TRANSPORT AV FARLIGT GODS – trafikstyrning och säkerhet i en tät stad

En presentation över ämnet: "TRANSPORT AV FARLIGT GODS – trafikstyrning och säkerhet i en tät stad"— Presentationens avskrift:

1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS – trafikstyrning och säkerhet i en tät stad
Stort behov av nya bostäder som ur ett klimatperspektiv bör placeras centralt i regionens kommuner med goda förutsättningar för gång cykel samt nära tillgång till kollektivtrafik. Innebär att bostäder kommer nära vägar och järnvägar Torsten Malmberg,Transportforum 11januari 2018

2 Trafikstyrning av farligt gods – ökad kunskap behövs
Bakgrund Kunskapen om transporter av farligt gods och förhållningssättet till risk-bedömning behöver utvecklas Stockholms stad har därför genomfört en analys av hur det utpekade ADR- vägnätet fungerar inom kommunen (ADR european Agreement concerning the International carriage of Dangerous goods by Road) Stockholms stad startade samarbete hösten 2015 med Länsstyrelsen och TRF/SLL Kunskapen vilar i stort på DNV rapport från 1997 som i sin tur tar erfarenheter från händelser ytterligare 20 år bakåt i tiden Både staden och Lst ville lyfta frågorna om farligt gods till en strategisk nivå. Slippa förhandla om skyddsavstånd i varje enskild dp. Styrgrupp och arbetsgrupp bildad med staden, Lst, TrV

3 ADR – nätet i Stockholms stad och angränsande kommuner
Dåliga kunskapen i kombination med Lst uppdrag att se över ADR-nätet ledde till att vi ville se hur nätet fungerade i Stockholms stad och om möjligheter att styra ADR - trafiken.

4 Metod och process Passagemätningsstudie tillsammans med trafikverket 2015 Samarbete med Länsstyrelsen som hade liknande uppdrag kring styrning av farligt gods. Målpunktsanalys med klickbar karta framtagen Analys av antal olyckor med transporter av farligt gods genomförd Passagemätningen genomfördes under maj respektive oktober månad Målpunkts- och avsändaranalys med hjälp av Länsstyrelsens underlag i Webgis samt med Stor-stockholms brandförsvars LBE-register Analys av olycksfallsstatistik för tunga fordon – 2016

5 Metod och process (forts)
Kommunikation med branschrepresentanter Fördjupade analyser av rutter och planerade och oplanerade stängningar av omledningsvägnätet genomfört maj 2017 Diskussion med berörda myndigheter om begränsad användning av omledningsvägnätet har inletts

6 Trafikstyrning farligt gods - analyser
Resultat Målpunkterna ligger i huvudsak bra i förhållande till det farliga godsvägnätet och verksamhetsområden. Ca 20 transporter per år med farligt gods behöver utnyttja omledningsvägnätet i Södra länken på grund av oplanerade avstängningar, av totalt ca med farligt godstransporter/år i Södra länken. Lägre frekvens än väntat, särskilt på sekundärleder – 6 fordon/timmen vardera riktningen i maxtrafik på Essingeleden ( ca 140 dygn) och Södra länken ( 156 dygn). Som är de starkast trafikerade ADR-lederna. Förutom Södertäljevägen 223/ dygn. Drivmedel står för ca 65 %, styckegods för ca 20 % Målpunkterna väl lokaliserade, undantag några drivmedelsstationer ADR – trafiken påverkas begränsat av oplanerade avstängningar Ca 5ggr/år i Södra länken mellan 2007 – 2016. Planerade avstängningar sker ca 8 ggr/år mellan – och påverkar då transporter motsvarande ca 2/ timme utom mellan 4 -5, då det är ca 6 transporter som berörs. Få olyckor generellt och särskilt i Stockholm, 3 av totalt 967 med tungafordon mellan 2010 och augusti 2016, där var konsekvenserna endast mindre plåtskador. Begränsade konsekvenser även ute i landet – fordonens konstruktion fungerade Fler olyckor på landsbygden

