Skol-bibliotekarie Skurup

En presentation över ämnet: "Skol-bibliotekarie Skurup"— Presentationens avskrift:

1 Skol-bibliotekarie Skurup
Vem jag är och hur jag jobbar Jag heter Anneli GustafssonSvensson och arbetar som skolbibliotekarie på Macklean & Nils Holgersson. Jag har arbetat här sedan januari Innan dess arbetade jag som skolbibliotekarie på Norreportskolan i ganska många år. Om ni inte känner igen mig på bilden så är det för att jag har glasögon där, jag har det ibland när jag vill se intelligent ut

2 Mackleanskolan Ca 430 elever fördelat på
Åk 7-9 inklusive Fotbollsakademin Särskola Förberedelseklass Macklean är en högstadieskola i Skurup. Den enda högstadieskolan. Det finns en 1-9 skola men de har få elever på högstadiet så ingen konkurrens och egentligen tyvärr inget samarbete heller. Här går ca 430 elever med ca 6 klasser i varje årskurs samt särskola och förberedelseklassen. Här arbetar jag 75%.

3 Nils Holgerssongymnasiet
Ca 200 elever fördelat på Bygg & anläggning Transport Fordon ”Meck” Naturbruk Gymnasiesärskola Språkintro Yrkesvux Komvux Min andra skola är en gymnasieskola. Skolan har 4 olika gymnasieutbildningar samt komvux, vuxenutb, språkintro och gymnasiesärskola. Detta är en praktisk gymmnasieskola och läsning är inte så högt prioriterad. En vuxen när jag var ute på fältet som sa; Bibliotekarie? Då har du inte så mycket att göra…… Här jobbar jag 25%.

4 Nils Holgerssongymnasiet
Så här såg biblioteken ut när jag kom i Januari. Mackleanskolan hade inte haft någon bibliotekarie på ett halvår och under den tiden hade biblioteket varit stängt och används som en lagerlokal. Jag började med att städa undan, beställde 4 nya fåtöljer, utlåningssystem WeLib så att eleverna kunde låna själv, möblerade om och viktigast; Jag öppnade dörren. Det viktiga för mig var att biblioteket alltid var öppet, även om jag var i väg i klasserna. Jag mötte motstånd från lärarna men eftersom jag hade rektorn bakom mig så blev biblioteket öppet. Eleverna hittade in i mina mysiga fåtöljer och nu är det nästan alltid folk i biblioteket. NHG Hade aldrig haft en bibliotekarie och inget bibliotek sedan 2006 då skolan separerades från gymnasieförbundet och blev kommunägdt. . Skolan hade av skolinspektionen fått ett föreläggande eftersom de inte hade ett skolbibliotek. Där fick jag börja med att bygga upp ett bibliotek och en verksamhet. Handlingsplan. Flyttade biblioteket till nya lokaler där eleverna var, många kom in och satte sig för att snacka lite (de sköna fåtäöljerna lockade) samtalade med eleverna för att skapa en raltion men sedan gled det in på böcker. Utlåningen har ökat med över 400% sedan vi flyttade upp där Var ute på skolan och hälsade på för att skapa relationer, verkstaden Kommentar; är du bibliotekarie? Ja är detta ett bibliotek? Ja. Jag jag ska inte läsa någon djäbla bok. Helt ok, vi pratade en stund laga motorn… vi pratade lite om motorer, sen sa jag om du kör fast med motorn så kan du titta in så ska jag visa dig lite bra sidor med felsökning och databaser, Eleven kom in I Ystad hade vi ett bra samarbete mellan biblioteken och jag har jobbat hårt i Skurup för att få i gång detta men det är svårt eftersom det inte finns bibliotekpersonal på de andra skolorna som. I ystad var jag med och införde Freelib på alla skolorna, centralt beslut (& sen även Cico). Kom till Skurup och här fanns inget. BookIt som skolan själv betalar. På NHG Mackleanskolan Nils Holgerssongymnasiet

5 Under det året som jag har arbetat som skolbibliotekarie så har jag förändrat biblioteken för att få det bättre. Jag har hela tiden haft rektorerna bakom mig. På Macklean berättade jag att jag möblerade om men efter någon månad så gick rektorn med på att vi rev en vägg och gjorde biblioteket större. I denna delen låg tidigare ett cafe. Men ut med borden och in med fåtöjer och böcker så blev det BokCafé, här bjuds ibalnd å¨fika. Eleverna gillar att hänga i biblioteket, jag har inte så mycket regler och jag tycker att eleverna sköter det bra.

