Bostadsmarknaden i Örebro län 18 maj, Örebro

En presentation över ämnet: "Bostadsmarknaden i Örebro län 18 maj, Örebro"— Presentationens avskrift:

1 Bostadsmarknaden i Örebro län 18 maj, Örebro
Malin Rosén, Länsstyrelsen Örebro län Jonna Lidström, Region Örebro Län 18 maj, Örebro

2 Läget i kommunen som helhet
2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lekeberg Brist Underskott Laxå Överskott Balans Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Boverkets bostadsmarknadsenkäten, som kommunerna svarar på årligen, ger en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de närmaste åren. Resultatet består av kommunernas tolkningar och bedömningar i olika frågor och ger sammantaget en lägesbild av bostadsmarknaden. Länsstyrelsen har också ett årligt uppdrag att göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden som rapporteras till Boverket i juni i form av bostadsmarknadsanalysen. Svaren i bostadsmarknadsenkäten ligger till grund för denna analys tillsammans med statistik från SCB. Läget i länet: Utifrån bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget i länet på bostadsmarknaden är mer ansträngt än på flera år. Nästan samtliga av länets kommuner bedömer i januari 2016 att det i kommunen som helhet råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. (Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. begreppet Underskott på bostäder innebär enligt enkäten att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen.) Intressant att se bedömningar över tid. TRENDEN Degerfors, Hällefors och Karlskoga har gått från Balans till underskott på ett år. Ljusnarsbergs kommun har gått från överskott till bedömt underskott. Även nationellt så bedömer fler kommuner underskott på bostäder (trenden), 240 av 290 kommuner bedömde underskott på bostäder vilket är en ökning med drygt 30 % sedan förra året. (Bovekets nationella sammanställning av svar BME 2016). Förändringen beror mycket på att befolkningen har vuxit snabbt och förväntas öka även de närmsta åren. Kommentarer från kommuner i länet visar att ökad invandring/flyktingmottagande har bidragit till ökade behov av bostäder och att man bedömer att det finns underskott av bostäder. Källa BME 2016 Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. Frågorna 2–4 handlar om er bedömning utifrån det nationella målet för bostadsmarknaden. Det vill säga hur stor konsumenternas efterfrågan på bostäder är i förhållande till utbudet. Frågorna om bostadsmarknadsläget i er kommun har svarsalternativen balans och obalans.  Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Källa: BME 2016

3 Läget i centralorterna/innerstan
Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lekeberg Brist Underskott Laxå Överskott Balans Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Om vi tittar på situationen i centralorterna/innerstan gör samtliga kommuner i länet ( januari år 2016 ) att det råder underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden, dvs att behov och efterfrågan är större än utbudet, Vi kan också här se en förändring över tid, trenden. Sju av dessa kommuner har angett brist på bostäder under samtliga år Fyra kommuner gått från balans till underskott. Källa: BME 2016

4 Läget i övriga kommundelar
2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lekeberg Balans Laxå Överskott Hallsberg Brist Underskott Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg För övriga kommundelar bedöms läget på bostadsmarknaden vara mer i balans där utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2016 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar, vilket majoriteten av länets kommuner har angett de senaste fem åren. Källa: BME 2016

5 Läget för olika grupper
Kommun Ungdomar  Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktions-nedsättning Lekeberg Underskott - Laxå Balans Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Läget på bostadsmarknaden för olika grupper Situationen på bostadsmarknaden bedöms som särskilt ansträngd för grupper som ska in på bostadsmarknaden för första gången, som ungdomar och nyanlända. Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga bostäder är ofta begränsat. Ungdomar och nyanlända är två grupper som har det tufft och som flera kommuner bedömer att det finns underskott av bostäder för. Stor utmaning att skapa bostäder för alla. Nyanlända Nationellt bedömer 94% kommuner underskott på bostäder för Nyanlända. Utmaning (En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. (Ej seniorbostäder och trygghetsbostäder) Källa: BME 2016

