Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar Den här presentationen visar exempel på hur en organisation.

En presentation över ämnet: "Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar Den här presentationen visar exempel på hur en organisation."— Presentationens avskrift:

1 Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar
Den här presentationen visar exempel på hur en organisation eller verksamhet kan följa upp sitt barnrättsarbete.

2 Implementeringsnycklar
Styrning Ledning Kunskapsutveckling Implementering I arbetet med barnets rättigheter efterfrågas olika sätt att mäta om arbetet är framgångsrikt eller inte. Att ta fram användbara och rättvisande indikatorer för barnrättsarbetet är en stor utmaning och det är inte känt om någon lyckats med det. SKL har därför, tillsammans med Barnrättskonsulterna, arbetat fram ett antal nycklar man kan använda sig av för att se om organisationen har fattat beslut för att kunna arbeta med det mest grundläggande. Nycklarna är samlade under rubrikerna: Styrning Ledning Kunskapsutveckling Implementering

3 Styrning Det finns ett beslut som är fattat på högsta nivå om att arbeta med barnkonventionen. Det finns ett beslut om återrapportering av barnrättsarbetet till den politiska nivån. Beslutad budget innefattat ett barnrättsperspektiv. Förtroendevalda har fått utbildning om konventionen och dess tillämpning i beslutsprocesser. Kunskap och statistik om barns uppväxtvillkor används som underlag för beslut För att ett arbete ska få genomslag i en hel organisation krävs att en rad olika initiativ pekar åt samma håll. Den politiska nivå har en absolut avgörande roll för att resten av organisationen ska ta sig an nya utmaningar. För styrningen av barnrättsarbetet är det centralt att det finns ett beslut som är fattat på den högsta nivån i organisationen. I ett sådant beslut talar den politiska nivån om för resten av organisationen att detta är en fråga det ska arbetas med. Beslutet är egentligen inte nödvändigt, eftersom regeringen ratificerat (anslutit sig till) konventionen, men det kan liknas vid en lokal eller regional ratificering. Det som inte efterfrågas i en organisation kommer aldrig att utföras, därför är det viktigt att det finns ett beslut om återrapportering av barnrättsarbetet till den politiska nivån. I den budget som beslutas ska barnrättsperspektivet genomsyra skrivningarna. Hur arbetet med artikel 2, 3.1, 6 och 12 genomförs ska redovisas där så är lämpligt. För att kunna fatta rättighetsbaserade beslut är det en förutsättning att kunskap finns om vad det innebär. Utbildningen ska kvalitetssäkras och innehålla moment som både relaterar till rättigheterna och till den beslutande nivåns ansvar för implementering i hela organisationen. Kunskap och statistik om barns uppväxtvillkor används som underlag för beslut. Av artikel 2 i konventionen framgår att inget barn får diskrimineras på någon grund. För att få kunskap om hur det ser ut för barn menar FN-kommittén för barnets rättigheter att det ska göras kartläggningar och datainsamlingar som synliggör förändringar av barns uppväxtvillkor.

4 Ledning Chefer och medarbetare i hela organisationen har fått utbildning om konventionen i respektive verksamhet. Förutsättningar ges för att barnets rättigheter diskuteras och problematiseras på APT och andra centrala forum på arbetsplatsen. Styrdokument i varje förvaltning innefattar ett barnrättsperspektiv. När de politiska besluten är fattade ska chefer och medarbetare genomföra besluten i organisationen. Då är det nödvändigt att det finns en kunskap om rättigheterna även i organisationen. Utbildningen ska kvalitetssäkras och det är viktigt att känna till vad som är nödvändig kunskap på de olika nivåerna så att tillämpningen av barnets rättigheter underlättas. När besluten är fattade har ledningen ansvar för att skapa förutsättningar för medarbetarna att tillämpa rättigheterna. Ett sätt kan vara att hålla frågan vid liv genom diskussioner på APT, interna webbutbildningar och annat. Här kan SKL:s kortlek med fördel användas. Precis som att budgetdokumentet genomsyras av rättigheterna ska varje styrdokument ha skrivningar som synliggör arbetet med barnets rättigheter. Det gäller alla förvaltningar/verksamheter, även de som inte direkt arbetar med och för barn. Den här processen kan liknas vid det som kallas transformation, alltså när konventionen successivt tas in i nationell lagstiftning.

