Verksamhetsberättelse 2017 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Halland Hej! Nu ska jag presentera Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan.

En presentation över ämnet: "Verksamhetsberättelse 2017 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Halland Hej! Nu ska jag presentera Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan."— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsberättelse 2017 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Halland
Hej! Nu ska jag presentera Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Hallands verksamhetsberättelse för Vi har en gemensam verksamhetsberättelse eftersom vi har ett nära samarbete sedan 2014 och samverkar om det mesta, t ex verksamhetsplanen, utbildningar, chefssamverkan och Mötesplats Goda exempel. Vi har också en gemensam styrgrupp och gemensam beredningsgrupp som arbetar fram verksamhetsplanen. Det enda som skiljer är delvis organisation och ekonomi. (I presentationen presenteras ekonomin för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland i två separata bilder). Fortsättningsvis kommer Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland förkortas miljösamverkan. Vid FRÅGOR om samverkan: Vår samverkan startade i samband med projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV). TUV pågick: sept feb 2014. TUV har varit ett gemensamt projekt för oss som jobbar inom miljömyndigheter i Halland och Västra Götaland. Alla projektdeltagare arbetar, direkt eller indirekt, med tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels- och djurskyddslagarna och med angränsande frågor. Cirka personer i 58 organisationer har medverkat i projektet. Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit projektägare och har drivit TUV i samverkan med Länsstyrelsen i Halland, alla 55 kommuner i Halland och Västra Götaland, Region Halland och fyra kommunförbund i Västra Götaland. TUV handlade även om retorik, ledarskap och processledning.

2 Jag kommer presentera Kort info om miljösamverkan
Vinsterna med samverkan Resultatet av arbetet 2017 Jag kommer att presentera: Kort information om miljösamverkan Vinsterna med samverkan Resultatet av arbetet 2017

3 Miljösamverkan Västra Götaland
Miljösamverkan Halland Här kommer information om vilka vi är som samverkar. Miljösamverkan Västra Götaland är en samverkan mellan länets kommunalförbund, kommunerna och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är alltså dessa som är Miljösamverkan Västra Götalands huvudmän. (Hela namnen på kommunalförbunden: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund.) Miljösamverkan Hallands huvudmän är de sex kommunerna och Länsstyrelsen i Halland.

4 Vår samverkan Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Halland
Chefssamverkan Styrgrupp Mötesplats goda exempel Utbildning Aktivitetsplan Verksamhets-planering Vår samverkan Bilden illustrerar samverkan mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland i stora drag. Vår samverkan betyder inga budgetmässiga förändringar eller någon ny gemensam organisation. Däremot anpassar vi oss till varandra för att underlätta samverkan och effektivisera arbetet. Verksamhetsplanering: Från och med 2015 har vi en gemensam process för verksamhetsplanering. Eftersom vi har gemensamma projekt är detta logiskt. Aktivitetsplan: Aktiviteter som hjälper oss att arbeta mot Det önskade läget, vår vision och värdegrund (mer information kommer senare). Aktivitetsplanen uppdateras varje år och du hittar den i vår verksamhetsplan. Utbildning: vi har en utbildning med fokus på kommunikation och bemötande. Under 2018 kommer en ny utbildning att testas. Den heter Fortsättningsutbildning Kommunikation och bemötande. Chefssamverkan: Ledarskapet är otroligt viktigt för hela verksamheten. Därför tror vi att det gynnar alla kommuner att utveckla samverkan mellan chefer! För de frågor som man vill driva gemensamt skapar cheferna arbetsgrupper. Mötesplats Goda exempel: hölls hösten 2015 och Mötesplatsen handlar om sakfrågor och metodik, dvs både VAD och HUR. Mer information om Mötesplats Goda exempel 2017 kommer senare i presentationen.

