Vår jord Jordens uppbyggnad Assad Yazdani 2008.

En presentation över ämnet: "Vår jord Jordens uppbyggnad Assad Yazdani 2008."— Presentationens avskrift:

1 Vår jord Jordens uppbyggnad Assad Yazdani 2008

2 Jordens uppbyggnad Jorden är den planet med störst densitet i vårt solsystem. De andra planeterna har antagligen liknande strukturer och sammansättning men med några skillnader. Densitet = täthet Argon = ädelgas 71% av Jordens yta är täckt av vatten. Jorden är den enda planet där vatten kan befinna sig i flytande form på ytan. Flytande vatten är en grundpelare för livet vad vi känner till. Oceanernas värmekapacitet är också viktig för att hålla Jordens temperatur relativt stabil. Flytande vatten är också den största orsaken till erosion och till vädret, en unik process i vårt solsystem idag. Jordens atmosfär består till 77% av kväve, 21% av syre, med små mängder argon, koldioxid och vatten.

3 Jordklotet Jordklotet är uppbyggt av skorpan, manteln, Yttre kärna och Inre kärna. Jordskorpan:Jordskorpan är jordklotets yttre fasta skal. Den kan uppdelas i oceanskorpa (Tunga basiska bergarter) och kontinentskorpa (Lätt granitiska bergarter)    Manteln : Manteln är det tredje skiktet från kärnan inne i jorden.   Manteln (tjocklek 2940 km, temperatur ca °C) består av järn- och magnesiumrika silikatbergarter. Materialet i manteln är normalt fast men kan lokalt smälta upp på grund av den höga temperaturen, och ge upphov till vulkanism på jordytan. Den övre delen av manteln liknar jordskorpan i mekaniska egenskaper, och benämnes lithosfären. Längre ner gör hettan och trycket att materialet blir mjukt och formbart (plastiskt); denna del av manteln kallas asthenosfären , fast , formbart rörligt material. . Lithosfär (av grek.) lithos = ´sten´). Asthenosfären (av grek.) asthenes = ´utan styrka´) Silikater = föreningar med kisel och syre)..

4 Yttre kärna: Flytande Skorpan: fast
Inre kärna : fast material och består av järn och nickel Skorpan: fast Manteln : fast ,formbar rörlig material och består av järn, magnesium-rika silikatbergarter.

5 Magma och lava Ordet magma betyder förstenad massa och kommer ursprungligen från grekiskan. Magman har tre olika tillstånd: Flytande form. Magman är då en blandning, mest av silikater. Gasform. I silikatvätskan upplöses magman då den utsätts för högt tryck på stora djup. När trycket minskar närmare ytan bildas det blåsor i gasen. Fast form. Magman har bildat kristaller i suspension. När magman kommit upp till ytan heter det inte längre magma utan benämns då som lava. Magma = blandning av silikater Silikat = Oorganisk grupp av kemiska föreningar mellan kisel och syre.

6 Platoteknik Jordens kontinentrörelser: Jordskorpan är indelad i ett flertal separata massiva plattor vilka oberoende varandra flyter omkring på den heta mantelns yta. Jordskorpan är indelad i ett antal s.k. Tektoniska plattor eller kontinentalplattor. Plattektonik = Rörelse i jordskorpan Tektonikläran Läran om jordskorpans byggnad (konstruktion) Plattektonik Läran om jordskorpans uppbyggnad och rörelse. Lithosfären (av grek.) lithos=sten). Jordskorpan Uppdelad i 7-8 stora plattor och mindre.  Dessa plattorna rör sig i förhållande till varandra med en hastighet på några centimeter om året. Plattorna består av jordskorpan och den övre fasta delen av manteln, vilka tillsammans benämns lithosfären

7 Kontinentaldriften Vad menas med den s.k. kontinentaldriften?
Jordskorpan är för närvarande uppdelad i 7-8 stora plattor (Eurasiska, nordamerikanska, Sydafrika,…) och mindre, vilka rör sig i förhållande till varandra i strikt bemärkelse. Plattorna består av: Jordskorpan Övre fasta delen av manteln Tillsamman benämns litosfären. Strikt = korrekt Bemärkelse = mening Litosfären = jordskorpan + övre fasta delen av manteln Kontinentaldrift = rörelser av stora plattor