6 Jag kände att det var tungt att få i gång ett samarabete med lärarna och få jobba på det sättet som jag ville. Jag ser biblioteket som ett fysiskt rum men biblioteksverksameheten är minst lika viktig ute i klassrummen. Jag hade en bild av hur jag ville jobba när jag började på skolan. Jag skulle tillsammans med lärarna planera, när de startade upp ett nytt arbetsområde skulle jag komma in i klassen och prata källor med dom, informationssökning och källkritik. Dessutom tyckte jag att läskulturen på skolan var usel. Ingen läste och de tyckte inte att det var så viktigt. Det var tungt att få läärarna med på ”båten” så jag satte mig och knåpade ihop en handlingsplan knutit till läroplanen. Jag gjorde en för varje skola och skickade till Rektorerna. De gillade dem, skickade ut dem till arbetslagen så att de fick en möjlighet att kommentera dem. Därefter antogs handlingsplanen och rektorerna ålagde sina lärare att följa den. Det roliga var att den ena rektorn kom med en skrivelse från Skolverket (Få syn på digitaliseringen på grunsdkolenivå) och ville att vi skulle arbeta enl den. Men det gör vi ju om vi följer handlingsplanen……

7 Nils holgerssons handlingsplan

8 De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Få syn på digitaliseringen, Skolverket s7

9 Lässtimulans Höja läslusten på skolan ger många fördelar, inte bara i svenskan. Detta är gynnsamt för alla ämnen. Läsning är mer än ett nöje. Man utökar sitt ordförråd, man förbättrar läsförståelsen, förstår olika sorters texter bättre. Man tränar hjärnan att utveckla det analytiska tänkandet. Man blir mer allmänbildad och får större förståelse för sin omgivning. Alla klasser i alla årskurser Bokattack 1 gång per månad. Jag kommer ut och pratar max 5 min om en nyutkommen bok sen försvinner jag igen. Vinst=påminna om mig och bibliotekets existens, tanke=skapa läslust I bokprat per termin i alla klasser och årskurser. Jag packar min vagn och på avtalad tid kommer jag till er i klassrummet och pratar om böcker sen får eleverna låna böckerna på plats. Ca 30 min inkl låna. Mitt viktigaste arbetsredskap är min bokvagn. Biblioteket ser jag som en fysisk plats som finns för elever och personal där de kan låna böcker, läsa tidningar el bara koppla av en stund. Här har jag packa vagnen inför ett bokprat med en

10 Att utveckla kunskaper om och en tilltro till sin förmåga att använda sig av digitala verktyg och medier kan vara betydelsefullt för att förstå och kommunicera med sin omvärld. Det står i syftestexten att undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Få syn på digitaliseringen, Skolverket, s 15

11 Informationssökning Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Nalle Phu Informationsökningen ger eleven färdigheter att söka informationer effektivare. Man pratar om information overload,eleverna behöver lära sig bra sökteknik genom att bygga bra söksträngar, använda bra sökord för att få ner antalet sökträffar men även få bra sökträffar. Avancerad sökning, Boolesk logik, Det är bara att Googla…. JA men hittar man den bästa informationen där? Vad kan man utläsa av webbadressen? Länksamlingar, databaser osv kan många gånger ge bättre information.