5 Miljömyndighetens uppdrag ― varför vi finns till
Bron Vi är en bro mellan lagstiftningen och våra kunder och bidrar till att skapa förståelse för lagens syfte och mening. Vi arbetar för hållbar utveckling, enligt bestämmelserna i lagstiftningen. Vi underlättar för våra kunder att följa lagar och krav genom vägledning, kontroll och framsynthet. Miljömyndighetens uppdrag ― varför vi finns till Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljömyndigheternas arbete enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen i länen. Tillsynen syftar ytterst till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Miljömyndigheten ska underlätta för våra kunder att göra rätt och vara bron mellan lagstiftningen och kunden. Genom att samverka kan vi som miljömyndigheter genomföra vårt uppdrag bättre, effektivare och till en mindre kostnad (eftersom vi delar på arbetsuppgifter som att ta fram checklistor, sammanställa/ta fram kunskapsunderlag, prisvärda utbildningar m.m.) Lagstiftningen Våra kunder

6 Tillsammans i miljösamverkan strävar vi mot vår vision och värdegrund Det önskade läget. Det beskriver vilken verksamhet och arbetsplats vi vill ha samt hur vi vill uppfattas av andra. Vi arbetar aktivt med att styra de projekt och arbeten vi gör inom miljösamverkan mot Det önskade läget.

7 Vinsterna med miljösamverkan
Effektivisering Bättre resurs-utnyttjande Samsyn Känna trygghet i inspektörs-rollen Kompetens och verksamhets-utveckling Påverkan Vinsterna med miljösamverkan Vinsterna med miljösamverkan Det finns många vinster med att samverka. Dessa är några av de vinster som vi anser är viktigast: Effektivisering Inom de olika projekten tas det fram handläggarstöd inför tillsynsbesök och handläggning som exempelvis checklistor, gemensamma bedömningsgrunder osv. Detta effektiviserar arbetet eftersom inte varje handläggare själv måste ta fram underlagsmaterial. Bättre resursutnyttjande Förutom att vi hjälps åt att ta fram stödmaterial, tolka lagstiftning m.m. tar vi tillvara på och delar kunskap och erfarenhet kring arbetssätt och metoder från olika arbetsplatser. Samsyn Miljösamverkan ger goda förutsättningar för att skapa samsyn och på så vis öka kvalitén på tillsynen. Våra kunder i olika delar av länen får likartade bedömningar på jämförbara ärenden. Detta ger både rättssäkerhet och bidrar till konkurrensneutralitet. Trygg i sin roll Vi vet också att det är en framgångsfaktor att vara trygg i sin roll. Bland annat därför att vi arbetar utifrån samma värderingar. Kompetens- och verksamhetutveckling En annan nytta som många nämner med miljösamverkan är att vi lär oss mycket, både som deltagare i olika projekt och genom utbildningar och seminarium. I miljösamverkan ordnar vi prisvärda utbildningar som är anpassade för just vår målgrupp. Därtill strävar vi mot ständig utveckling kring hur vi arbetar i vår egen verksamhet. Påverkan Genom att vi går samman kan vi också få en större genomslagskraft, speciellt nu när vi två miljösamverkan samarbetar och vi är hela 55 kommuner! Exempelvis när vi ser behov av ändrad lagstiftning, eller tydligare riktlinjer, är vi en kraft att räkna med.