8 Jordskorpan Plattor i rörelse Fasta delen manteln Underliggande plastisk del Stömmar Yttre kärnan Värme Inre kärnan Radioaktivt värme ( drivkraft) Drivkraften bakom dessa rörelser anses vara strömmar i den underliggande plastiska delen av manteln, i sin tur orsakade av radioaktivt alstrad värme i jordens inre

9 Plattektoniken Det är två egenskaper som utmärker(visa tydlig) den ”platt – tektoniken”: Spridningszoner Subduktionszoner - transforma förkastningar. Uppstår där plattorna rör sig i sidled mot varandra.

10 Spridningszon Spridningszoner: En spridningszon uppstår när två plattor glider isär ifrån varandra och ny skorpa bildas av magma. Tektonisk platta Tektonisk platta Manteln Hela materialet (Magman ) i manteln Stiger upp mot litosfären, vilket gör att skorpan sprickor och de två plattorna trycks ifrån varandra och driver i Motsatsa riktningar. Varpå nytt magmatiskt mantelmaterial väller Mellan plattorna

11 Subduktionszon Subduktionszon
Kontinentalplatta Kontinentalplatta Manteln Subduktioner: Uppstår när två plattor: Kolliderar och kanten på den ena pressas under den andra(så kallad Subduktion) och så småningom smälter ner i manteln. Subduktionszoner är områden som är geologiskt mycket aktiva med många jordbävningar och vulkaner Subduktionszon

12 Jordbävningar Jordbävningar bildas när: Plattorna glider isär
Plattorna möts Plattorna rör sig i sidled förbivarandra

13 Alfred Wegner Idéerna om kontinentaldriften kom i början på 1900-talet, b.l.a. från den tyske meteorologen Alfred Wegner. Geologer var dock skeptiska. Under talet fick kontinentaldriftsteorin i sin moderna tappning(bildning) ” platt- tektoniken” sitt genombrott.

14 Orsaker till jordbävningar
Plattornas rörelse: inte alltid med jämn hastighet. Friktion: genom friktion byggs upp spänningar. Till sist Sker en bristning och plattorna rör sig med ett tryck, Vilket ger upphov till en jordbävning som lösgör all energi som byggs upp. Energin sprids i form av vibrationsvågor som rör sig genom den omgivande berggrunden till jordskorpan.

15 Mäta hur kraftig är en jordbävning
Amplitud En periodisk svängning Amplitud är en storhet ( en kvantitet) som betecknas utslagets storlek för en: Periodisk svängning Periodisk svängning Amplitud

16 Vanligaste metod Mäta en jordbävningens magnitud. Magnitud är ett mått på mängden energi som frigörs vid en jordbävning, och beskrivs vanligaste med richterskalan. Richterskalan: Uppnämnd av amerikanen Charles Richter, är en skala i vilken man försöker beskriva storleken av ett skalv med enheten magnitud. Epicentrum: Platsen där jordbävningen utlöses(sätts igång), ligger vanligen km under markytan.Platsen på markytan rakt ovanför kallas jordbävningens epicentrum Richterskalan Epicentrum

17 Vulkaner En vulkan är en sorts Ventiler för hettan från
Jordens inre.Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmärta – magma – upp till jordens överyta och rinner ut som lava

18 Beskriv Vulkanens inre:
När en vulkan får ett utbrott så bygger den upp ett berg av aska och lava som kallas, Vulkankägla

19 olika typer av vulkaner
Sprickvulkan: Denna vulkan bildas när lättflytande lava väller upp ur sprickor i marken. Det bildas en platt lavaslätt Sköldvulkaner: är breda och svagt slutande . de bildas av lättflytande lava som hinner rinna ut över en stor yta innan den stelnar och därav bildas sköldvulkanens utbredda form.  de bildas ofta på oceanbotten vid kallade heta fläckar (hot spots). Hawai är ett exempel.

20 Olika typer av vulkaner
Stratovulkaner:Är en vulkan som byggs upp av trögflytande lava. De bildas ofta under en lång period ( på hundratusentals år). De har våldsamma utbrott. Calderas: den bildas när toppen på ett berg efter en rad eruptioner helt enkelt störtar ner i den delvis tömda magmakammaren nedanför

21