Identifiera manifestationer och exemplar

En presentation över ämnet: "Identifiera manifestationer och exemplar"— Presentationens avskrift:

1 Identifiera manifestationer och exemplar
Utbildning i RDA-katalogisering, Del 2 Pär Öberg, Kungliga biblioteket, Nationalbibliografin Presentationen bygger huvudsakligen på ”Introduction to RDA; Identifying Manifestations and Items”, Library of Congress, 2012 Välkomna till del 2 i Kungliga bibliotekets utbildning i RDA-katalogisering. Jag heter Pär Öberg. Jag arbetar med katalogisering på NB och har deltagit i RDA-projektet. Avsnittet heter Identifiera manifestationer och exemplar. Det innebär att vi kommer att gå igenom många detaljregler för deskriptiv katalogisering enligt RDA. Vi kommer att gå in på regelverkets anvisningar, titta på exempel samt se hur RDA ska användas för oss i Sverige. Den här presentationen är till stora delar en översättning av utbildningsmaterial från Library of Congress.

2 Introduktion till RDA Varför RDA? Hur kom RDA till?
Innan vi går in på själva innehållet i regelverket. Ska vi undersöka två frågor. Varför ska vi ha de nya RDA-reglerna? Och hur gick det till att vi fick RDA?

3 Varför RDA? ”Varför kan man inte bara uppdatera AACR2?”
Katalogmiljöernas förändring och utveckling RDA en förbättring i förhållande till AACR2 Att utveckla och arbeta vidare på AACR2 kunde ha varit en möjlighet – men det är inte den vägen som de största aktörerna valt. För att svara på varför försöker vi först Att undersöka nuvarande katalogiseringsmiljöer, och hur de fortsätter att utvecklas, och sedan Att besvara på vilket sätt Resource Description and Access (RDA) är en förbättring i förhållande till AACR2 som ett verktyg i den omvärlden

4 Internet och katalogiseringsmiljön
Som det nu är fungerar katalogerna inte längre som något isolerat - Global tillgång till data - ”Länkade datasystem” Integrera bibliografisk data med metadata i bredare mening och i flera olika applikationer, inklusive www Dela data mellan institutioner - Vilken användare som helst – vilken plats som helst – vilken tid som helst Den tekniska utvecklingen tog ett avgörande steg med skapandet av Internet. Kataloger är inte längre något som är isolerat till att fungera för att användas inom en viss institution. Kataloger och särskilt bibliografisk data från vilken källa som helst kan nu integreras i en mycket bredare informationsmiljö genom Internet. Nya typer av länkar kan göras och nya informationstekniska lösningar kan genereras från data som paketeras på nya sätt – allt med global räckvidd. Med länkad data kan kan man effektivt skapa länkar mellan publicerade datamängder om samma saker från olika källor. Det finns idag teknik som gör att man kan kommunicera globalt överallt där datorer fungerar.

5 The CatalogKing Environment
Databases, Repositories Services VIAF Informationssystemen och deras innehåll kommer i framtiden att bli alltmer tillgängliga på nätet. Dataelementen som beskriver våra resurser kommer att kunna nås av bibliotek och användare överallt i världen genom webbgränssnitt som förbinder användare med tjänster och data. Denna data kan komma från utgivare, upphovsmän, bibliotek och andra institutioner t.ex. I själva verket finns bibliografisk data och digitala resurser redan på nätet och vi har börjat använda bibliotekens kontrollerade vokabulärer för att kunna bidra till att identifiera resurser. RDA gör det möjligt att identifiera alla identifierande egenskaper för alla saker vi har i våra samlingar på sätt som gör att data kan läsas av maskiner och på nätet så att informationen kan bli mer nåbar och mer till nytta för användarna. LCSH Web front end

6 Katalogiseringsmiljön idag
Webbaserad Många typer av bärare Även till innehåll mer varierat och sammansatt Metadata (bibliografisk information) - Skapas av fler personer inom och utanför bibliotek Hela vår katalogiseringsmiljö fortsätter att utvecklas. Den är alltmer webbaserad och Vi behöver katalogisera information som finns på fler typer av bärare än vi gjort tidigare Vi behöver även ta hand om och katalogisera innehållsmässigt mer varierade och sammansatta resurser Metadata skapas nu av ett större spektrum av personer, med varierande kompetenser, inte bara professionella katalogisatörer. Det kan vara personer utanför biblioteksvärlden, leverantörer, förlag eller andra utgivare eller personer som är aktiva på nätet. En del som använder andra format än MARC (t.ex. kan Dublin Core användas för en del digitala resurser).

7 Problemen med AACR2 Ökande komplexitet Avsaknad av logisk struktur
Blandar innehållsdata med bärarinformation Hierarkiska relationer saknas Angloamerikanskt centrerad Äldre än FRBR Inte tillräckligt stöd för att hålla samman information/resurser som hör ihop (collocation) Förutsåg inte internet eller välformulerad metadata och vokabulärer Under 1990-talet klagade många användare på brister i AACR2. I en undersökning från brittiska bibliotek tog man upp följande problem. Problemet med ökande komplexitet ; med avsaknad av logisk struktur ; med att innehållsdata blandas med bärarinformation : med att hierarkiska relationer saknas ; med en angloamerikansk centrering ; med att systemet inte tog hänsyn till FRBR ; att det inte ger tillräckligt stöd för att hålla samman information/resurser som hör ihop och med att det inte förutsåg internet eller välformulerad metadata och vokabulär.

8 RDA: en överblick RDA terminologi RDA: Vad det är
Strukturen i RDA-reglerna Innan vi går in på de konkreta reglerna gör vi en överblick som handlar om RDA:s terminologi ; Vad RDA egentligen är ; och om strukturen i RDA-reglerna

9 RDA terminologi KRS RDA primär upphovsman skapare (creator) författare, kompositör etc. sökelement auktoriserad sökingång (authorized access point) uniform titel föredragen titel (preferred title) + tillägg övrig information tillägg för att särskilja ; grupptitel (conventional collective title) huvuduppslag auktoriserad sökingång för skapare + föredragen titel avsnitt element Till en början gör vi några nedslag bara i den förändrade terminologin. Det som i KRS heter primär upphovsman heter i RDA toolkit – creator, översatt som skapare. Termen sökelement blir i RDA – authorized access point eller auktoriserad sökingång. Där vi tidigare talat om uniform titel blir termen – prefered titel el. föredragen titel. Det som kallats för huvuduppslag motsvaras av termerna auktoriserad sökingång för skapare tillsammans med föredragen titel. I KRS talade man om olika avsnitt för bibl. Beskrivning. Det motsvaras av element i RDA

10 RDA: Vad det är: en innehållsstandard
Inte en standard för visning (som KRS/AACR2) Inte en standard för kodning - ”Schema-neutral” Kan använda: Marc Dublin Core etc. RDA är en standard för hur bibliografisk information ska behandlas. Det handlar inte om hur uppgifterna ska visas i något särskilt system (t.ex ett bibliotekssystem). KRS innehöll bla. regler som skulle fungera specifikt på katalogkort. RDA ger heller inte instruktioner för hur informationen ska kodas i något specifikt format eller system. Det är en schemaneutral standard som kan användas med alla tillämpningar som t.ex Marc eller Dublin Core.

11 RDA: Vad det är: mer internationell
Inriktad på specifika användarbehov Beskrivande instans kan välja - språk för tillägg till sökingångar - språk för tillagd data - alfabet och translitteration - kalender - system för numrering Liksom AACR2 har RDA fortfarande delvis angloamerikanskt fokus, men strävar efter internationalisering. Det betonar användarnas behov som de tolkas i de Internationella katalogiseringsprinciperna, ICP. Det är också så att de olika länder och instanser som använder RDA har möjlighet att göra egna val när det gäller: språk för tillägg till sökingångar ; språk för tillagd data ; alfabet och translitteration ; kalenderanvändning och system för numrering bl. a. Vi kommer fortsättningsvis att titta på de viktigaste valen som vi gör i Librispraxis.