8 Snabba fakta 2017 71 möten har hållits av miljösamverkan
39 personer deltog i projektgrupper 29 personer deltog i beredningsgrupp, styrgrupp och gemensam styrgrupp 26 av 41 miljökontor har deltagit i någon av dessa grupper 6 projekt, varav 6 har avslutats 5 handläggarstöd har tagits fram 11 seminarier/träffar och 2 tillsynskampanjer har anordnats 71 möten har hållits av miljösamverkan Snabba fakta 2017 39 personer har deltagit i någon projektgrupp, varav 6 av dessa var från Hallands län (15%) och 33 personer var från Västra Götalands län (85%) 29 personer har deltagit i beredningsgrupp, styrgrupp och i den gemensamma styrgruppen med Miljösamverkan Halland/Miljösamverkan Västra Götaland. 26 av totalt 41 miljökontor (35 miljökontor i Västra Götalands län samt 6 miljökontor från Hallands län) har deltagit i någon av ovanstående grupper. Förutom kommunerna deltog Länsstyrelsen Västra Götaland i 3 projektgrupper. Representanter från både Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Halland deltog i styrgrupperna och beredningsgruppen. Vi har drivit 6 projekt, varav 6 har avslutats. Mer information om dessa projekt kommer senare i presentationen. 5 handläggarstöd har tagits fram av projektgrupperna. (Om frågor är dessa: 1 Fordonstvättar, 1 Fritidsbåtshamnar, 1 Äldreboende och vårdlokaler, 1 Redlighet kött och 1 Förorenade områden). 11 seminarier eller träffar har anordnats. (Om frågor är dessa: 4 utbildningstillfällen i Kommunikations & bemötande utbildning, 2 chefsmöten, 1 konferens Mötesplats Goda exempel, 3 seminarium i projekten Fritidsbåtshamnar, Redlighet kött, Förorenade områden, 2 tillsynskampanjer i projekten Redlighet kött samt Äldreboenden och vårdlokaler. Vi har även stöttat Kemikalieinspektionen med att organisera 1 seminarium i Göteborg). 71 möten har hållits av miljösamverkan. (Om frågor är dessa: Miljösamverkan Västra Götalands styrgrupp (4 st), Miljösamverkan Hallands styrgrupp (3 st) den gemensamma styrgruppen (3 st), beredningsgruppen (4 st), chefssamverkan (5 st) och med projektgrupperna för Mötesplats Goda exempel (15 st), Fordonstvättar (10 st), Fritidsbåtshamnar (9 st), Förorenade områden (10 st), Äldreboenden (7 st). Utöver detta har projektledarna deltagit i en projektledarnätverksträff. Hur är utvecklingen för deltagande i miljösamverkan? Här presenteras sifforna för 2016 och 2015. Snabba fakta 2016 58 personer har deltagit i någon projektgrupp, varav 14 av dessa var från från Hallands län (24%) och 44 personer var från Västra Götalands län (76%) 24 personer har deltagit i beredningsgrupp, styrgrupp och i den gemensamma styrgruppen med miljösamverkan Halland. 22 av totalt 41 miljökontor (35 miljökontor i Västra Götaland samt 6 miljökontor från Hallands län) har deltagit i någon av ovanstående grupper. Förutom kommunerna deltog Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Halland i 5 grupper var, dvs. någon länsstyrelsen har deltagit i alla grupper utom 3 projektgrupper. Vi har drivit 9 projekt, varav 4 har avslutats. Mer info kommer om detta kommer senare i presentationen. 14 handläggarstöd har tagits fram av projektgrupperna. Därtill har styrdokumentet och kommunikationsplanen uppdaterats inför den nya verksamhetsperioden 12 seminarier eller träffar (Dessa är: 4 utbildningstillfällen i Kommunikations & bemötande utbildning, 2 chefsmöten, 1 länsmöte för livsmedel, 3 seminarier/utbildningar inom projekten: Reach, Återanvändning av avfall som anläggningsändamål samt asylboenden där Folkhälsomyndigheten varit värd och vi stöttat. Utöver detta har vi arrangerat 1 dricksvattenträff och 1 smittskyddsträff med stöd av Livsmedelsverket. 1 tillsynskampanj har genomförts inom Reachprojektet.) Totalt har 65 möten hållits med Miljösamverkan Västra Götalands styrgrupp, den gemensamma styrgruppen, beredningsgruppen och med projektgrupper. Utöver detta har projektledarna arrangerat 1 projektledarträff för miljösamverkan i landet samt deltagit på ytterligare 1 projektledarträff. Snabba fakta 2015 76 personer deltog i projektgrupper, arbetsgrupp och styrgrupp från både Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Hallands län. 24 % män och 76 % kvinnor. Dessa personer representerade 20 av 35 miljökontor i Västra Götaland samt deltagare från Hallands län och Länsstyrelserna. - 8 projekt har pågått under 2015, varav 4 har avslutats - 5 handläggarstöd och checklistor har tagits fram - 4 studiebesök - 4 tillsynskampanjer - 11 utbildningsdagar (Kommunikations & bemötande utbildning 2 st á 3 dagar, Inomhusmiljö 2 dagar, Goda exempel 2 dagar, REACH 1 dag.)

9 Fördelning kvinnor och män
Grupp Andel kvinnor (%) Andel män (%) Projektledare 100 Projektgrupper 72 28 Beredningsgrupp Miljösamverkan Hallands styrgrupp 25 75 Miljösamverkan Västra Götalands styrgrupp 71 29 Gemensam styrgrupp 56 44 Chefssamverkan 57 43 Chefsmöten 60 40 Fördelning kvinnor och män Så här ser fördelningen kvinnor och män ut i grupper inom vår organisation. (Gå igenom tabellen) OBS! Siffrorna för andelen kvinnor och män har varierat i grupperna under året och de siffror som presenteras är de som de var i slutet av 2017. Vid FRÅGOR om hur många personer som ingår i olika grupper: Projektledare: 5 personer (olika tjänstgöringsgrad inom miljösamverkan) Beredningsgruppen består av: 11 personer varav 3 projektledare för miljösamverkan Miljösamverkan Hallands styrgrupp: 8 personer Miljösamverkan Västra Götalands styrgrupp: 7 personer Gemensam styrgrupp: 9 pers (4 representanter från respektive regionsdel i Västra Götaland, 1 representant för miljökontoren i Halland samt och 3 representanter från Lst VG, Landsbygdsavdelningen och miljöskyddsavdelningen, samt och 1 person från Lst Halland) Chefssamverkan: 8 pers Chefsmöten: På våren deltog 36 chefer och på hösten 54

10 Projekt som genomförts 2017
Tillsynsprojekt Inventering av förorenade områden Fritidsbåtsprojekt 2 Redlighet, kött (pilotprojekt för jämställdhetsintegrering) Äldreboenden och vårdlokaler Handläggarstöd fordonstvätt - uppdatering Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Mötesplats Goda Exempel (MGE) Chefsmöten (våren och på MGE) Kommunikation och bemötandeutbildning Projekt som genomförts under 2017 Inventering av förorenade områden Fritidsbåtsprojekt 2 Redlighet kött, som även var pilotprojekt jämställdhetsintegrering av projekt inom miljösamverkan Äldreboenden och vårdlokaler Handläggarstöd fordonstvätt – uppdatering Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Mötesplats Goda Exempel (MGE) genomfördes november Chefsmöten (2 stycken, våren och på MGE) Kommunikation och bemötande utbildning (4 stycken tillfällen) Nu ska jag presentera några avslutade projekt lite närmare (Presentatören väljer själv 2 projekt att presentera, se de slides med mörkblå bakgrund.) Länsstyrelsen Västra Götalands län

11 Inventering av förorenade områden
Resultat Utbildning där handläggare fått kunskap och incitament för inventering av förorenade områden Handläggarstöd – paket med allt som behövs för att börja inventera förorenade områden Skapat en samarbetsyta på Tillsynsportalen Väst som stöd för inventeringsarbete. Inventering av förorenade områden Bakgrund Inventering av förorenade områden görs för att uppnå det nationella miljömålet ”Giftfri miljö”. En rikstäckande inventering av potentiellt förorenade områden genomförs i landet. Inventeringen ska vara till hjälp för att prioritera resurser åt de områden som bedöms vara mest förorenade och som behöver åtgärdas. Inventeringen ger även viktig information som behövs i t.ex. samhällsplaneringen. Syftet med projektet var att miljökontoren ska ha kunskap och stöd för att initiera inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1 på de verksamheter som kommunen har tillsyn på. Mål Efter avslutat projekt ska följande ha gjorts/uppnåtts: Tagit fram ett handläggarstöd, som kan användas för att starta upp och genomföra inventering av förorenade områden. Arrangerat ett seminarium, där handläggarstödet ska ha presenterats, där det ska ha varit föreläsningar samt att det ska ha skett erfarenhetsutbyte. Upprättat en samarbetsyta på Tillsynsportalen Väst som stöd för kommunerna i deras inventeringsarbete. Resultat Projektet har tagit fram ett handläggarstöd med allt som behövs för att komma igång och inventera förorenade områden, från att uppdraget ges av nämnden till att ärendet avslutas. Handläggarstödet innehåller presentation till politiker, mallar, blanketter, lagstöd och annan information. Projektet har arrangerat ett seminarium för att ge kunskap i metodiken för att inventera förorenade områden samt har skapat en samarbetsyta där frågor rörande detta kan diskuteras.

12 Fritidsbåtsprojekt 2 Resultat Handläggarstöd
Tydlig koppling mellan användandet av biocidfärgerna och de förorenade uppställningsplatserna samt sedimenten i hamnarna. Resultat Handläggarstöd Informationsbroschyrer och information till hemsidor riktad till fritidsbåtshamnar och båtägare Slutseminarium Fritidsbåtshamnar 2 Bakgrund Projektet fortsatte från Miljösamverkan Västra Götaland arbetade med fritidsbåtshamnar under åren , både i form av tillsynshandledning och tillsynskampanj. Detta projekt har inneburit en uppföljning av tidigare projekt, därav namnet. Mål Berörda kommuner ska ha tillgång till aktuell vägledning som behövs för tillsyn av fritidsbåtshamnar. Resultat Projektgruppen har tagit fram ett handläggarstöd till inspektörer som har tillsyn på fritidsbåtshamnar samt informationsbroschyrer riktade till fritidsbåtshamnar och båtägare. I handläggarstödet finns även informationstext som kommunerna kan lägga upp på sina hemsidor. Projektet avslutades med ett seminarium.

13 Redlighet, kött (pilotprojekt för jämställdhetsintegrering)
Resultat Vägledningar, checklistor och provtagningsinstruktion Kick- off för tillsynskampanjen 17 av 41 kontrollmyndigheter deltog 1/3 av kontrollerad butiksmalen nötfärs innehöll annat än nöt Lathund för att jämställdhetsintegrera projekt inom Miljösamverkan Enkät om jämställdhet Provtagning visar på brister inom hantering av livsmedel! Inspektörerna bemöter verksamhetsutövarna jämställt och rättssäkert! Redlighet, kött (pilotprojekt för jämställdhetsintegrering) Bakgrund Redlighet innebär att livsmedelsföretagare är ärliga mot konsumenterna när de säljer eller serverar livsmedel. Flera olika ”skandaler” har visat på att det finns ett behov av att dessa kontroller genomförs. Syftet med projektet var att granska i vilken omfattning problemet med fusk med djurslag kvarstår, samt att ge fördjupade kunskaper på området. Mål Miljökontoren ska ha kunskaper om hur tillsynen kan bedrivas, och att en tillsynskampanj med provtagning ska genomföras. Resultat Projektgruppen tog fram vägledningar, checklistor samt en provtagningsinstruktion att använda under tillsynskampanjen. Totalt deltog 17 av länens totalt 41 kontrollmyndigheter i tillsynskampanjen. Provtagning av butiksmalen nöt- och blandfärs samt oxfilé på pizzerior visade att en tredjedel av nötfärsen innehöll mer än nöt. I flera fall gris, i något fall får och get. En tredjedel respektive en fjärdedel av färsen innehöll även mer kollagen och fett än vad som stod angivet på förpackningarna. Pilotprojekt Jämställdhet Redlighet kött var även ett pilotprojekt för att jämställdhetsintegrera projekt inom miljösamverkan. Vi tog fram en Lathund för att jämställdhetsintegrera projekt. Syftet med ”Lathunden” är att kommande projektgrupper ska lära sig mer om jämställdhet, om att reflektera kring jämställdhet och att projekten ”naturligt” blir jämställdhetsintegrerade från start till mål. Den första delen av lathunden består av en introduktionsdel som ger grundläggande kunskap om jämställdhet och besvarar frågan vad jämställdhet har med tillsyn att göra. Den andra delen består av vad projektgruppen bör tänka och göra i projektets olika faser. Den föreslagna metodiken i Lathund för att jämställdhetsintegrera projekt behöver nu testas som helhet och utvärderas i ett kommande projekt inom miljösamverkan. En del i att jämställdhetsintegrera är att ta fram statistik för kvinnor och män. Det är genom könsuppdelad statistik som ojämställdhet oftast identifieras. För att lära oss mer om hur könsuppdelad statistik kan tas fram i kommande projekt fick verksamhetsutövarna under tillsynskampanjen svara på en enkät för att undersöka om verksamhetsutövarna upplevde att de blev bemötta på ett jämställt och rättssäkert sätt oavsett sitt kön. Inspektörerna fick svara på frågor i samband med kontrollen om de upplevde att deras eget bemötande har varit jämställt och rättsäkert mot verksamhetsutövaren samt om verksamhetsutövarens bemötande var jämställt gentemot dem själva. Enkäten visade att majoriteten av verksamhetsutövarna var män och majoriteten av inspektörerna var kvinnor. Verksamhetsutövarna har svarat att de blev bemötta rättssäkert och jämställt av inspektörerna. Majoriteten av inspektörerna blev bemötta jämställt av verksamhetsutövarna.

14 Äldreboenden och vårdlokaler
Resultat 49 % av miljökontoren deltog i en gemensam tillsynskampanj Handläggarstöd för rätt fokus God samverkan med Västra Götalands regionen och Folkhälsomyndigheten Några citat från utvärderingen: ”Handläggarstödet var gediget och gav oss mycket att tänka på.” ”Materialet varit väldigt bra och användarvänligt.” ”Utmärkt att ge till nya inspektörer.” Äldreboende och vårdlokaler Bakgrund Projektet har omfattat tillsyn på äldreboenden och vårdlokaler. Bakgrunden till projektet var att tillsynen av hälsoskyddet på äldreboenden och vårdlokaler länge har varit nedprioriterat, även om det enligt kriterierna om t.ex. känslig grupp borde ha hög prioritet. Projektet syftar till att underlätta för miljökontoren att utöva rättssäker, ändamålsenlig och effektiv tillsyn på äldreboenden och vårdlokaler. Ytterst är syftet med projektet att minska smittspridning samt att brukarna har en bra boendemiljö utan risk för olägenhet. Mål Miljökontoren ska ha stöd för prioriteringar och tillsyn, en tillsynskampanj ska genomföras. Efter projektets avslut har miljökontoren Kunskap om vilka boendeformer som finns samt stöd för prioritering av vilka verksamheter som behöver tillsynas. vad som är de största riskerna på äldreboenden och vårdlokaler samt vad som är viktigast att inspektera med tanke på riskerna för människors hälsa. bedrivit tillsyn på äldreboenden och vårdlokaler med stöd från projektet. 40 procent av miljökontoren i våra län har deltagit i en gemensam tillsynskampanj. Gett information vid tillsyn om vikten av egenkontroll, rutiner och tydlig ansvarsfördelning. Resultat Projektet har tagit fram ett handläggarstöd och genomfört en tillsynskampanj. Handläggarstödet syftar till att ge stöd för prioriteringar av vilka verksamheter som behöver tillsynas och vad som var viktigast att fokusera tillsynen på. Projektgruppen inhämtade kunskap från Västra Götalandsregionens (VGR) smittskyddskompetens samt Folkhälsomyndigheten (FoHM) 49 % dvs 22 av 45 miljökontor uppgav att de deltagit i tillsynskampanjen. Majoriteten hade inte haft någon regelbunden tillsyn på dessa boenden före tillsynskampanjen. De mest frekventa bristerna handlade om städning, rutiner och ventilation men få riktigt allvarliga brister framkom vid tillsynen. För mer information om resultatet se projektets slutrapport på hemsidan.

15 Handläggarstöd fordonstvätt - uppdatering
Samverkan med externa aktörer. Resultat Uppdaterat handläggarstöd Informationsblad till verksamhetsutövare Samverkan med externa aktörer som kommunala reningsverk och provtagare Projektgruppen fick hjälp av språkgranskare Handläggarstöd fordonstvättar- uppdatering Bakgrund Under flera år har miljökontor i Västra Götalands län ställt krav på fordonstvättar enligt Miljösamverkan Västra Götalands Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt som togs fram 2003 och sedan uppdaterats Ett motsvarande dokument togs 2013 fram av Miljösamverkan Halland: Fordonstvättar - Sammanställning från samverkansmöte och uppdaterats Dessa båda dokument har i allt väsentligt samma krav och rekommendationer för fordonstvättar av olika storlekar. Synpunkter från flera miljökontor framfördes om att en översyn av dessa dokument var nödvändig. Projektet pågick under 2017. Mål När projektet avslutas har ett nytt dokument som ersätter de båda nämnda från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland tagits fram. Resultat Projektgruppen har tagit fram ett handläggarstöd för tillsyn på fordonstvättar och ett informationsblad till verksamhetsutövare på fordonstvättar. Foto: Johanna Olsson, Mellersta Bohuslän

16 Mötesplats Goda exempel 2017
Resultat Den november i Göteborg 370 anmälda deltagare 33 av 41 miljökontor deltog* 85 % svarade ja eller ja, kanske på att prova nya arbetssätt eller utveckla arbetsplatsen med inspiration från konferensen i utvärderingen * samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Halland ”Flera intressanta inslag som kan leda till nya sätt att jobba.” Mötesplats Goda exempel 2017 Om MGE 2017 Mötesplats Goda exempel anordnas vartannat år av Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland. Den riktar sig till de som jobbar på miljömyndighet på kommun och länsstyrelse inklusive djurskydd, samt alla som är knutna till kontoret till exempel administratör och chefer, i Västra Götaland och Hallands län. Syftet med konferensen är att inspirera och sprida goda exempel. Den november hölls Mötesplats Goda Exempel 2017 på Lindholmen Science center i Göteborg. Konferensen inleddes med konstnären och inspiratören Mikael Genberg som bland annat berättade om hur han vill sätta en liten röd stuga på månen och avslutades med Let’s dance stjärnan Tobias Karlssons starka berättelse om resan mot sina drömmar. Däremellan fick deltagarna lyssna på föreläsningar om bland annat motiverande samtal, handdatorer, sociala medier i jobbet, samverkan mellan myndigheter, nöjda medarbetare, jämställdhet, arbetsglädje och mycket mer. Den röda tråden under dagarna var ”Vi är den myndighet vi själva vill möta” och detta genomsyrade såväl föreläsningarna som de utställningar som deltagarna själva bidrog med. Resultat Miljösamverkan genomförde Mötesplats Goda exempel den november i Göteborg. 370 deltagare var anmälda till Mötesplats Goda exempel, 33 av 41 miljökontor deltog (samt Länsstyrelserna i Västra Götaland och Hallands län) och 85 % svarade ja eller ja, kanske på att prova nya arbetssätt eller utveckla arbetsplatsen med inspiration från konferensen i utvärderingen. Citatet i textrutan är från deltagarnas utvärdering. Förutom nya sätt att arbeta lyfte deltagarna i utvärderingen särskilt fram att de inspirerats under konferensen och att diskussioner med andra kollegor varit värdefullt. Foto: Hillevi Upmanis, Länsstyrelsen Västra Götaland

17 Vad kostar Miljösamverkan Västra Götaland?
Budgetram (kkr) Kostnad 2017 (kkr) Totalt 1 896 1 704* Kommunalförbund och kommuner 1 264 (totalt maxbelopp) Länsstyrelsen 632 Kostnaderna är främst projektledarresurser 2017 kostade det 316 kkr per kommunalförbund * Ca 190 kkr överförs till 2018 års budget. Ekonomi Här ser vi en tabell över Miljösamverkans Västra Götalands ekonomi 2017. Budget 2017 Den totala budgetramen ligger på 1 896 kkr. Kommunalförbund och kommuner står för 2/3 motsvarande ett maxbelopp på kkr totalt. Länsstyrelsen står för 1/3, dvs. 632 kkr. Miljösamverkans kostnader utgörs i huvudsak av projektledarresurser. Kostnad 2017 Kostnaden för Miljösamverkan 2017 blev kkr. Styrgruppen för Miljösamverkan Västra Götaland har beslutat att från och med 2017 kan överskottet tas med till nästkommande år och att slutgiltig avstämning görs i slutet av verksamhetsperioden (2020). För 2017 innebär det att ca 190 kkr överförs till 2018 års budget. Miljösamverkan rekvirerar kommunalförbunden i efter hand. För 2017 kommer Miljösamverkan att rekvirerar 316 kkr (maxbeloppet) per kommunalförbund.

18 Vad kostar Miljösamverkan Halland?
Budget (kkr) Kostnad 2017 (kkr) Kostnadsram 793 631 Kommuner 641 (totalt maxbelopp) 481 Länsstyrelsen 130 Kostnaderna är främst projektledarresurser På grund av upplupna intäkter från år 2016 på 388 kkr, överförs 366 kkr till 2018 års budget. Ekonomi Här ser vi en tabell över Miljösamverkans Hallands ekonomi 2017 Budget 2017 Den totala kostnadsramen ligger på 793 kkr Kommunerna står för cirka 4/5 motsvarande ett maxbelopp på 641 kkr totalt. Länsstyrelsen står för cirka 1/5, dvs. 130 kkr. Region Halland står för administrationskostnader. Miljösamverkans kostnader utgörs i huvudsak av projektledarresurser. Kostnad 2017 2017 innebar det en kostnad på X kr för vår kommun. (Se kostnad nedan för din kommun/länsstyrelsen) Varberg kr Falkenberg kr Hylte kr Kungsbacka kr Laholm kr Halmstad kr Länsstyrelsen Halland kr

19 Kontaktuppgifter projektledarna
Teres Heidermark Maria Andersson Anna Malmros Emma Andersson Malin Karlsson Tack för att ni lyssnade! Är det någon fråga som ni inte har fått besvarat så är ni välkomna att kontakta projektledarna Teres, Anna, Malin, Maria eller Emma! Övrig information: Verksamhetsplanerna, styrdokument och kommunikationsplan finns på både Miljösamverkan Västra Götalands och Miljösamverkan Hallands hemsidor. Miljösamverkan Västra Götalands webbplats Miljösamverkan Hallands webbplats: