Skolelevers hälsa och levnadsvanor

En presentation över ämnet: "Skolelevers hälsa och levnadsvanor"— Presentationens avskrift:

1 Skolelevers hälsa och levnadsvanor
Länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan Denna presentation avser att presentera delar av resultatet på länsnivå för läsåret

2 Att använda Hälsosamtalet i skolan som strukturerad metod Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län
7 kärnfrågor Skollagen Hälsobesök ska enligt skollagen (2 kap 27 §) erbjudas varje elev jämnt fördelade över skoltiden. Elevhälsoformulär HISS – hälsosamtalet i skolan i samverkan Avtal 4 nordligaste länen för drift och förvaltning av IT-system Elevhälsodata Foto: Mostphotos Foto Tina Staffrén Genomförs i Förskoleklass åk 4 åk 7 Gymnasiet år 1 Enligt skollagen ska varje elev erbjudas hälsosamtal som är jämt fördelade över skoltiden. Kärnan i Hälsosamtalet i skolan är samtalet som skolsköterskorna har med eleven. Och dessa samtal genomförs årligen i förskoleklass, åk 4, åk 7 och år 1 på gymnasiet. Metoden med Hälsosamtalet i skolan började år 2000 i Västernorrland. Jämtland klev på 2006 och sedan 2014 ingår länets alla kommuner i Hälsosamtalet i skolan. Hela länet använder sig av samma elevhälsoformulär som sedan matas in i en länsgemensam elevhälsodatabas. Genom samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och skolhuvudmän i länets kommuner och Jämtlands gymnasieförbund regleras ägande av data. Region Jämtland Härjedalen står för drift och förvaltning av IT-systemet som elevhälsodatabasen bygger på. Det gör man i samarbetet med de 4 nordligaste länen. De fyra nordligaste länen har sina egna elevhälsoformulär men det finns 7 stycken frågor som är exakt likadana för de fyra länen och de kallas för kärnfrågor. Att länets alla skolsköterskor samlar in och matar in data i elevhälsodatabasen gör det möjligt att sammanställa en länsrapport. Samarbetsavtal och ägande av data Skolhuvudmän i länets kommuner och JGY(Jämtlands gymnasieförbund)

3 Syfte och mål med länsrapporten
Syftet med den här länsrapporten är att ge en nulägesbild av hälsan bland länets skolelever. För att få en mer heltäckande bild av har även jämförelser gjorts med tidigare läsår. Målet med länsrapporten är att vara kunskaps- och beslutsunderlag för politiker och tjänstemannaledning. Syfte: Den mer heltäckande bilden är gjord för att kunna se om det har skett någon förändring över tid – åt vilket håll utvecklingen gått åt. För att kunna göra detta har man tittat på data från läsår Vid denna bild kan man även nämna: Svarsfrekvens: Länsrapporten baserar sig på totalt 4500 hälsosamtal med skolelever i länet. Svarsfrekvensen är: förskoleklass: 87 % Åk 4: 87 % Åk 7: 82 % Gymnasiet år 1: 63 % Svarsfrekvensen baserar sig på Skolverkets elevstatistik från oktober för läsår Processen med att skriva rapporten: Folkhälsosamordnare på Region Jämtland Härjedalen har ansvarat för processen med att skriva länsrapporten men i processen har en analysgrupp bestående av skolsköterskor från länet och representanter från andra tjänstepersoner som arbetar med barn och unga och folkhälsa medverkat.

4 Resultat länsrapporten 2015-2016
Stapelspelet Fysisk aktiv – åk 7 Sover bra – gym år 1 Mår bra – Vuxen att prata med – åk 7 Fetma – Ledsen eller nedstämd – gym år 1 Denna bild går att skriva ut så att alla deltaganarna får varsin spelplan, skriv då ut i färg så att det är enklare att skilja staplarna åt. Om man inte har så mycket tid till förfogande kan man spela spelet muntligt i helgrupp. Annars är det till fördel om var och en får börja med att själv sitta och fundera över vilken stapel som hör till vilken fråga. Efter någon minut kan man diskutera med sin ”bordsgranne” innan man går igenom svaren i helgrupp med nästa bild i bildspelet. Spelet går ut på att man ska gissa vilken fråga som hör ihop med vilken stapel. Gröna staplar är pojkar och lila staplar är flickor. Förklaring av frågorna: Fysisk aktiv: de elever som kryssat i att de dagligen rör på sig 30 minuter så att de blir varm och andfådd Sover bra: de som ofta eller alltid sover bra. Mår bra: de som mår bra och mycket bra Vuxen att prata med: de som har svarat positivt på att de har någon vuxen att prata med. Fetma: de elever som har ett uppmätt iso-BMI över 30. Iso-BMI används för att bestämma barn och ungas i och med att den är anpassad efter kön och ålder. BMI=BodyMassIndex, beräknas utifrån en individs längd och vikt och gränserna är under 20=undervikt normalvikt övervikt och BMI över 30 beräknas som fetma. Ledsen eller nedstämd: de som svarat att de ofta eller alltid de senaste 3 månaderna känt sig ledsen eller nedstämd.

5 Resultat länsrapporten 2015-2016 forts…
Den rätta raden Man kan låta deltagarna gissa vilken fråga som hör till vilken stapel. Rapporten visar på att majoriteten av länets skolelever mår bra och trivs bra i skolan. Om man vill ge en lite tydligare bild om respektive fråga: Mår bra En större andel pojkar i gymnasiet år 1 som mår bra. Det är en skillnaden 20 procentenheter mellan könen. Mår bra är en kärnfråga som det går att jämföra med Norrbotten och Västernorrland. I jämförelse med de länen ligger flickor i gymnasiet ca 10 procentenheter lägre i Jämtland. Ett svarsalternativ på frågan är ”mår varken eller bra eller dåligt” och då är det var femte elev i gymnasiet som har svarat det och var tionde elev i åk 7 som har svarat det. Över tid ha andelen pojkar i åk 7 som mår bra ökat sedan läsår Flickor i åk 7 och år 1 på gym har haft motsatt utveckling och det är en lägre andel som mår bra läsår jämfört med läsår Vuxen att prata med På gymnasiet är det 92 % av eleverna som svarat ja på frågan. Jämfört med läsår är det nu en större andel av pojkarna i åk 4 och åk 7 som har någon vuxen att prata med. Frågan ställs inte i förskoleklass. Ledsen och nedstämd Skillnad mellan könen, en större andel flickor i gym år 1 som de senaste 3 månaderna känt sig ledsen eller nedstämd. I gymnasiet är det totalt 13 % av skoleleverna som känt sig ledsen eller nedstämd. Inga säkerställda skillnader över tid. I åk 7 finns en liknande skillnad mellan könen om än siffrorna är lägre; 2 % av pojkarna och 9 % av flickorna. I Norrbotten är det 17,6 % av flickorna i gym år 1 som känt sig ledsen eller nedstämd – alltså en mindre andel än i Jämtlands län. Sömn - Inga skillnader över tid. I åk 7 syns det en skillnad mellan könen där det är 86 % av pojkarna resp 76 % av flickorna som ofta eller alltid sover bra. Fysisk aktivitet En större andel av pojkarna som dagligen rör på sig 30 minuter så de blir varm och andfådd. I gymnasiet år 1 är skillnaden mellan könen en statistiskt säkerställd där motsvarande siffror är 26 % av pojkarna och 22 % av flickorna. Sedan läsår är det en lägre andel flickor på gymnasiet år 1 som rör på sig dagligen ( var det 28 % av flickorna jämfört med 22 % läsår ). Fetma I jämförelse med Norrbotten- och Västernorrlands län ligger Jämtland i nivå med eller lägre när det gäller fetma. Om man slår samman de skolelever som har övervikt eller fetma, står de för 20-25% av länets skolelever i åk 4 och åk 7. 12,6 % av länets 4-åringar har övervikt/fetma i förskoleklass är motsvarande siffra 16 %. Hälften av den vuxna befolkningen i Jämtlands län har övervikt eller fetma (från undersökningen Hälsa på lika villkor 2014). Det saknas siffror för gymnasiet år 1 i och med att svarsfrekvensen var 36 %. Det saknas siffror på nationell nivå gällande BMI för barn och unga. Avslutningsvis kan man i diskutera om: Är ni nyfikna på något mer? Det här förvånade mig. Det här vill vi arbeta vidare med. mår bra – gym år 1 sover bra – gym år 1 fysiskt aktiv – åk 7 fetma åk 7 ledsen eller nedstämd – gym år 1 vuxen att prata med - åk 7

6 Sammanfattningsvis… Utmaningar som kvarstår utifrån länsrapporten
: Hälsoläget skiljer sig mellan de lägre och högre årskurserna Skillnaderna mellan könen ökar med ålder Flickors hälsa och välbefinnande går i fel riktning Arbete att fokusera på utifrån länsrapporten : Hälsa och välbefinnande bland flickor behöver prioriteras Den fysiska aktiviteten är en levnadsvana som behöver stärkas Fortsatt arbete för att begränsa utvecklingen av övervikt och fetma Det skrevs en länsrapport för läsår I den redovisades alla frågor i elevhälsoformuläret men bara för åk 4 och åk 8. Några av de utmaningar som kvarstår från då är: (den vänstra kolumnen). Utifrån denna länsrapport har tre områden lyfts ut för att fortsättningsvis fokusera på i arbetet med barn och ungas hälsa.

7 Nyfikna på mer? Kontaktuppgifter till ansvariga på Region Jämtland Härjedalen Eva Söderberg – Ansvarar för samordning av Hälsosamtalet i skolan vid Region Jämtland Härjedalen Hanna Viklund – Folkhälsorapportering vid Region Jämtland Härjedalen