12 RDA: Vad det är: omfattar fler typer av resurser
Allt det som införskaffas i bibliotek Fler möjligheter att beskriva - ej tryckta resurser med text - resurser utan text - opublicerade resurser För vissa specialistområden tillämpas särskilda anpassade manualer, det kan t.ex. gälla musik, film, digitala resurser eller kartor. RDA omfattar fler typer av de resurser som numera finns på bibliotek. Det tar upp hur man beskriver ej tryckta resurser med text resurser utan text opublicerade resurser Men för särskilda typer av resurser fogar sig RDA efter vad man kommer fram till i särskilda specialmanualer, som på lämpliga sätt anger vilka mer detaljerade anvisningar som kan behövas. (t.ex musik, ljudinspelningar, rörliga bilder, elektroniska resurser och kartor)

13 RDA: Vad det är: auktoritetsdata
Baserad på attribut och relationer i FRAD, Functional Requirements for Authority Data Auktoriserade sökingångar och hänvisningar kommer fortsatt att dokumenteras i auktoritetsposter RDA innehåller instruktioner för auktoritetsdata baserade på attribut och relationer från Functional Requirements for Authority Data. Det innebär att RDA innehåller betydligt fler element som har med auktoritetsdata att göra. RDA talar inte om hur auktoritetsdata ska kodas, men den kommer fortsatt att dokumenteras i auktoritetsposter.

14 RDA: Vad det är: kontrollerade vokabulärer
Bara några är slutna ordlistor - innehållstyp - mediatyp - bärartyp - utgivningssätt De flesta är öppna listor - en katalogisatör kan tillfoga termer som inte finns i listan På webben registrerade vokabulärer ( RDA innehåller många kontrollerade vokabulärer. Av dessa är bara några slutna ordlistor (t.ex. innehållstyp, mediatyp, bärartyp och utgivningssätt). Vi anger dessa termer som koder. De flesta ordlistorna är öppna, vilket innebär att man antingen själv kan använda det begrepp man behöver eller föreslå att termen läggs till i ordlistan. RDA-vokabulärerna finns nu registrerade på webben (även de svenska är på gång). Att dessa maskinläsbara kontrollerade vokabulärer finns möjliggör mer maskinell behandling av data än vad som hitintills varit möjligt t.ex mappning av RDA till andra metadatastandarder.

15 RDA: Uppbyggnad: övergripande struktur
Innehållsförteckning + Allmän introduktion + Specifika instruktioner Entiteter och attribut Grupp 1 (kapitel 1-7) Grupp 2 (kapitel 8-16) Relationer: kapitel 17-22, Appendix + Glossary RDA har en tydlig struktur som bygger på terminologi och organisation baserad på FRBR. Entiteter och attribut anges först för grupp1 entiteter i FRBR: Verk ; Uttryck ; Manifestationer ; Exemplar och därefter för grupp2 entiteter: Personer ; familjer ; institutioner. Därefter ser vi att många kapitel handlar om olika typer av bibliografiska relationer. Appendix finns bl.a för förkortningar, stor och liten bokstav och för relationsbeteckningar. Det finns en ”glossary” = ordlista bland de svenska praxisdokumenten. Den är dock inte helt uppdaterad.

16 RDA: Uppbyggnad: inte organiserad som AACR2/KRS
Inte efter materialtyper - inga särskilda kapitel för böcker, kartor, musiktryck etc. - övergripande principer tillämpas för allt Identifiera och relatera = användarnas behov Vad som är identifierande element för det vi beskriver anges i separata kapitel. - Särskilda instruktioner finns för när bibliografiska element behöver beskrivas samlat, t.ex. i auktoritetsposter, se slutet på kapitlen 6, 9-11 RDA är helt annorlunda uppbyggt än AACR2. I stället för separata kapitel för särskilda materialklasser som böcker, kartor, musiktryck etc. så är RDA principbaserad och organiserad för att kunna hjälpa användarna att identifiera och relatera de resurser de behöver från våra samlingar. Det finns övergripande instruktioner som tillämpas för alla resurser kombinerat med sådana specifika instruktioner som behövs för särskilda kategorier av resurser. De identifierande elementen som ska anges beskrivs separat i varje kapitel och RDA ger instruktioner för vilka identifierande element som behövs. För de kapitel som har att göra med sökingångar står det – i slutet på de kapitlen – instruktioner för vilka uppgifter som behöver samlas för att ange auktoriserade sökingångar (alltså, vad som i KRS kallades uppslag – huvuduppslag och biuppslag). Detta gäller särskilt kapitlen 6 och 9-11.

17 RDA: Uppbyggnad: en resurs att läsa och slå i
Läs planmässigt - sök nyckelord - följ länkar Vissa upprepningar av regler förekommer, för olika kontexter ALA, American Library Association publicerar också en tryckt textversion av RDA När man använder webbaserade verktyg, som RDA toolkit, så läser man inte texten på samma sätt som i en tryckt text. Oftast läser man inte från första till sista meningen. Man läser mer målmedvetet. Man söker efter nyckelord och får då träfflistor att botanisera i och söka vidare i, man följer länkar och man hoppar till element från innehållsförteckningen eller annan navigationshjälp. Att RDA har en så omfattande textmassa har till en del att göra med att en del innehåll återges flera gånger för att assistera katalogisatörer som söker sig fram i innehållet olika vägar från olika startpunkter. Det finns även en tryckt RDA version. Librispraxis kommer att finnas med i RDA toolkit fr.o.m. nästa uppdatering som ska genomföras i april 2017.

18 RDA: Uppbyggnad: vad som är kärnelement (core)
Baserat på föreskrivna attribut för poster på nationell nivå (FRBR/FRAD) Definierat på elementnivå - Alltid CORE ELEMENT (Kärnelement) - ”core if” – omständigheterna angivna Kärnelementen finns listade - i grupp i RDA separat i respektive kapitel I Praxis för RDA i Libris och SMDB finns ytterligare element angivna som är OBLIGATORISKA för oss i Sverige Vissa RDA-element har angetts som core elements, översatt till kärnelement. När ett element tilldelats statusen kärnelement är det baserat på att det är attribut eller metadata som föreslagits som obligatoriska för nationalbibliografiska poster i FRBR/FRAD-sammanhang. Kärnelementsstatus identifieras på respektive elements nivå, uppgift för uppgift. Vissa avsnitt är alltid kärnelement (såvida de är tillämpbara och informationen går att få fram); andra är kärnelement bara i särskilda situationer. Man kan hitta kärnelementen i RDA på två sätt: De diskuteras tillsammans och listas som en grupp – i underinstruktionerna till RDA 0.6. De anges tydligt med ljusblå text under varje instruktion för kärnelement. T.ex. finns en sådan blåmärkt text under regeln för Huvudtitel. Om statusen som kärnelement är beroende av situationen finns en förklaring efter texten ”core element”. Vi kommer också att titta på hur det i Librispraxis finns ytterligare avsnitt angivna som är obligatoriska för oss i Sverige.

19 RDA: Uppbyggnad: alternativ, valmöjligheter och undantag
Tydligt markerat i RDA Toolkit med gröna vertikala linjer och texter Alternativ till en instruktion Valmöjligheter - lägga till viss uppgift (optional addition) - inte ange viss uppgift (optional omission) Vår praxis när det gäller alternativ, valmöjligheter och undantag anges i Praxis för RDA i Libris och SMDB RDA betecknar ett antal riktlinjer och instruktioner som alternativ, valmöjligheter eller undantag. Detta är alltid tydligt angivet i Toolkit med en grön vertikal linje i vänstermarginalen och en grönfärgad text i instruktionen (”exception” etc.) I alternativa riktlinjer och instruktioner finns ett alternativ till den omedelbart föregående specificerade riktlinjen eller instruktionen. Instruktioner som har ”options” innebär antingen: Att man som annan lösning tillfogar ytterligare data till vad den omedelbart tidigare instruktionen angett , eller Att man inte behöver ta med någon viss uppgift som angetts i den tidigare instruktionen. Vissa instruktioner är styrda så att de bara kan tillämpas för särskilda typer av resurser (som serier t.ex.) Om man ska tillämpa alternativen, valmöjligheterna eller undantagen är upp till katalogisatörens omdöme om inte en särskild praxis krävs enligt Librispraxis.

20 RDA: Uppbyggnad: praxis för RDA i Libris och SMDB
För att åstadkomma en gemensam tolkning när det gäller alternativ, valmöjligheter och undantag För katalogisering i Libris och SMDB, följ alltid Librispraxis: Styrgruppen för RDA har beslutat om Librispraxis, grundat på förslag från projektgruppen och en remissomgång, för att åstadkomma en gemensam tolkning när det gäller alternativ, valmöjligheter och undantag. Se till att följa den i alla sådana fall. Dokumentet finns på KB:s hemsida under rubriken Librispraxis

21 RDA: Uppbyggnad: exemplen
Illustrerar de specifika instruktioner som de finns angivna i I allmänhet angivna utan interpunktion Illustrerar element som de skulle anges av katalogiserande instanser med engelska som föredraget språk Angivna inom gulskuggade fält Exemplen i Toolkit illustrerar hur en specifik instruktion kan tillämpas. De illustrerar bara den data som denna instruktion behandlar. De är i allmänhet angivna utan angiven formatkod till MARC exempelvis och utan ISBD-interpunktion. Alla exempel illustrerar avsnitt som de skulle anges av katalogiserande instanser med engelska som föredraget språk. Exemplen anges i gulskuggade fält, tydligt avskilda från själva instruktionen.

22 Att identifiera manifestationer och exemplar
Att identifiera RDA-poster Källor Transcribe/Att överföra Hur hittar man instruktionerna Detaljerad diskussion av elementen Nu har vi kommit till huvuddelen av den här utbildningsdelen, där vi går in på varje element. Men först några generella uppgifter.

23 Att identifiera RDA-poster
Leader, position 18 innehåller värdet ”i” (ISBD interpunktion ingår) 040 #e innehåller koden ”rda” Det finns två indikationer på att det är en bibliografisk RDApost. Leader innehåller i position 18 värdet: i 040 #e innehåller koden rda

24 Källor Föredragen källa: huvudtitelns källa
Fler informationskällor - Hela resursen - Därefter någon annan källa Klammer om källan är utanför resursen Tre kategorier (RDA – ) - sidor, blad, etc, eller bilder av sidor … - rörliga bilder - alla andra resurser Begreppet primärkälla i KRS (chief source) har i RDA ersatts av begreppet föredragna källor. Det är inte bara en förändring av terminologin utan reflekterar att källor i RDA utvidgats från en enstaka källa till flera informationskällor. Den första föredragna källan är fortfarande den källa där huvudtiteln finns. För de flesta elementen är det enligt RDA tillåtet att hämta information från vilken källa som helst, men med alternativen angivna i prioritetsordning. Om data hämtas från källa utanför resursen ska den anges inom klammer. För att få reda på vika källor som gäller för respektive element får man gå till den specifika instruktionen, eller om informationen hämtas utanför resursen, till RDA Ett undantag från detta är när en resurs katalogiseras som normalt inte har bibliografisk information i själva resursen (t.ex. ett fotografi, en karta, skulptur). Då behöver man inte skriva med klammer. De källor som fanns i anslutning till de respektive materialkategorierna i KRS har ersatts av tre kategorier: Resurser med sidor, blad, etc., eller bilder av sidor … Rörliga bilder Alla andra resurser

25 Källor: resurser med sidor, blad etc.
(Eller bilder av sidor, blad etc.) Prioritetsordning enligt RDA titelsida eller motsvarande (eller bild av) - omslag (eller bild av) - rubrik - redaktionsruta - kolofon - om ingen av dessa, annan källa innehållande titel Föredra källa med formell presentation Undantag för mikroform och digitala resurser - ögonläsbar etikett RDA ger en prioritetsordning för de föredragna källorna för materialtypen: resurser med, sidor bad etc. Första föredragna källa är här titelsidan … (läs från bilden)

26 Källor: resurser utgivna i mer än en del
T.ex. serier, flerbandsverk, integrerande resurser, RDA om numrerade i en följd, använd den lägst numrerade delen eller lägsta numret som är tillgängligt - om onumrerad eller inte numrerad i följd, använd numret eller delen med tidigaste utgivningsdatum - om begreppet numrerad i följd inte är tillämpligt (t.ex. för ett set), använd hela resursen; om det inte är möjligt använd huvuddelen För resurser utgivna i mer än en del t.ex … gäller för källor: … (läs fr. bilden)

27 Källor: Rörliga bilder
Librispraxis: För utgivna rörliga bilder på film och video är hela resursen föredragen källa. Uppgifterna tas utan prioritetsordning från det ställe där de anses vara bäst, t.ex. från för- och eftertexter, DVD-menyer, extra innehåll, på- och avannonser, talad information om inspelningen, etiketter, textbilaga och förpackning (kassett, omslag, box). Denna praxis bygger på internationell praxis (IASA Cataloguing Rules). Innehållstypen rörliga bilder finns oftast på bärare som film, DVD m.m. Bibliografisk informationskälla för dessa är i allmänhet där titeln finns. Men någon egentlig prioritetsordning finns inte. Hela resursen är föredragen källa.

28 Källor: andra resurser
Prioritetsordning enligt RDA etikett - infogad text i metadata innehållande en titel - om ingen av ovanstående är tillämplig, använd en källa där data är formellt presenterad För andra resurser gäller … (läs bilden)

29 Källor: andra informationskällor
Prioritetsordning enligt RDA medföljande material - behållare som inte utges som del av resursen - andra publicerade beskrivningar - någon annan källa (t.ex. en referenskälla som indikerar hur resursen allmänt är känd) Se ovan

30 Att återge från källan(transcription): ”Take what you see and accept what you get”
ICP princip om representation I princip, ändra inte hur det står i resursen - exakt representation - uppmuntra återanvändning av existerande data 1: (Läs underrubriken): ”Take what you … Det här är den övergripande principen i RDA angående transcription of data, att återge data. Det är följdriktigt med principen i de internationella katalogiseringsprinciperna, ICP, ”Principen om representation” som säger att man representerar resursen som den representerar sig själv. Detta är en förändring jämfört med KRS/AACR2 som innehåller utförliga regler för förkortningar, små och stora bokstäver, interpunktion, siffror, symboler etc. och som i vissa fall instruerade katalogisatörer att ”rätta” felaktig information (t.ex. tryckfel). Med RDA ska man i allmänhet inte ändra det som står i resursen när man återger uppgifter från vissa element. Detta är inte bara för att följa principen om representation utan också av mer praktiska orsaker – för att uppmuntra återbruk av data som kan kopieras och klistra in eller scannas eller laddas ner till katalogisatörens beskrivning av resursen.

31 Att återge från källan (transcription): Stora och små bokstäver
Librispraxis 1.7.1: - För stora och små bokstäver på svenska, följ senaste upplagan av Svenska skrivregler - För flerordiga namn följ den regel i Svenska skrivregler som anger att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav - För stora bokstäver på andra språk följs RDA Appendix A Librispraxis är att följa senaste upplagan av Svenska skrivregler när det gäller stora och små bokstäver på svenska. För institutioner med flerordiga namn följs i allmänhet den regel i Svenska skrivregler som anger att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav. För andra språk följ RDA Appendix A.

32 Att överföra från källan (transcription): Stora och små bokstäver
Exempel MARC: 264 /1 #a Stockholm : #b Sanoma utbildning 264 /1 #a Göteborg : #b Sodermalm Publishing -

33 Att återge från källan (transcription): Interpunktion, symboler, förkortningar etc.
Librispraxis första alternativet: - ”följ detta dokuments praxisanvisningar, se Librispraxis för RDA 1.7.3–1.7.9, samt respektive appendix.” - i allmänhet skriv som det står i källan Den övergripande principen är att återge uppgifterna som de ser ut i källan. Specifika kompletterande instruktioner finns i samt olika appendix. Det kan gälla vissa tillägg eller vissa undantag från huvudprincipen. T.ex. är instruktionen att generellt överföra interpunktionen exakt som i källan, men med tillägget att interpunktion som saknas kan läggas till om det behövs för tydligheten.

34 Att återge från källan (transcription) resp
Att återge från källan (transcription) resp. återge element enligt instruktion (record) Återgivning av element som de förekommer i källan (transcribed elements) till skillnad från återgivning av element enligt instruktion (recorded elements): - För återgivning av element som de förekommer i källan acceptera i allmänhet informationen som den står i resursen - För återgivning av element enligt instruktion är informationen från resursen ofta justerad (t.ex. tas bindestrecken i ett ISBN bort). Vissa bibliografiska uppgifter ska återges som de förekommer i källan (transcribed). För andra element är principen att de ska återges enligt instruktioner (recorded elements). För återgivning .. (läs bild)

35 Språk och skriftart RDA Här listas de element som ska anges på det språk och i den skriftart som är i källan och vilka som ska anges på det språk och i den skriftart som föredras av den katalogiserande instansen. Element som ej finns i listan under När andra element återges enligt instruktion (recorded), t.ex., omfattning, anmärkningar (ange dessa på svenska) - När data läggs till inom ett element, ange detta på samma språk som övrig information i avsnittet - När ett element ersätts, ska detta i allmänhet vara på svenska För de flesta element när man beskriver en manifestation är grundinstruktionen att återge informationen som den förekommer i källan (man skriver som det står). RDA 1.4 listar element som ska återges från källan på sitt språk. För de element som inte finns där (non-transcribed elements), dvs element som återges enligt instruktion ange dessa på svenska

36 Språk och skriftart I Librispraxis anges angående språk och skriftart att om ett element inte kan anges i den skriftart som är i källan, ange det i en translittererad form när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Translitterering kan ibland innebära transkribering, t.ex. av kinesiska

37 Delar av RDA i det här utbildningsavsnittet
Det vi går igenom här idag handlar om manifestationer och exemplar Det handlar inte om att identifiera verk och uttryck eller om hur sök- ingångar auktoriseras och inte heller om hur bibliografiska relationer anges. Det behandlas för sig i den här undervisningsserien.