6 Bedömning av framtiden
En majoritet av kommunerna bedömer att läget på bostadsmarknaden är i balans om fem år. Tio av länets kommuner bedömer att de kommer att behövas fler bostäder de kommande fem åren (jmf med dagens bestånd). Tio av länets kommuner förväntar sig en påbörjad nyproduktion av bostäder under åren (flerbostadshus och småhus). När kommunerna får göra en bedömning om läget på bostadsmarknaden i framtiden så finns en ”positiv bild” ? 7 av länets 12 kommuner balans om fem år och resterande fem kommuner bedömer underskott . Kommentarer som kommunerna lämnat visar att läget är svårbedömt, både pga osäkerhet kring flyktingsituationen och kring hur marknaden för bostadsbyggande utvecklar sig. Tio av länets tolv kommuner bedömer att det kommer att behövas fler bostäder under de kommande fem åren än vad som finns i dagens bestånd. Laxå kommun och Degerfors kommun anger att behovet gäller ett mindre antal bostäder. Örebro kommun räknar med att det behövs uppemot 1000 lägenheter/år utifrån dagens befolkningstillväxt. Hällefors kommun och Ljusnarsberg kommun anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder. Denna bedömning kommenteras av Hällefors kommun med att behovet dock beror mycket på asylpolitiken. Ljusnarsbergs kommun anger att med hänsyn till den stora osäkerheten kring det långsiktiga behovet är det inte troligt att det byggs något innan det finns ett långsiktigt fastställt behov alternativt statliga subventioner för nybyggnation. Av de tio kommunerna som ser ett behov av bostäder under de kommande fem åren bedömer samtliga att hyresrättslägenheter i olika storlekar behöver tillkomma. En majoritet av kommunerna ser även behov av bostadsrätter och äganderättslägenheter. 10 av kommunerna förväntar sig påbörja nyproduktion av bostäder. (Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter år , flerbostadshus och småhus). Totalt i länet förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under år , både i form av hyresrätter och bostadsrätter.

7 Förutsättningar för bostadsbyggande
Förutsättningar= kommunens verktyg, som kommunen själva har ansvar för/råder över: Verktygen….. Jag tycker att vi också ska uppmärksamma behovet av samverkan som en faktor?! SAMVERKAN inom kommunen och med externa aktörer på bostadsmarknaden…(organisationen, mellan förvaltningarna) Arbetet måste ske i dialog och i samverkan både inom kommunen och med externa aktörer. Bostadsförsörjning är ett tvärsektoriellt arbete, där många sakområden berörs! Exempelvis viktigt att arbeta över förvaltningar i kommunen. Kontinuerligt sammarbete även med externa aktörer på bostadsmarknaden, samverkan med bostadsföretag, ideella organisationer. Regional samverkan, exempel har vi i Örebro län ett uppstartat specifikt samverkansråd för bostadsförsörjningsfrågor. Säga något om det Jonna? Och Inte heller glömma medborgardialoger i arbetet. Källa: Region Skåne

8 Hinder för ökat bostadsbyggande
Ekonomiska/ marknadsfaktorer: Svårigheter att få lån Höga produktionskostnader Svag andrahandsmarknad Byggherrars brist på intresse att bygga Andra faktorer: Överklagande av detaljplaner Vikande befolkningsunderlag Osäkerhet kring asylmottagning Bristande konkurrens och för få aktörer Strandskyddsbestämmelser I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. De hinder som flera av kommunerna i länet uppger som begränsande för ett ökat bostadsbyggande år 2015 är olika ekonomiska faktorer så som lånevillkor och höga produktionskostnader. Antal kommuner Begränsande faktor 6 Svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor 5 Höga produktionskostnader 4 Svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor Kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser flr bostadsbyggande 3 Svag andrahandsmarknad för bostäder 2 Överklagande av detaljplaner Byggherrars brist på intresse att bygga 1 Brist på byggarbetskraft Vikande befolkningsunderlag Bullerproblem Källa: BME 2016

9 Faktorer att kraftsamla kring
Hitta sätt för att möjliggöra byggande enligt vision, dvs. att bygga trots obalans mellan byggkostnad och marknadsvärde Skapa flyttkedjor för att frigöra nya bostäder Bygga långsiktigt och flexibelt Ta fram en plan för att möta behovet regionalt Ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning Omvandla befintligt bostadsbestånd vid behov Bygga mer till allmännyttan Öka kompetensen på alla nivåer (planerare, lantmätare, hantverkare o.s.v.) Bygga nytt nära centrum och befintlig service Bygga i kollektivtrafiknära lägen

10

11 Vilka är de tre viktigaste faktorerna för att skapa bostäder åt alla?
Rösta via: Uppge kod: Wifi: scandic_easy