5 Kunskapsutveckling Det erbjuds återkommande utbildningar om konventionen och dess tillämpning till hela organisationen. Barnkonsekvensanalyser genomförs i hela organisationen när det gäller beslut av övergripande karaktär. Prövning av barnets/barnens bästa görs i alla verksamheter. En vanlig missuppfattning är att man inte behöver kunna något om barnets rättigheter och vad det innebär för en själv. Det är tvärt om, viktigt att känna till vilka rättigheterna är och på vilket sätt de ska tillämpas. Eftersom medarbetare och politiker i organisationerna slutar och börjar är det bra att ha en plan för detta. Att en gång ha fått utbildning om rättigheterna innebär inte att man är fullärd. Kunskapen ska hållas på en aktuell nivå. Bra att tänka på är att de information om arbetet med barnets rättigheter till alla nyanställda och när nya politiker tillträder. För att kunna uttala sig om vad som är bra med barn säger FN-kommittén att barnkonsekvensanalyser ska göras inför större beslut som rör barn. Det kan röra sig om ekonomiska förändringar i en barnverksamhet, ändrad inriktning på en verksamhet, nedläggning av en skola, förändring av en skolväg eller liknande. I alla frågor som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Gäller samtliga verksamheter. För att veta vad barnets bästa är i en viss fråga måste det göras en prövning. En prövning av barnets bästa ska innehålla överväganden utifrån ett antal aspekter: Den lag som reglerar frågan som ska prövas. Om inte lagstiftning finns inom området titta efter förordningar, allmänna råd, policys och liknande. Konventionens artiklar tillämpliga för frågan, särskilt grundprinciperna ska beaktas (artikel 2, 3, 6 och 12). Aktuell och relevant forskning som belyser området. Om motstridig forskning finns ska valet motiveras. En redovisning av praxis, det vill säga hur frågan hanteras i regel. Beprövad erfarenhet, vilken kunskap finns bland dem som arbetar med frågan? Vad säger det sociala nätverket, i de fall det är relevant inhämtas synpunkter från barnets sociala nätverk. Barnets synpunkter ska också redovisas. Utifrån dessa aspekter ska en sammanvägning göras som ska visa vad barnets bästa i den aktuella frågan är. Sedan ska prioriteringen göras av hur tungt barnets bästa ska väga. Om inte barnets bästa kan väga tyngst ska kompenserande åtgärder på kort och på lång sikt redovisas.

6 Implementering Strategiskt placerad funktion.
Strukturer för att inhämta barns synpunkter. Instans för barn att vända sig till. En av faktorerna för ett framgångsrikt arbete med barnets rättigheter är att det finns en funktion som arbetar med barnrättsfrågan in i hela organisationen. Till den funktionen bör det knytas en arbetsgrupp med koppling till alla förvaltningar så att frågorna kan hanteras även horisontellt. En av de mest centrala rättigheterna för barn rör deras rätt att vara delaktiga och få säga sin mening i frågor som rör dem. För att detta ska vara möjligt är det rimligt att bygga långsiktiga strukturer där barn ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsbygget. Barn har även yttrandefrihet och FN menar att det ska finnas en instans dit varje barn som upplever sig ha fått sina rättigheter kränkta kan vända sig. Det kan röra frågor på generell nivå, men även frågor på grupp- och individnivå.

7 Tillämpningsnycklar Förskola, skola Socialtjänst
Samhällsplanering och trafik Miljö- och hälsoskydd Hälso- och sjukvård och tandvård Räddningstjänst Personalavdelning och HR-funktion De tidigare bilderna har gällt implementering på en övergripande nivå. Nu följer ett antal tillämpningsnycklar för olika verksamheter. Nycklarna är valda som exempel. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Även om de flesta rättigheterna gäller alla verksamheter finns det rättigheter som är mer specifika. Under varje rubrik finns ett antal exempel på rättigheter att arbeta med och man kan se det som ett sätt att börja barnrättsarbetet i den egna verksamheten. De flesta nycklarna är kopplade till artiklar i konventionen. Det går bra att välja en eller två nycklar under varje verksamhetsområde, det är lätt att det verkar mycket och oöverstigligt. Fyll gärna på med egna nycklar som kanske är mer lämpliga för er verksamhet eller organisation.

8 Förskola och skola Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten (artikel 19). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

9 Förskola och skola Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42). Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för vårdnadshavarna (artikel 42). Skolan har ett fungerande system för att få kännedom om barnens närvaro/frånvaro (artikel 2). Det finns strukturer för att främja närvaron (artikel 28.1 [e]). Strukturerna är kända av alla medarbetare.