38 Vad är det jag katalogiserar?
Manifestationen !!! Det man katalogiserar är vanligen manifestationen. Den bibliografiska posten för manifestationen kan också till vissa delar innehålla exemplarspecifik information som i RDA kallas attribut för exemplar.

39 Titel och upphovsuppgift (RDA 2.3 – 2.4)
Huvudtitel Parallelltitel Övrig titelinformation Upphovsuppgift Vi ska börja med element från kapitel 2 i RDA som ingår i en MARC-post och börjar då med uppgifterna: Huvudtitel … (läs bild)

40 Huvudtitel KÄRNELEMENT RDA 2.3.2
Definition = Det främsta namnet på en resurs (dvs., den titel som normalt används för att citera resursen) = titeln på det som katalogiseras Källor: - Föredragna informationskällor: – Om ingen titel finns i resursen: 2.2.4 MARC 245 #a #n #p Huvudtiteln är det huvudsakliga namnet på en resurs. Den är utgångspunkten när det gäller att identifiera föredragen informationskälla. I huvudtiteln ingår inte parallell huvudtitel, övrig titelinformation eller parallell övrig titelinformation. Källor: Om informationen inte finns i en källa som ingår i resursen, hämta informationen från en av följande källor (i prioritetsordning): Medföljande material (t.ex. en broschyr) En behållare som inte är utgiven som en del av resursen i sig (t.ex. en låda eller ngn annan förpackning) Andra publicerade beskrivningar av resursen Någon annan tillgänglig källa (t.ex. en referenskälla)

41 Att återge huvudtitel från källan
Allmänna regler för titlar (RDA 2.3.1) Titlar på mer än ett språk (RDA 2.3.4) – för skrivet, talat eller sjunget innehåll välj den huvudtitel som är på resursens dominerande språk Principen om representation ( ) - För monografier – rätta inte felaktigheter (inga fler ”[sic]” eller ”[dvs., ____ ]”) (förklara i anmärkning) - För serier och integrerande resurser som ska ha en stabil titel – rätta felaktigheter Förändringar i huvudtitel (RDA RDA ) - Samma som KRS Vi tittar på texten i RDA Toolkit : Återge huvudtiteln som den uppträder i källan. Tillämpa de allmänna riktlinjerna för hur man återger uppgifter som de förekommer i källan i 1.7. Om det finns titlar på flera språk, välj titeln på det dominerande språket i resursen. Rätta inte felaktigheter för monografier. Gör inte som det står/stått i Katalogisatörens verktygslåda: där uppmanas man att vid felstavning i källan skriva rättstavat i posten och återge felet i en anmärkning. Däremot när det gäller serier och integrerande resurser gäller inte ”skriv som det står-principen”. Där gäller fortfarande att fel i titlar rättas i avsnittet för titlar och att man anger titeln som den står i källan i en anmärkning.

42 Exempel: Felaktigheter i huvudtitlar
AACR2-post för en monografi: #a Hur du pakteterar [dvs paketerar] din kompetens till en säljbar produkt Eller enligt verktygslådans anvisningar: #a Hur du paketerar din kompetens till en säljbar produkt #a På titelsidan felaktigt: Hur du pakteterar din kompetens till en säljbar produkt RDA-post för denna monografi: #a Hur du pakteterar din kompetens till en säljbar produkt #i Titeln felstavad, korrekt titel: #a Hur du paketerar din kompetens till en säljbar produkt Det första exemplet för en monografi visar hur titeln anges i en post enligt AACR2. Till den kan en anmärkning i ett 246-fält göras (utesluten i exemplet) för att möjliggöra rättstavad sökning. Enligt katalogisatörens verktygslåda tillämpas en annan modell som visas i andra exemplet. Det tredje exemplet visar hur titeln återges i en RDA-post, med det felaktiga ordet i 245-fältet utan kommentar inom hakparantes eller korrigerad stavning. I fältet för varianttitlar, 246 anges den korrigerade formen.

43 Exempel: Felaktigheter i huvudtitlar
RDA-post för en seriell resurs: #a Zoology studies #i Titeln felstavad på nummer 1: #a Zooology studies Det här exemplet för en seriell resurs visar att det felstavade ordet har rättats i huvudtiteln. Det är också när det gäller seriella resurser viktigt att ange en varianttitel för den form som finns i resursen, t.ex för användare som inte behärskar språket som titeln står på och inte ser att titeln innehåller ett fel.

44 Parallell huvudtitel Enligt LIBRISPRAXIS är det OBLIGATORISKT att ange första parallella huvudtitel som finns i samma källa som huvudtiteln. Dessutom ska en påföljande parallelltitel på svenska återges. Övriga parallelltitlar är valfria. RDA 2.3.3 Definition = Huvudtiteln på ett annat språk eller i en annan skriftart Källorna har utökats så att hela resursen kan användas som källa MARC 245 #b En parallell huvudtitel är huvudtiteln på ett annat språk eller annan skriftart. En originaltitel på ett annat språk än huvudtitelns språk som presenteras som motsvarigheten till huvudtiteln behandlas som en parallell huvudtitel. Källor: Källan för parallell huvudtitel har utökats så att den omfattar hela resursen. Om huvudtiteln hämtats från källa utanför resursen så kan även den parallella huvudtiteln tas från samma källa och ska då stå inom klammer.

45 Övrig titelinformation
Enligt LIBRISPRAXIS OBLIGATORISK RDA 2.3.4 Definition = information som förekommer tillsammans med och är underordnad resursens huvudtitel Hämtas från samma källa som huvudtiteln MARC 245 #b Övrig titelinformation är information som står tillsammans med och är underordnad en resurs huvudtitel. Den kan innehålla alla möjliga fraser som står i anslutning till en huvudtitel som anger resursens karaktär, innehåll etc. alternativt något om intentionerna med publiceringen, eller anledningen till utgivningen. Som övrig titelinformation räknas undertitlar, förtitlar etc., men inte variationer av huvudtiteln som ryggtitlar, omslagstitlar etc. eller delbeteckningar/deltitlar eller andra namn på delar eller supplement. Övrig titelinformation kan läggas till av katalogisatören för kartor och för rörliga bilder. Återge övrig titelinformation som förekommer i samma källa som huvudtiteln genom att tillämpa grundinstruktionen i för hur titlar anges.

46 Varianttitlar En titel som är förbunden med en resurs men som inte är huvudtitel, parallelltitel, övrig titelinformation eller någon annan specifik titeluppgift som anges underordnat huvudtiteln enligt RDA RDA 2.3.6 Som varianttitlar räknas titlar som: Finns i själva resursen (t.ex. på titelsidan, titelskärmbild, rubriktitel, omslagstitel även från skyddsomslag, från förpackning) eller i medföljande material. Associeras med resursen i referenskällor Tilldelas av en instans som registrerar eller beskriver resursen (t.ex. titlar tilldelade av ett arkiv eller en katalogisatörs översättning eller translitterering av titeln) Tilldelade av upphovsmannen eller till tidigare ägare/förvaltare av resursen Rättade titlar som i resursen innehåller felaktigheter Är del av en titel (t.ex. alternativtitel, eller en titel på en sektion angiven som del av huvudtiteln) Seriella titlar som innehåller mindre variationer

47 Att ange varianttitlar
I LIBRISPRAXIS obligatoriskt OM varianttitel/varianttitlar behövs för identifikation eller åtkomst. - Varianttitlar anges i MARC-fält 246 Se bilden

48 Tidigare huvudtitel och senare huvudtitel
RDA – 2.3.8 Tidigare huvudtitel - För en seriell resurs eller ett flerbandsverk som inte katalogiserats från första nummer eller del Senare huvudtitel (MARC 246) - För mindre förändringar i en seriell resurs - För förändringar av huvudtiteln i ett flerbandsverk En senare huvudtitel är en huvudtitel från en senare del av ett flerbandsverk eller en seriell resurs som skiljer sig från tidigare delars huvudtitel.