12 Källkritik och resonera
om källor Vi arbetar med källskritik på olika sätt, jag kommer ut till klasserna och håller rena lektioner i källkritik. Jag använder mig av material från viralgranskaren, fake news, boken det är bra att Googla MIK osv. Ibland ger jag materail och förslag till läraren. Oftast är jag med när de kör i gång ett nytt arbetsområde, tipsar om bra källor, informationssäkning och tipsar om bra källor ex tidsskrifter inom det området. Efter ett par lektioner komma jag in igen och är med, frågar eleverna vad de har hittat för material, hur de har kvallitetssäkrat, kontrollerat källorna så får de visa sidor som vi sen diskuterar i klassen om de källorna går att lita på, vad de har tittat på osv Ett källkritiskt förhållningssätt behöver vara en naturlig del av en digital vardag. Nätet ger alla möjligheten att publicera och sprida information därför är det viktigt att eleverna lär sig att ställa sig kritiskt till information. Vem säger vad och varför? Värdera källor. Vilket budskap har källan? Hur vet man att det man läser el hör är sant? Vad ska man titta efter? Vad är det man delar? Många olika lektioner som eleverna arbetar med källkritiskt Fake news tvättbjörnen

13 Upphovsrätt Upphovspersonens rätt att ensam bestämma över sitt verk uppkommer, utan formaliteter, helt automatiskt i samma ögonblick som verket skapas. Detta innebär att copyrightsymbolen © som ofta används saknar rättslig betydelse i Sverige, men den kan ändå tjäna ett syfte genom att påminna andra om att upphovsrättens regler finns. Vad skyddar upphovsrättslagen, vad skyddar den inte? Hur länge är ett verk skyddat? Vilken är skillnaden mellan ideella rättigheter och ekonomiska rättigheter? Hur gör man när man citerar? Vad händer om man inte skriver ut upphovsmannen… CC creative commons symboler för de olika licenserna ex erkännande, inga bearbetningar osv

14 Surfa lugnt Andra kolumnen
Ungdomarna befinner sig ofta ute på nätet och känner sig som experter . Trots detta så hamnar de ofta i lättare el svårare situationer. Eftersom det är på de arenorna som eleverna idag till stor del upphåller sig så är det viktigt att vi lär dem hantera det rätt. Ge dem verktyg och diskutera vad som kan hända. Många av de problem som uppstår på nätet är kränkningar mobbing, konflikter. Genom att lyfta internettvett och ge dem råd och tips på hur man ska uppföra sig på nätet. Det är ju inte konstigare än vad vi alltid gjort på skolan, vi har alltid arbetat för uppföreande, visa hänsyn respektera osv detta är bara en ny arena. Vi måste hjälpa dem på denna arenan så att de inte råkar illa ut,

15 genom att välja bland delarna.
Inledning Hur använder eleverna nätet? Vilka sajter tycker de är spännande och roliga? Sätt igång arbetet med internetsäkerhet genom en startövning där eleverna får lära dig och andra vuxna vad de gör på nätet. Upplägget består av två delar som även fungerar att använda fristående. Sätt samman din lektion genom att välja bland delarna. Vuxna behövs i barns och ungas liv och närhet – även på nätet. De behövs för att ge stöd och vägledning, och om det skulle uppstå problem. Kunskap om barns och ungas medievardag ökar möjligheterna för att vi ska kunna ta vårt vuxenansvar även på denna arena. Kunskapen ökar också förståelsen för barns och ungas liv, vilket är en nödvändig förutsättning för att kunna mötas över generationsgränserna. Syfte: • Inventera elevernas internetvanor. • Samtala kring vad eleverna gör på nätet och hur de kan uppdatera vuxna (lärare och andra nära-barn-professionella, samt föräldrar) kring sina nätvanor. Lektion om hur internet är uppbyggt och fungerar, nättvett. //Bilder; vad får jag lägga ut, vad kan hända med de bilder som jag lägger ut? Får jag ta vilken bild som helst?// Vad händer med den information som jag lägger ut? Vad är det vanligaste som de använder internet till? Vad är det vanligaste vi använder internet till? Kan vi anpassa detta till undervisningen?