10 Förskola och skola Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12). Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12). Flickor och pojkar behandlas likvärdigt (artikel 2).

11 Socialtjänst I varje barnavårdsutredning har barnets röst kommit till uttryck (artikel 12). Barnets synpunkter dokumenteras i varje utredning (artikel 12). Barnets perspektiv och behov beaktas vid bedömning av ekonomiskt bistånd (artikel 3.1).

12 Socialtjänst Medarbetare i socialtjänsten har fått utbildning för att kunna föra samtal med barn (artikel 42). Vuxna som kommer i kontakt med socialtjänsten tillfrågas om de har barn (artikel 3.1). Medarbetare i socialtjänsten samverkar med medarbetare inom andra verksamheter för att tillgodose barnets bästa (artikel 3.1).

13 Socialtjänst Det finns åldersadekvat information på socialtjänstens webb om hur socialtjänsten arbetar och hur man lättast gör för att få kontakt (artikel 17, 19). Medarbetare inom socialtjänsten frågar barn hur de upplever mötet med den enskilda medarbetaren (artikel 12). Pojkar och flickor behandlas likvärdigt (artikel 2).

14 Samhällsplanering och trafik
Vid planering och projektering för nya parker och upprustning av gamla parker görs barnkonsekvensanalyser där barn ges möjlighet att lämna synpunkter på utformning (artikel 4). Barn och unga ges möjlighet att lämna synpunkter på vilka platser som känns otrygga att vistas på (artikel 12). Synpunkterna beaktas och åtgärdas (artikel 12).

15 Samhällsplanering och trafik
Det finns rutiner som talar om hur medarbetare ska handla om ett barn saknar färdbevis. Rutinerna är kända bland medarbetare och hos entreprenörer och konsulter. När nya bostadsområden projekteras planeras även för lekplatser, förskolor, skolor, bevakade övergångsställen och bilfria gångvägar.

16 Samhällsplanering och trafik
Flickors och pojkars synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

17 Miljö- och hälsoskydd Lokaler där barn och unga vistas har en godkänd inomhusmiljö (artikel 6). Allergener i miljöer där barn vistas är kartlagda (artikel 24). Det finns en plan för att åtgärda icke gynnsamma inomhusmiljöer och allergener. Lokaler där barn vistas har gott brandskydd.

18 Miljö- och hälsoskydd Det finns regler för hur hälsovådliga produkter ska förvaras i lokaler där barn vistas (artikel 6, 24). I kommunen finns dricksvatten av god kvalitet (artikel 24). Dricksvattnets kvalitet prövas regelbundet (artikel 24). Maten som serveras till barn och unga ska hålla en god kvalitet och följa gällande näringsrekommendationer (artikel 6, 24). Pojkars och flickors behov och synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2).

19 Hälso- och sjukvård och tandvård
Barn som möter medarbetare inom hälso- och sjukvården och tandvården bemöts med respekt. Barnets integritet beaktas (artikel 16). Barn informeras om behandling utifrån barnets egna förutsättningar sätt (artikel 17). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

20 Hälso- och sjukvård och tandvård
Barnets rättigheter problematiseras i förhållande till vårdnadshavarnas rättigheter och skyldigheter (artikel 3.1). Barnet informeras om vad som står i journaler (artikel 16). Barnet informeras om vem som har tillgång till innehållet i journalen (artikel 16).

21 Räddningstjänst Kommunens medarbetare har kunskap om hur barn kan bete sig vid brand. Barn och unga i kommunen har fått kunskap om brand, brandskydd och hur det är lämpligt att handla vid brand (artikel 17). Det finns krisinformation på webben som riktar sig till barn och unga (artikel 17).

22 Räddningstjänst Barn och unga känner till hur man larmar räddningstjänsten i akuta situationer (artikel 17). Barn och unga har vattenvana (artikel 6). Barn och unga kan simma enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer (artikel 6).

23 Räddningstjänst Barn och unga får kunskap om aktuella telefonnummer eller hemsidor att söka information från (artikel 17). Barn har kunskap om livräddning (artikel 6). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

24 Personalavdelning och HR-funktion
Nyanställd personal får kunskap om barnets rättigheter (artikel 42). Nyanställd personal får kunskap om pågående barnrättsarbete (artikel 42). Nyanställd personal får kunskap om sitt eget ansvar för barnrättsarbetet (artikel 42).

25 Personalavdelning och HR-funktion
Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.