1.

En presentation över ämnet: "1."— Presentationens avskrift:

1 1

2 Europeiska unionen: 500 miljoner människor – 28 länder
Länk EU-länder Kandidat- länder 2

3 24 officiella språk 3

4 EU:s befolkning i internationell jämförelse
Befolkning i miljoner invånare 1339 500 307 128 142 EU Kina Japan Ryssland USA 4

5 EU:s yta i internationell jämförelse
Yta i km² 16 889 9 327 9 159 4 234 365 EU Kina Japan Ryssland USA 5

6 Hur rikt är EU jämfört med övriga världen?
38 700 27 800 25 100 12 508 9 819 12 200 4 400 3 329 1 326 468 EU Kina Japan Ryssland USA EU Kina Japan Ryssland USA Ekonomins storlek: BNP i miljarder euro (2008) Välstånd per person: BNP per person (2008) 6

7 Hur stora är EU-länderna?
Yta i km² 544 506 410 Kroatien 57 357 313 305 295 244 230 131 111 93 92 83 77 68 63 62 49 43 43 34 30 20 9 3 0,3 Sverige Polen Frankrie Spanien Tyskland Finland Italien Lettland Estland Grekland Danmark Bulgarien Ungern Irland Slovakien Belgien Luxemburg Malta Rumänien Österrike Storbritannien Litauen Nederländerna Slovenien Cypern Portugal Tjeckien 7

8 Hur många människor bor det i EU?
Befolkning i miljoner invånare (2009), sammanlagt 500 miljoner 82,1 64,4 61,6 60,1 45,8 38,1 Kroatien 4,3 21,5 16,5 11,3 10,8 10,6 10,5 10,0 9,3 8,4 7,6 5,5 5,4 5,3 4,5 3,3 2,3 2,0 1,3 0,8 0,5 0,4 Italien Polen Tyskland Frankrike Spanien Sverige Finland Estland Grekland Portugal Danmark Lettland Ungern Bulgarien Slovakien Irland Luxemburg Malta Rumänien Nederländerna Österrike Litauen Slovenien Cypern Storbritannien Belgien Tjeckien 8

9 BNP per invånare – hur är välståndet fördelat?
Index där EU-genomsnittet är 100 271 137 135 123 122 118 117 116 115 114 107 103 101 100 95 94 91 80 76 76 72 68 63 61 58 56 46 40 Irland Malta Luxemburg Österrike Sverige Danmark Finland Belgien Spanien Italien EU Cypern Grekland Portugal Estland Polen Lettland Frankrike Slovenien Ungern Litauen Rumänien Bulgarien Storbritannien Slovakien Tyskland Nederländerna Tjeckien 9

10 Bakgrunden till EU Fransk-tyska motsättningar 10

11 Fransk- Tyska kriget Fransk–tyska kriget (fransk–preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg. Krigsförlusten orsakade en fransk revanschism som inte kan förbises när det gäller orsakerna till första världskrigets utbrott. 11

12 12

13 Resultat Frankrike förlorade Alsace-Lorraine
Tyska kejsardömet utropades i Versailles Tysklands enande Frankrike revanschsuget 13

14 Det första världskriget 1914-1918
Tyskland förlorade bl. a. Elsass-Lothringen Freden i Versailles Tyskland förödmjukat och revanschsuget 14

15 Det andra världskriget 1939-1945
Tysk ockupation av Frankrike Resultatet av kriget i Europa: Tyskland delades Östra Europa ockuperades av Sovjetunionen. ”Järnridån” 15

16 Mål :Fred och ekonomiskt välstånd i Europa
Efter 1945 Mål :Fred och ekonomiskt välstånd i Europa 16

17 Schumanplanen 1952 Kol- och stålgemenskapen
Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg (”De inre sex”) 17

18 Schumanplanen var ett förslag som Robert Schuman, dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade den 9 maj 1950, senare kallat Europadagen. Deklarationen handlade om hur kol- och stålindustrin i Frankrike kunde samarbeta med den i Västtyskland genom gemensam kontroll och gradvis öppna upp för ett federalt Europa. Eftersom kol- och stålindustrin är krigsindustrins bas skulle den gemensamma kontrollen av dessa industrier säkra den framtida freden i Europa. Organisationen skulle vara öppen för andra stater också. Hans förslag blev verklighet år 1951 då Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland undertecknade fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. 18

19 Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), var en samarbetsorganisation mellan ursprungligen sex länder i västra Europa. Det var den första organisationen som byggde på överstatlighet. EKSG:s främsta syfte var att bidra till ekonomins utveckling, utvecklingen av sysselsättningen och förbättrandet av medborgarnas levnadsstandard. Handeln mellan medlemsstaterna ökade kraftigt, exempelvis tiofaldigades handeln med kol, vilket medlemsstaterna tjänade ekonomiskt på eftersom de då kunde importera mindre mängd resurser från USA. 19

20 Romfördragen Signerades den 25 mars 1957 i Rom, av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland Euratom : Syftet med inrättandet av Euratom var dels att minska beroendet av kol och olja, dels att göra kärnkraften säkrare genom ökat internationellt utbyte av teknologi. EEG- fördraget :Fördraget hette ursprungligen fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen 20

21 1960 EFTA: ”De yttre sju” Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Portugal (senare Finland, Island, Liechtenstein) Europeiska frihandelssammanslutningen (engelska: European Free Trade Association, EFTA, är en europeisk frihandelsorganisation grundad 1960 av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike. Syftet med Eftasamarbetet var att skapa fri handel för industriprodukter mellan länderna. EFTA kallades under 60-talet ofta för "Outer seven", de västeuropeiska länder som inte tillhörde "Inner six", det sistnämnda då syftandes på medlemsländerna av EEC, sedermera känt som EG och slutligen EU. 21

22 1987 Enhetsakten Den inre marknaden Mer överstatlighet
Enhetsakten möjliggjorde att fler beslut kunde tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet. Denna reform var viktig för etablerandet av den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital inom gemenskaperna. 22

23 Överstatlighet -Överstatlighet innebär att ett antal stater frivilligt eller ofrivilligt väljer att delegera beslutskompetens till en internationell organisation som fattar beslut som är gällande för medlemsstaterna. -För att man skall kunna tala om överstatlighet krävs det att: -Det ska vara möjligt att fatta beslut även om inte alla medlemsstater är överens -Besluten skall vara rättsligt bindande för medlemsstaterna -Det skall finnas maktmedel att driva igenom besluten, oavsett om en enskild medlemsstats regering är för eller emot 23

24 1993 Maastricht fördraget -EU bildas Många nya områden ex: -Utrikespolitik -Asylpolitik -Polisiära frågor 24

25 2009 Lissabonfördraget Polis- och straffrättsliga frågor överstatliga
Nya beslutsregler i ministerrådet Hög representant för utrikes och säkerhetsfrågor. ”utrikesminister” Fast ordförande i Europeiska rådet Utökat antal i parlamentet platser i Parlamentet Medborgarinitiativ Nationella parlamenten viss ökad roll (Av medlemsstaterna höll Irland en folkomröstning om fördraget, eftersom detta krävdes enligt landets egen konstitution. Den 12 juni 2008 röstade en majoritet på 53 % mot fördraget. Den 2 oktober 2009 röstade irländarna i en andra folkomröstning efter att ha erhållit vissa garantier från Europeiska rådet. Denna gång röstade en majoritet på 67 % för fördraget. Efter en utdragen ratifikationsprocess kunde fördraget slutligen träda i kraft den 1 december 2009, elva månader efter det ursprungliga måldatumet.) Lissabonfördraget - Wikipedia 25

26

27

28 EU:s transportpolitik
Länk till EU:s officiella portal /Välj svenska /Politik och verksamhet, politikområden /Transport och resor / transport 28