49 Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln - definition
KÄRNELEMENT om uppgiften hör samman med huvudtiteln RDA 2.4.1 Definition = en uppgift som kopplar huvudtiteln på en resurs till någon person, familj eller institution som har ansvar för skapandet av eller bidrar till det intellektuella eller artistiska innehållet i en resurs. Uppgiften innefattar även denna person, familj eller institutions funktion MARC 245 #c Nästa kärnelement är upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln. Upphovet måste gälla det intellektuella eller konstnärliga innehållet i resursen. Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln är ett kärnelement men om det finns flera upphovsuppgifter krävs bara en. Andra upphovsuppgifter är valfria. En upphovsuppgift är en uppgift som kopplar huvudtiteln på en resurs till någon person, familj eller institution som har ansvar för skapandet av eller bidrar till det intellektuella eller konstnärliga innehållet i en resurs samt innefattar även denna person, familj eller institutions funktion.

50 Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln - källor
Hämta upphovsuppgifter som hör samman med huvudtiteln från följande källor (i prioritetsordning): - a) samma källa som huvudtitelns källa - b) annan källa i resursen - c) en av de andra informationskällor som specificeras i 2.2.4 Anges inom hakparantes om källa utanför resursen används Upphovsuppgiften kan nu hämtas från vilken källa som helst i resursen eller utanför resursen. När upphovsuppgift anges ska den hämtas från källor i denna prioreitetsordning: Samma källa som huvudtiteln Annan källa i resursen Någon av de andra källor som specificeras i 2.2.4 Klammer kring uppgiften lägger man endast när uppgiften hämtas från källa utanför resursen.

51 Att återge upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln
Återge en upphovsuppgift i den form som den förekommer i källan (följ den allmänna regeln i RDA 1.7) Librispraxis för RDA är att generellt inte förkorta upphovsuppgifter. Källa: Dr. Logan Carroll, Harvard Medical School RDA/Librispraxis: … / #c Dr. Logan Carroll, Harvard Medical School RDA tillåter: … / #c Dr. Logan Carroll Återge en upphovsuppgift i den form som den förekommer i informationskällan. Tillämpa huvudregeln för hur man återger element som de förekommer i källan under 1.7. I Librispraxis instrueras man att generellt inte förkorta huvuduppgifter.

52 Att återge upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln
RDA innehåller en möjlig uteslutning: ”Om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, familjer/släkter eller institutioner med samma funktion, uteslut alla utom den första personen etc.” Librispraxis är att katalogisatören avgör om den valfria uteslutningen ska tillämpas ”Rule of three” finns inte kvar i RDA - innebär att katalogisatören kan överföra alla upphovsuppgifter, inte begränsat till tre Den så kallade treregeln från KRS/AACR2 finns inte kvar i RDA. Texten i RDA talar om hur man anger flera personer, familjer och institutioner som står namngivna i resursen. Librispraxis anger att när fler än tre upphovsuppgifter finns kan katalogisatören tillämpa en s.k. option under RDA : som säger att om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, familjer/släkter eller institutioner, uteslut alla utom den första personen etc. Uteslutningen markeras med en klamrad summering av vad som uteslutits.

53 Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln – att återge
Källa: av Susan Brown, Melanie Carlson, Stephen Lindell, Kevin Ott, and Janet Wilson inte längre!: (245 #a … / #c av Susan Brown …) = KRS inte RDA Blir nu enligt RDA/Librispraxis: 245 #a … / #c av Susan Brown, Melanie Carlson, Stephen Lindell, Kevin Ott, and Janet Wilson eller: #a … / #c av Susan Brown [och fyra andra]

54 Om flera enskilda upphovsuppgifter finns
Bara den första uppgiften är obligatorisk Librispraxis uppmanar katalogisatören att ta med alla upphovsuppgifter som är av betydelse, dvs viktiga för identifikation Om man anger mer än den första … - Ange uppgifterna i den ordning som markeras av ordningsföljd eller layout i informationskällan (RDA ) Om inte alla upphovsuppgifter anges, välj uppgifter som identifierar skapare av det intellektuella eller konstnärliga innehållet (RDA ) i källan: ”introduktion av ---” ; ”text av ----” om bara en överförs i 245 #c, välj ”text av ---” Om det finns mer än en upphovsuppgift, är det bara den första som krävs för att den är ett kärnelement. Påföljande upphovsuppgifter som är viktiga för identifikation ska anges. Om man anger mer än en, ska de anges i den ordning som markeras av ordningsföljd eller layout i den föredragna källan. Om man bestämmer sig för att inte ange alla uppgifterna ska i första hand sådana uppgifter som är kopplade till det intellektuella eller konstnärliga innehållet anges. Om man i exemplet här bestämmer sig för att bara ange det man måste, kärnelementet – så får man hoppa över ”introduktion-av-uppgiften” och ange ”text-av-uppgiften därför att den relaterar till det intellektuella innehållet.

55 Upplagebeteckning och påföljande upplageuppgift
KÄRNELEMENT RDA och 2.5.6 Upplagebeteckning = ett ord, skrifttecken eller grupp av ord och/eller skrifttecken som betecknar den upplaga som en resurs hör till Påföljande upplageuppgift = när en upplagebeteckning kompletteras med ytterligare bestämning t.ex.: #a 3 upplagan, rättad och reviderad De två elementen upplagebeteckning och påföljande upplageuppgift är kärnelement. En upplagebeteckning är en uppgift som talar om till vilken upplaga en resurs hör. Upplagebeteckningen kan också innehålla en påföljande upplageuppgift. Dessa uppgifter är obligatoriska men ytterligare uppgifter som har med upplagan att göra är valfria. T.ex. att ange upphovsuppgifter som hör till upplagan.

56 Upplagebeteckning och påföljande upplageuppgift
Återge som det står i källan (som den allmänna anvisningen i RDA 1.7 instruerar) För återgivna/(transcribed) element, använd bara de förkortningar som finns i informationskällorna för respektive element (Appendix B4) Källa: Tredje reviderade upplagan KRS: 250 #a 3. rev. uppl. RDA: 250 #a Tredje reviderade upplagan Källa: 2:a utökade uppl., omarbetad KRS: 250 #a 2. utök. uppl., omarb. RDA: 250 #a 2:a utökade uppl., omarbetad Återge en upplageuppgift som den förekommer i källan. Tillämpa den allmänna anvisningen för hur titlar ska återges från källan i 1.7. Att återge uppgifterna som de står innebär att bara de förkortningar som finns i källan ska användas. Man ska inte förkorta de uppgifter som står utskrivna.

57 Numrering av seriella resurser: för första eller sista sviten
KÄRNELEMENT Numerisk och/eller alfabetisk beteckning för första nummer eller del av svit (RDA 2.6.2) Kronologisk beteckning för första nummer eller del av svit (RDA 2.6.3) Numerisk och/eller alfabetisk beteckning för sista nummer eller del av svit (RDA 2.6.2) Kronologisk beteckning för sista nummer eller del av svit (RDA 2.6.5) Att ange numerisk och/eller alfabetisk beteckning för första numret/delen i första eller enda sviten är obligatoriskt. Numreringen anges i MARC 362. Observera att sättet att ange numrering har förändrats. Separata instruktioner för detta kommer att utarbetas

58 Många RDA-element i MARC 264
Produktionsuppgift – RDA 2.7 Utgivningsuppgifter – RDA 2.8 Distributionsuppgifter – RDA 2.9 Tillverkningsuppgifter – RDA 2.10 Copyrightår – RDA 2.11 264: Ändring i det bibliografiska MARC-formatet : 264-fältet MARC-fält 264 ersätter 260. Där kan man koda uppgifterna som gäller produktion, utgivning, distribution, tillverkning och copyrightår.

59 Produktionsuppgift (för opublicerade verk)
RDA 2.7 Produktionstid är ett KÄRNELEMENT Definition: en uppgift som anger plats/platser för en resurs produktion, producent/producenter och tid/tider för produktionen av en opublicerad resurs En produktionsuppgift är en uppgift som identifierar plats/platser för produktionen, producent/er och produktionstid för en resurs i en opublicerad form (t.ex. ett manuskript, en målning, en skulptur). Produktionsuppgifter innefattar uppgifter kopplade till signering, framställning, tillverkning etc. av en opublicerad resurs. Produktionsuppgiften anges endast för resurser i opublicerad form. Den enda uppgiften som är kärnelement är produktionstiden. Produktionstiden är oftast ett år men kan vara mer specifik. Instruktioner om de detaljer som kan anges för produktionsuppgifter finns i RDA 2.7

60 Utgivningsuppgift KÄRNELEMENT RDA 2.8
Omfattar utgivningsort el. orter, utgivare och utgivningstid för en resurs MARC-fält 264, andra indikator 1 Exempel MARC: 264 /1 #a [Storstad] : #b [Förlaget], #c [1989] Utgivningsort el. orter, utgivare och utgivningstid för en publicerad resurs är alla obligatoriska uppgifter. En utgivningsuppgift är en uppgift som identifierar platsen/platserna där resursen givits ut, utgivare och utgivningstid för resursen. Utgivningsuppgifter läggs i fält 264 i MARC21 med andra indikator 1. Om uppgifterna hämtas utanför resursen ska varje underelement klamras för sig.

