Sveriges stora sexualvanestudie ”Sex i Sverige” som gjordes 1996 och även där låg det på 16 år. Men, den sexuella debuten är ju så mycket mer än ålder. Så vad vet vi mer om ungas debut? Jo, UngKAB visar att de flesta var nyktra vid debuten (73) och att majoriteten debuterade med någon känd sedan tidigare. UngKAB visar också att majoriteten debuterade sexuellt med någon av motsatt kön men att några hade en samkönad sexdebut. (73). De vanligaste sexuella praktikerna är ; smek- och gnidsex, vaginalt samlag och oralsex (75). Det framträder en bild av att debuten, för de allra flesta, är relativt oproblematisk. Att unga är kloka i fråga om var/när/hur och med vem man gör sin debut. Sociologen Gisela Helmius, som har skrivit en bok med titeln ”Mogen för sex”. I den argumenterar hon, med stöd i forskning, att den breda gruppen ungdomar är bra på att avgöra när/var/hur man är mogen för sex. Fakta: Debutålder i UngKAB: tjejer 15,9 män: 16,4: annat ? Ungdomsbarometern: tjejer 16,1 år, killar: 16,4 år Sex i Sverige: 16,4 tjejeroch 16,9 killar Fakta om tidig debut: UngKAB visar att ungefär 24 procent av de svarande har debuterat sexuellt före 15 års ålder. När man korsört variabler har det gått att urskilja att tidiga debutanter dvs 15 år uppvisat något lägre självkänsla via måtten i Rosenbergsskala. Fakta om sen debut: UngKAB visar att sena debutanter är bla unga som definierar sig som homo- eller bisexuella även samt att det är något vanligare bland gruppen unga med utländsbakgrund och/eller de som uppger att religion påverkar deras vardagsliv. Avdelningen för kunskapsstöd, enheten för Hälsa och sexualitet

18 HUR VÄRDERAR DU DITT SEXLIV?
Frågan ställdes som rubriken lyder. N=4075/4151 (bortfall: 1,8%) Ja vi har varit innan på detta redan men här kommer en egen bild som diskuterar tjejer och killars nöjdhet med sitt sexliv. Och jag tycker den här bilden är viktig utifrån perspektivet sexualitet som friskfaktor. En större andel bland tjejerna än bland killarna anser sig vara mycket nöjda med sitt sexliv. Omvänt är killarna i större utsträckning ganska eller mycket missnöjda. Alternativet ”missnöjd” kan tolkas på olika sätt. Det kan bero på missnöje med ett befintligt sexliv, men det kan också bero på missnöje med att inte ha ett sexliv. Den här bilden kan också med fördel diskuteras ur ett genus perspektiv? Vad kan vi göra så att unga män blir mer nöjda? Det här vore väldigt intressant men också viktigt att diskutera med ungdomarna? Vad innebär nöjd för dem? Om vad och på vilket sätt kan prata med sin partner i syfte att öka välbefinnandet? Vilka genusaspekter finns det här? Avdelningen för kunskapsstöd, enheten för Hälsa och sexualitet

19 Kondomanvändning UngKAB visade att hälften (50%) av de som har sex med en ny/tillfällig partner använde inte kondom. Ungdomsbarometern svarar knappt fyra av tio ungdomar att de sällan eller aldrig ser till att kondom används. Vanligaste orsak till att inte använda kondom är annat preventivmedel. Hälsosamtal och sex - och samlevnadsundervisningen behöver ge möjlighet att diskutera både graviditetsskydd och smittskydd. Kondomhandboken och vänder sig framförallt till de som arbetar eller vill arbeta med samtal kring kondomer och säkrare sex. Läs mer och ladda ner ditt exemplar via: Vad vet vi om unga och kondomanvändning? UngKAB visade att hälften av de unga, som vid det senaste sextillfället hade sex med en ny eller tillfällig partner, och som man inte kände sedan tidigare, hade ett oskyddat analt eller vaginalt samlag (119). Ungdomsbarometern visar att knappt fyra av tio ungdomar svarar att de sällan eller aldrig ser till att kondom används. De flitigaste kondomanvändarna är yngre killar. Ungdomars benägenhet att använda kondom avtar med ålder. I fråga om sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter kan man säga att ungdomar i Sverige har ett stort (?) risktagande. Både UngKAB och Ungdomsbarometern visar att den vanligaste orsaken till att unga inte använder kondom är att man använder andra preventivmedel, som exempelvis i UB: p-piller;46 och därför behöver man i skolans sex- och samlevnadsundervisning resonera om vad graviditetsskydd kontra smittskydd innebär. Hur ska unga förhålla sig till dessa två aspekter av skydd i deras kontext av parallella relationer, kk, nya partner och däremellan längre relationer? (På bilden Kondomhandboken - stöd och vägledning i reflekterande samtal om säkrare sex med kondom. Finansierat via Folkhälsomyndigheten, Hivstrategin. Går att ladda ner via Region Skåne.) * FAKTA: Vid det oskyddade samlaget, med en ny/tillfällig partner som man inte kände sedan tidigare, är det mer sannolikt att man var berusad av alkohol. Jämför med UB??? Avdelningen för kunskapsstöd, enheten för Hälsa och sexualitet

20 Insjuknande i klamydia efter kön och ålder
Källa: SmiNet, Folkhälsomyndigheten.

21 Att förebygga oönskade graviditeter
År 2012 var aborttalet 18,8 per kvinnor (15-19 år), en minskning med 5,1 procent jämfört med (Socialstyrelsen) Unga behöver få kunskap om, och reflektera kring, smittskydd och graviditetsskydd. Att förebygga oönskade graviditeter är en angelägen fråga, särskilt i gruppen unga. Det vi ser utifrån data från Socialstyrelsen och våra KAB-studier och vägledningar är att: Unga behöver kunskaper om kroppen och det reproduktiva systemet. Unga behöver orientera sig kring var/ när/hur bästa skydd och eller preventivmedel ska användas, skydd mot graviditet eller skydd mot sti. Abortstatistiken kan användas vid uppföljning av arbetet för att förebygga oönskade graviditeter. Under 2011 genomfördes ca 5 800 aborter bland unga i åldern under 19 år. Högst i norden men också lägst antal tonårsfödslar. En reflektion kring bilden är att man kan säga att vi har de aborter vi behöver men vi kan förebygga antalet oönskade graviditeter. ------ * FAKTA: Sedan 1975 har svenska kvinnor själva rätt att besluta om abort till och med den artonde graviditetsveckan. Efter vecka 18 krävs ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. I Sverige utförs mellan och aborter årligen. Abortstatistiken kan användas vid utvärdering av arbetet för att förebygga oönskade graviditeter. Under 2011 genomfördes 5 828 aborter bland unga i åldern tonårsaborter > 19 år. Abortstatistiken innehåller uppgifter om utförda inducerade aborter i Sverige. I statistiken ingår uppgifter om abortmetod, graviditetslängd, tidigare aborter och förlossningar samt kvinnans ålder, hemortslän FH-rapport 2010: Aborterna har ökat under hela perioden 2004–2008 men 2009 minskade aborterna med 2 procent. Den största minskningen återfanns bland tonåringarna. • Sverige har det högsta antalet tonårsaborter i Norden men också de lägsta födelsetalen bland tonåringar. Aborter – Induced Abortions innehåller statistik över utförda aborter i Sverige sedan Statistiken redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Rapporten kommer vanligtvis ut på våren, och ingår i Sveriges officiella statistik. Årsrapporten för abortstatistiken 2012 kommer inte att publiceras som planerat på grund av att insamlingen av statistiken stoppats tillsvidare. Se ovan. Preliminär halvårsstatistik i september Aborter i Sverige januari till juni – en preliminär sammanställning innehåller jämförelser av de aborter som utförts under det första halvåret med samma period året innan. Rapporten publiceras vanligtvis i september varje år och ingår i Sveriges officiella statistik. Halvårsrapporten 2013 kommer inte att produceras på grund av att insamlingen av statistiken är stoppad tillsvidare. Se ovan. Avdelningen för kunskapsstöd, enheten för Hälsa och sexualitet

22 Varför skolan? Elevhälsan?

23 HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLOR?
Fråga: ”Varifrån har du huvudsakligen fått information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner?” (max 3 alternativ) | Rangordning enligt viktad total N=2773/4151 (bortfall: 2,5%) Ungdomsmottagningar, internet och kompisar framträder som de tre huvudsakliga informationskällorna för tjejer. Motsvarande för killar är skolan och internet. Nästan dubbelt så många tjejer som killar anger ungdomsmottagningen som huvudsaklig informationskälla. Bilden visar varifrån unga i åldern år huvudsakligen får sin information om sexuellt överförda infektioner och preventivmedel. Frågan löd; Fråga: ”Varifrån har du huvudsakligen fått information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner?” (max 3 alternativ) Bilden visar att skolan är den tredje huvudsakliga informationskällan. Det kan vara värt att notera att vi sett en minskning över tid. Skolan har i många år legat på topp men under de två senaste åren har både internet och ungdomsmottagningar rangordnats högre av de unga. Det här kan man ju resonera om på flera sätt; ett sätt är att komma ihåg att internet vuxit som fenomen totalt i vårt samhälle och att det så klart påverkar även unga och frågor om sexuell hälsa. Ett annat sätt är att påminna sig om att även om skolan inte ligger högst så är skolan är den enda arenan som kan erbjuda vuxenledda, reflekterande samtal kring sexualiteten och relationer för alla unga. Om ni tittar vidare på bilden kan ni se att det också finns data som talar för att skolan är extra viktigt för killarna. Killar är också mer nöjda med sex –och samlevnadsundervisningen. Skulle de här staplarna göras bara på unga män så skulle skolan ligga högst (röd pil).

24 Skolan - elevhälsan Skolan är barn och ungdomars gemensamma arena
Hälsan måste integreras i skolarbetet – hälsofrämjande kunskap Socioekonomiska skillnader måste uppmärksammas, särskilt fokus på migranter. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. (Social rapport, Socialstyrelsen, 2010.) Hälsa > skola + Skola > hälsa ++

25 Elevhälsans roll

26 Elevhälsans roll

27 Elevhälsan - Folkhälsomyndigheten

28 Kunskapsförmedling - informationsutbyte
Nätverk med Elevhälsan Bättre data om barns/ungdomars hälsoläge Elevhälsoenkät Återkoppling av vaccinationsdata Psykisk ohälsa hos barn och unga

29 Sammanfattning Elevhälsan är en strategisk viktig resurs för samhällets samlade hälsofrämjande arbete

30 Tack!