7 Trafikstyrning farligt gods - analyser
Resultat Vid planerade avstängningar av Södra Länken påverkas ca 2 transporter/ timme utom mellan kl , då ca 6 transporter/ timme berörs. I Stockholms stad inträffade tre mindre olycksincidenter med farlig gods mellan 2010 – 2016 augusti, med lättare plåtskador som följd. Motsvarar ca 3 promille av antalet olyckor med tung trafik under samma period. Lägre frekvens än väntat, särskilt på sekundärleder – 6 fordon/timmen vardera riktningen i maxtrafik på Essingeleden ( ca 140 dygn) och Södra länken ( 156 dygn). Som är de starkast trafikerade ADR-lederna. Förutom Södertäljevägen 223/ dygn. Drivmedel står för ca 65 %, styckegods för ca 20 % Målpunkterna väl lokaliserade, undantag några drivmedelsstationer ADR – trafiken påverkas begränsat av oplanerade avstängningar Ca 5ggr/år i Södra länken mellan 2007 – 2016. Planerade avstängningar sker ca 8 ggr/år mellan – och påverkar då transporter motsvarande ca 2/ timme utom mellan 4 -5, då det är ca 6 transporter som berörs. Få olyckor generellt och särskilt i Stockholm, 3 av totalt 967 med tungafordon mellan 2010 och augusti 2016, där var konsekvenserna endast mindre plåtskador. Begränsade konsekvenser även ute i landet – fordonens konstruktion fungerade Fler olyckor på landsbygden

8 Målpunkter i Söderort Kartan är framtagen i samråd mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Stor- Stockholms brandförsvar, stadsbyggnads- och trafikkontoren i Stockholm Målpunkterna ligger bra till i förhållande till ADR-nät och verksamhetsområden En del drivmedelsstationer ligger perifert Önskemål att försöka koncentrera drivmedelsstationer till strategiska trafikplatser ADR klass 2.1 Brandfarliga gaser Klass 2.3 giftiga gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor tex bensin och diesel Klass 5 Oxiderande ämnen Klass 6 Giftiga ämnen Underlaget för målpunkterna omfattar brandfarliga vätskor och gaser. Väsentliga delar av giftiga gaser och ämnen samt oxiderande ämnen.

9 Fördelning över dygnet
Antal passager per timme, riktningsuppdelade data per mätpunkt Södra Länken har som mest ca 6 ADR transporter/timme i västgående respektive östgående riktning.. Tyngdpunkten ligger utanför rusningstrafiken, både morgon och eftermiddag. Ungefär samma omfattning och beteende gäller även för Essingeleden. Södertäljevägen ser lite annorlunda ut avseende att ADR- trafiken ökar i båda riktningarna och minskar sedan fram till 16. Därefter ökar trafiken igen särskilt för norrgående trafik. Dvs mindre eller ingen koppling till rusningstrafiken. Lite trafik på Centralbron men trots allt några som kör där, trots att det inte är tillåtet

10 Fördelning över dygnet
Antal passager per timme, riktningsuppdelade data per mätpunkt

11 Den ökade kunskapens nytta
bättre underlag för översiktsplanen och därmed samhällsplaneringen i stort bättre förutsättningar att lokalisera nya avsändare och mottagare av farligt gods till verksamhetsområden som är tillgängliga från utpekade farligt godsleder bättre förutsättningar för trafikstyrning bättre förutsättningar för investeringar och underhåll av transportnätet bättre analyser av framkomlighet och riskhantering De begränsade mängderna gods som behöver gå på omledningsvägnätet borde kunna förläggas till andra tider på dygnet än de timmar det sker underhållsarbete alternativt köras med lots. Diskussionerna om lokala LTF accepteras dock inte av TrV som menar att ADR-trafik ska behandlas som allmän trafik

12 UTMANINGEN Det behövs skapas en urban miljö som bidrar till reducering av negativa klimateffekter genom att individer väljer gång- cykel, kollektivtransporter framför biltransporter. MEN det leder till att bostäder, arbetsplatser, service, nöje och konsumtion kan hamna nära leder för farligt gods, eftersom all mark måste utnyttjas. OCH då behöver skyddsavstånd som ensidigt krav kunna diskuteras samt att flytta fokus från de mest extrema till de mer sannolika olyckorna. INTE fokusera på att med planbestämmelser minska risker. TrV har dock synen att ADR trafik är en del av allmän trafik och bör inte begränsas Planbestämmelser är stelbenta – se upp med att skriva för tydligt i en planbestämmelse hur något ska göras, ny teknik kan utvecklas som gör att t ex en annan typ av fönster kan uppfylla det önskade syftet eller så kan planbestämmelsen bli onödig för att det inte längre är en ADR-led utanför byggnaden. Kan påverka underhållsåtgärder. Telematikstudier har gjorts internationellt MSB har följt dem. Utvecklingen stupat på att det saknas någon organisation eller part som känner att de äger frågan och har uppdrag att driva den eller ser en kommersiell nytta. Det finns ett logistik- och kostnadsproblem med lotsning.