61 Utgivningsort RDA 2.8.2 KÄRNELEMENT (gäller första ort)
Men LIBRISPRAXIS mer reglerad och detaljerad - i vissa fall behöver fler orter anges - t.ex.: när påföljande utgivare är svensk men inte den först nämnda eller i de fall då utgivaren har ett svenskt ISBN ( …) men endast en utländsk ort står i publikationen anges även den svenska utgivningsorten inom klammer Utgivningsort är det första av kärnelementen i utgivningsuppgiften enligt RDA. Där är den först angivna orten i källan alltid obligatorisk. I svensk praxis finns angivet vad som gäller här. Mer än en ort behöver anges: a) när en påföljande institution klart framhävs som huvudutgivare genom layout eller typografi, anges även orten för den särskild framhävda utgivaren b) när påföljande utgivare är svensk men inte den först nämnda c) i de fall då utgivaren har ett svenskt ISBN ( …) men endast en utländsk ort står i publikationen anges även den svenska utgivningsorten inom klammer (söks fram via ISBN-centralens förlagsregister)

62 Utgivningsort Återge utgivningsorter som de står i källan
Ta med både ortnamnet och namnet på den större enhet det tillhör om den finns med i källan - t.ex. Stockholm, Sweden – (om det står så) Möjlighet finns att lägga till namnet på större enhet även om den inte finns i källan – katalogisatörens omdöme Återge utgivningsorter på det sätt som de står i källan. Ta med både det lokala platsnamnet (staden, orten etc.) och namnet på en större enhet (t.ex land) om det finns med i källan. Det är också valfritt och upp till katalogisatörens omdöme om man vill lägga till en större enhet – för att förtydliga - även om den inte finns på resursen, och i så fall inom klammer.

63 Utgivningsort på mer än ett språk
Om utgivningsorten förekommer i den föredragna källan på mer än ett språk, ange den på det språk som sammanfaller med huvudtitelns språk Om utgivningsorten förekommer i den föredragna källan på mer än ett språk, ange den på det språk som sammanfaller med huvudtitelns språk men annars anges den ort som förekommer först.

64 Uppgift om utgivningsort saknas i resursen
RDA ger följande prioritetsordning: a) känd ort [Stockholm] b) trolig ort [Stockholm?] c) känt land, känd stat, provins etc. [Sverige] d) troligt land, känd stat, provins etc. [Sverige?] e) okänd ort [Utgivningssort okänd] Om det inte finns någon utgivningsort angiven i resursen finns det en möjlighet att skriva [Utgivningsort okänd], men det är bättre att om möjlighet finns ange ett platsnamn och en prioritetsordning för hur det kan göras finns i Librispraxis.

65 Utgivningsort: förändringar med RDA
Källor (RDA ): a) Högst prioriterade källa: samma källa som utgivare hämtas ifrån b) annan uppgift i resursen c) i sista hand övriga = alla användbara källor utanför resursen och då angivna inom klammer [S.l.] är inte längre tillåten Rätta inte fiktiv eller felaktig information ; förklara i anmärkning När det gäller utgivningsort har några saker ändrats från KRS-reglerna. Latinsk förkortning s.l. kan inte användas och man rättar inte uppgifter. Vi går till några exempel.

66 Exempel: utgivningsort
I källan: Port-au-Prince, Haiti / Stockholm, Sweden (omslagets baksida) Librispraxis: 264 /1 #a Port-au-Prince, Haiti ; #a Stockholm, Sweden I källan: Stockholm, Oslo (kolofon) Librispraxis: 264 /1 #a Stockholm I källan: Varberg (ISBN-registret) Librispraxis: 264 /1 #a [Varberg] I källan (titelsidan): Bath, New York, Cologne, Melbourne, Delhi, Hong Kong, Shenzhen, Singapore Förtitelblad: ISBN: Librispraxis: 260 /1 #a Bath : #b --- ; #a [Göteborg] Den här bilden visar tre exempel på hur plats ska anges. Ex. 3) På titelsidan finns en organisation som utgivare, men ingen uppgift om ort. Den uppgiften finns inte alls i resursen. Man ska då se om uppgiften finns i annan publicerad beskrivning av resursen (t.ex på hemsida). Om inga uppgifter finns i av RDA specificerade källor (2.2.4) så får övriga källor användas (t.ex. ISBN-registret)

67 Namn på utgivare RDA 2.8.1 och 2.8.4
KÄRNELEMENT (gäller första utgivare) Men LIBRISPRAXIS mer reglerad och detaljerad Återge utgivarens namn i den form som namnet har i informationskällan Tillämpa huvudregeln för hur utgivares namn ska återges i 2.8.1: ”transcribe … in the form in which they appear on the source of information”. Registrera ord och fraser som beskriver funktionen (annat än endast utgivare) som en person, familj eller institution har som den framställs i den föredragna källan. Förkorta inte ord i namnet.

68 Mer än en utgivare Librispraxis: Påföljande utgivare återges när: - ”första och påföljande utgivare är förenade till en enda uppgift - när en påföljande institution klart framhävs som huvudutgivare genom layout eller typografi - påföljande utgivare är svensk men inte den först nämnda” När man återger mer än en gäller: - Överför uppgifterna i den ordning som markeras av ordningsföljd, layout eller typografi i informationskällan Enligt Librispraxis behöver i vissa fall mer än ett utgivarnamn återges. Det är när a) första och påföljande utgivare är förenade till en enda uppgift b) när en påföljande institution klart framhävs som huvudutgivare genom layout eller typografi c) påföljande utgivare är svensk men inte den först nämnda.

69 Utgivarnamn på mer än ett språk
Om namnet på en utgivare förekommer på mer än ett språk, överför namnet på samma språk som huvudtitelns språk Om utgivarens namn förekommer på mer än ett språk i den föredragna källan, återge namnet på det språk som sammanfaller med huvudtitelns språk. I övriga fall återges namnet i den språkform som förekommer först.

70 Utgivarnamn inte känt Om utgivarens namn inte kunnat identifieras i resursen eller i andra källor, ange ”[utgivare okänd]” - inte ”[s.n.]” Om en publicerad resurs inte har någon namngiven utgivare i resursen och det inte heller går att identifiera utgivaren från andra källor – ange [utgivare okänd]. Man kan inte skriva [s.n.]

71 Exempel: utgivarnamn Exempel 1: /1 #a Stockholm : #b Norstedts inte: 264 /1 #b Norstedt Exempel 2: 264 /1 #a Stockholm : #b Albert Bonniers förlag inte: 264 /1 #b Bonnier Exempel 3: Källa: Gidlunds förlag i samarbete med Riksteatern /1 #a Möklinta : #b Gidlunds förlag i samarbete med Riksteatern I exempel 1 och 2 är utgivarnamnen återgivna som de står i föredragen källa i respektive resurs. I exempel 3 tillämpas regeln i Librispraxis om att ange mer än ett utgivarnamn när de förekommer förenade till en uppgift. Lägg även märke till att det här är tillräckligt att ange första utgivarens ort.

72 Exempel: utgivarnamn Exempel 4: Källa: University of Gothenburg, Centre for Brain Repair and Rehabilitation, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy 264 #b University of Gothenburg, Centre for Brain Repair and Rehabilitation, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy Exempel 5: 264 /1 #b [utgivare okänd] I exempel 4 återges namnet som i den föredragna källan. Man ändrar inte på ordningen eller tar bort någon del. I det femte exemplet visas hur det ska stå när information saknas om utgivare.

73 Utgivningstid KÄRNELEMENT RDA 2.8.6
Överför utgivningstid som den framställs i källan Romerska siffror för utgivningstid ersätts med arabiska (RDA och Librispraxis 1.8.2) Lägg till utgivningstid enligt den gregorianska eller julianska kalendern om den inte finns i källan Utgivningstid är det sista kärnelementet i utgivningsuppgiften. Hur den återges behandlas i RDA under och detta får för oss kompletteras med särskilda instruktioner i Librispraxis. Vi instrueras att ersätta romerska siffror för utgivningstid med arabiska och att lägga till utgivningstid enligt den gregorianska eller julianska kalendern om den inte finns i källan.

74 Flerbandsverk och seriella resurser
RDA Om första delen/numret/uppdateringen är tillgänglig/tillgängligt hämta utgivningstid därifrån, följt av bindestreck. Om resursen är avslutad och sista delen, numret/uppdateringen är tillgänglig/tillgängligt, hämta utgivningstiden därifrån, t.ex.: Om endast sista delen/numret/uppdateringen är tillgänglig/tillgängligt, hämta utgivningstiden därifrån, föregånget av bindestreck, t.ex.: -2006

75 Flerbandsverk och seriella resurser
Om första delen/numret/uppdateringen inte är tillgänglig/tillgängligt, lägg till en ungefärlig utgivningsdatum [1998-] Första tillgängliga nummer: Vol. 1, nr. 3, juli [2000] Sista delen inte tillgänglig, men avslutningstiden är känd [ ] Första och sista numren inte tillgängliga men start- och avslutningstid är kända Om uppgifterna om utgivningstid inte kan uppskattas, ange ingen utgivningstid

76 Utgivningstid: förändringar med RDA (monografiska resurser)
Om uppgift om utgivningstid saknas i resursen, lägg ändå till uppgiften när det är möjligt Följ för Librispraxis och instruktionen att lägga till en trolig utgivningstid hellre än att ange [utgivningstid okänd] Precis som för övriga utgivningsuppgifter är det viktigt att försöka ange en tidsuppgift. Trolig utgivningsdatering är bättre, när det kan anges, än att ange utgivningstid okänd. Nu accepteras inte en tidsuppgift som uppgift om utgivningstid om den inte uttalat anges som det eller tydligt framgår att det är tid för utgivning uppgiften gäller. Men uppgiften är ett kärnelement och om ingen tidpunkt finns angiven som uttalad utgivningstid i resursen kan i första hand trycktiden, i andra hand distributionstiden och i tredje hand copyrightår anges. Det anges då klamrat i 264 delfält c.

77 Exempel: lägga till tidsangivelser
Exempel 1: Titelsidans baksida: copyright: ©2016 tryck: 2016 Utgivningstid: ingen uppgift i resursen Beskrivning i katalogpost: 264 /1 #a … #b … #c [2016] 264 /3 #a … #b … #c 2016 Exempel 2: Kolofon: copyright: ©2015 Utgivningstid: ingen uppgift i resursen Beskrivning i katalogpost: 264 /1 #a … #b … #c [2015] 264 /4 #c ©2015 I första exemplet har utgivningstiden angivits så att den motsvarar tryck- och copyrightåret, vilket man gör om uppgiften verkar rimlig. Librispraxis instruerar oss att hämta uppgiften från uppgift om tryckår i första hand och därför är det den uppgiften som ligger i 264-fält nr 2 med andra indikator 3 (som står för tillverkningsår). Även i exempel 2 saknas uttalad uppgift om utgivningsår och där finns ingen uppgift om tryckår, men ett copyrightår och utgivningstid får då hämtas från copyrighttiden.

78 Exempel: lägga till tidsangivelser
Exempel 3: Omslag: Rapport 6653, februari Utgivningstid: se ovan Beskrivning i katalogpost: 264 _/1 #a … #b … #c februari 2015 I tredje exemplet syftar tidsuppgiften på utgivningstid och kan rimligen användas som utgivningsår utan att uppgiften klamras eller hämtas från annan tidsuppgift i resursen. Publikationstiden anges som den står i källan.

79 Varför det är viktigt att lägga till uppgift om trolig utgivningsort och utgivningstid
Mycket starkt betonat i LC policy och i Librispraxis att lägga till en trolig utgivningsort och en trolig utgivningstid även när informationen inte finns i resursen. Ibland kan uppgifter om distribution eller tillverkning/tryckning användas som troliga uppgifter för utgivningsuppgifter. Se bilden

80 Exempel: att lägga till utgivningsuppgifter
I källan: ABC Publishers, 2009 Distributed by Iverson Company, Seattle RDA: 264 _/1 #a [Utgivningsort okänd] : #b ABC Publishers, #c _/2 #a Seattle : #b distributed by Iverson Company, #c [2009] LC rekommenderar: 264 #1 #a [Seattle?] : #b ABC Publishers, #c 2009 Här är ett exempel från Library of Congress. I utgivningsuppgiften saknas uppgift om utgivningsort och man har använt distributionsorten som trolig utgivningsort.

81 Att återge uppgifter om distribution
Är inte ett kärnelement Librispraxis: Anges endast om de framgår av resursen. Uppgifter om distribution är inte kärnelement. Anges endast om de framgår av resursen.

82 Tillverkningsuppgifter
Tillverkningsuppgifter för en resurs i publicerad form är kärnelement endast då varken uppgifter om utgivare eller distributör är kända Anges när uttalade utgivaruppgifter saknas, främst utgivningsår Exempel: 264 /1 #a [Halmstad] : #b I Love Success AB, #c [2016] 264 /3 #c 2016 Uppgifter om tillverkning är inte obligatoriska enligt RDA eller Librispraxis. Men tillverkningstiden blir ändå en kärnuppgift när uttalade utgivaruppgifter saknas, fr.a utgivningsår. I exemplet står ett angivet år i resursen, men det benämns inte utgivningsår i resursen. Året är ett tillverknings/tryckår och ska anges i 264 delfält e med andraindikator 3 och behöver inte klamras eftersom det är så uppgiften ser ut i resursen. Om det är en rimlig uppgift att det även är utgivningsåretså kan uppgiften om utgivningstid, i första 264-fältet på bilden, hämtas från tillverkningsåret, men får då klamras.

83 Copyrightår Anges om varken utgivningstid, tillverkningstid eller distributionstid är känd Copyrightår krävs inte för flerbandsverk respektive seriella och integrerande resurser RDA 2.11 Året ska skrivas efter copyrightsymbolen (©) eller fonogramsymbolen ℗ MARC-fält 264, andra indikator 4; #c är det enda delfältet som används Exempel: 264 /1 #c [2002] /4 #c ©2002 Se bilden

84 Serier, utgivningssätt och frekvens
Serieuppgift – RDA 2.12 Utgivningssätt – RDA 2.13 Frekvens – RDA 2.14

85 Serieuppgift KÄRNELEMENT
Series huvudtitel, numrering inom serie, underseries huvudtitel, numrering inom underserie är kärnelementen RDA 2.12 MARC-fält 490 Redogör för bilden + Föredragen källa för serietiteln är seriens titelsida om det finns en sådan. Annars följer en prioritetslista för källor till serieuppgifter i Näst i prioritet finns samma källa som resursens huvudtitel finns i.

86 Att återge serieuppgift
Återge serieuppgifterna som de står i informationskällan Ange varje serieuppgift för sig om resursen ingår i flera serier och/eller underserier Återge serieuppgifterna i MARC 490 i enlighet med hur de står i källan. Tillämpa huvudregeln för hur man återger uppgifter från källan under 1.7. Om resursen tillhör mer än en serie, ange varje serieuppgift för sig.

87 Huvudtitel för serier … och för underserier
KÄRNELEMENT RDA och Grundreglerna för hur titlar överförs - i RDA ska tillämpas för dessa titlar - Inkluderar ”skriv som det står” tillsammans med nationell policy för stora och små bokstäver. - Librispraxis för stora och små bokstäver är att följa senaste upplagan av Svenska skrivregler. ”Flerordiga titlar på svenskspråkiga böcker, filmer, tv- och radioprogram, teaterföreställningar, konstverk, utställningar, evenemang etc. skrivs normalt med stor bokstav endast på det första ledet.” MARC-fält 490 #a För serier och underseriers huvudtitlar gäller samma regler för hur man återger uppgifter från källan som vi gick igenom allmänt för huvudtitlar.

88 Att återge huvudtitel för serier
Överför seriens huvudtitel som den står i informationskällan, inklusive numrering som del av seriens huvudtitel RDA Exempel: #a Rapport nr 121 från Vätternvårdsförbundet Om resursen ingår i en serie, ange seriens huvudtitel enligt grundinstruktionen för hur titlar anges i D.v.s. som den uppträder i källan. Detta anges i fält 490. Om det finns en huvudpost för serien och serietiteln i den inte överensstämmer med vad som står i resursen behöver man även göra en auktoriserad sökingång för relaterad serie i fält 830. Anvisningar för detta finns i KB:s arbetsflöde för tryckta monografier. Om seriens huvudtitel innehåller inbyggd numrering i titeln återges numreringen som en del av seriens huvidtitel. Även här behövs ett 830-fält.

89 Parallell huvudtitel till serie
Välj huvudtitel för serien på samma språk som innehållet i resursen är på. Parallell huvudtitel är OBLIGATORISK enligt Librispraxis om inte huvudpost för serien finns Exempel: #a Schriften zum 100-jährigen Jubiläum der Eisenbahnfährlinie Sassnitz-Trelleborg ; #v 3 = #a Skrifter till 100-års jubileum på tågfärjeleden Trelleborg-Sassnitz ; #v Monografiska delar är på tyska. Om det i den föredragna källan för seriens huvudtitel finns en titel på mer än ett språk, välj seriens huvudtitel enligt reglerna i , dvs. Välj huvudtitel för serien på samma språk som innehållet i resursen är på.

90 Mer än en serietitel i samma resurs
Välj seriens huvudtitel efter ordningen, layouten eller typografin i informationskällan ; om inte, välj den mest utförliga Exempel: #a Boa-serien Serietitel i källan även med formen: Boa Om det i den föredragna källan för seriens huvudtitel finns serietitel i mer än en form och om båda eller alla är på samma språk. Välj seriens huvudtitel enligt reglerna i som säger: Välj huvudtitel efter ordningen, layouten eller typografin i informationskällan. Om det inte är en tydlig grund, välj den mest uttömmande titeln.

91 Övrig titelinformation för serier
Återge undertitel från källan endast om den är nödvändig för att identifiera serien Exempel: #a Ämnesdidaktik i praktiken Serien i källan även med övrig titelinformation: nya vägar för undervisning i naturvetenskap Återge seriens undertitel endast om den anses vara nödvändig för att identifiera serien. Följ för övrigt huvudregeln för undertitlar (i )

92 ISSN för serier och underserier
LIBRISPRAXIS: OBLIGATORISKT RDA och Att ange ISSN för serier är obligatoriskt enligt Librispraxis. Uppgiften klamras om den hämtas utanför resursen.

93 Numrering inom serier KÄRNELEMENT RDA 2.12.9 och 2.12.17
MARC-fält 490 #v Numreringen för serier är ett kärnelement som ska anges i delfält v i 490. Se anvisningar i KB:s arbetsflöde för tryckta monografier.

94 Utgivningssätt Praxis för RDA i Libris och SMDB anvisningar finns för hur utgivningssätt anges - i MARC21 anger man i Bibliografisk nivå i Leader om en resurs är: - en integrerande resurs (kontinuerlig uppdatering) - MARC 008 = i både för monografisk resurs och flerbandsverk - MARC 008 = m seriell resurs – MARC 008 = s Att ange utgivningssätt är att ange om en resurs utges i en eller flera delar, hur den uppdateras och om den har en förutsedd avslutning. Använd resursen som informationskälla för att avgöra utgivningssätt. Om det behövs kan denna uppgift även beläggas från valfri källa.

95 Frekvens Inte ett kärnelement
RDA 2.14 och lista med terminologi på engelska i När man anger frekvens använd den svenska terminologi som finns i Katalogisatörens verktygslåda MARC 310 för frekvens och 321 för tidigare frekvens Frekvens är inte en obligatorisk uppgift, men anvisningar finns i RDA Källa för frekvens är valfri källa. I Toolkit finns en vokabulär på engelska. Men det här elementet ska vi ange på svenska och vi kan ange enligt samma praxis som finns i Katalogisatörens verktygslåda.

96 Identifikator för manifestationen
KÄRNELEMENT RDA 2.15 Definition: ”A character string associated with a manifestation that serves to differentiate that manifestation from other manifestations” Obligatoriskt enligt Librispraxis: när det finns en identifikator för resursen som helhet liksom för resursens individuella delar är det obligatoriskt att ange både identifikatorn för hela resursen och för delarna I RDA står att det är obligatoriskt att om det finns flera identifikatorer som hör till resursen ange en som är internationellt erkänd, om möjligt. Obligatoriskt enligt vår svenska praxis är dessutom att när resurser innehåller två eller flera delar och har identifikatorer både för hela resursen och för individuella delar ange både identifikatorn för hela resursen och för delarna.

97 Identifikator för manifestationen
Olika typer av indikatorer: - ISBN, ISSN och andra internationellt erkända system - även interna sådana som utgivare, distributörer m.fl. själva sätter - videonummer samt skivmärke- och nummer - inte URL (RDA 4.6) Som identifikatorer räknas sådana som följer internationellt erkända system (t.ex. ISBN, ISSN, URN), men hit hör även andra interna system där förlag, distributörer, utgivare av offentligt tryck tilldelar identifikatorer. Det gäller också videonummer, skivmärke och nummer från musikförlag samt plåtnummer för musiktryck. Däremot betecknas URL:er inte som identifikatorer för manifestationer.

98 Identifikator för manifestationen
Anges i överensstämmelse med föreskrivet systems regelverk (t.ex. ISBN, ISSN, URN) Om det visar sig att en identifikator är felaktigt presenterad i resursen, ange numret som det står och markera att numret är felaktigt eller ogiltigt Om resursen innehåller mer än en identifikator av samma typ lägg till en kortfattad bestämning (t.ex. häftad resp. inbunden) Exempel: #a #a X #a #q häftad Om manifestationens identifikator har ett föreskrivet visningsformat som t.ex finns för ISBN, ISSN och URN så ska de anges enligt det systemets regler. Om man vet att en identifikator angivits felaktigt i resursen ska numret ändå anges som det står, men man markerar det som felaktigt. Om en resurs har mer än en identifikator av samma typ lägg till en bestämning, t.ex. häftad resp. inbunden, om dessa ska redovisas i samma post. Som bestämning kan man också ange bandtyp även om det bara finns en identifikator. Identifikatorer för manifestationer kodas i olika MARC-fält som börjar med 0. t.ex 020 för ISBN, 022 för ISSN och 024 för ISMN (musiknummer). ISBN och ISBN anges utan bindestreck, ISSN med.

99 Anmärkningar om manifestationen
RDA 2.17 Anmärkning om titel - Librispraxis är att titelns källa inte behöver anges i anmärkning om den finns i resursen - Källan för varianttitel kan ofta anges med hjälp av andraindikatorn t.ex. för omslagstitel. Om ingen lämplig kod finns gör man en anmärkning i delfält #i Exempel 1: /0 #a Bergens väktare / #c Conn Iggulden ; översättning av Lennart Olofsson /4 #a Bergens väktare : #b Djingis Khan - historiens störste erövrare Exempel 2: / #i Titel från spikblad: #a Between humans and things : #b an interactionistic analysis of collecting RDA 2.17 behandlar anmärkningar och vi ska titta närmare på några särskilda anmärkningar. För huvudtitelns källa behöver man enligt Librispraxis ange den om den inte är i själva resursen, men inte om den finns i resursen. Däremot för övrig titelinformation behöver man göra en anmärkning om den hämtas från annan källa än huvudtiteln. Det anges med en anmärkning i 246-fältet. Om det finns en lämplig andraindikator t.ex för omslagstitel anges denna (4). Om ingen lämplig kod finns gör man en anmärkning i ett delfält #i.

100 Anmärkningar om manifestationen
Obligatoriskt enligt Librispraxis RDA Anmärkning om nummer, del eller uppdatering som beskrivningen grundar sig på om beskrivningen inte är grundad på första numret/delen. För integrerande resurser anges datum för när katalogiseringen gjordes. Exempel: 588 #a Beskrivningen grundad på 2009: nr 28 Att ange nummer, del eller uppdatering som beskrivningen grundar sig på är obligatoriskt enligt Librispraxis.

101 Anmärkningar om manifestationen
Anmärkning om felaktigt ISSN Exempel: 500 #a I publikationen felaktigt: ISSN

102 Övriga anmärkningar Anmärkningar som inte är obligatoriska - Anmärkning om upphovsuppgift Anmärkning om upplageuppgift Anmärkning om numrering av ser. res Anmärkning om produktionsuppgift Anmärkning om utgivningsuppgift Anmärkning om distributionsuppgift Anmärkning om tillverkningsuppgift Anmärkning om copyrightår Anmärkning om serieuppgift Anmärkning om frekvens Det här är en lista på andra sorters anmärkningar. Ingen av dessa är obligatorisk. Det är katalogisatörens omdöme som gäller om de ska anges. Observera att kommentarer, anvisningar och exempel finns i Toolkit och i Praxis för Libris och SMDB.

103 Identifiera manifestationer och exemplar
Frågor? Mejla gärna RDA-redaktionen: