Företagsklimatet i Bromölla kommun 2017

En presentation över ämnet: "Företagsklimatet i Bromölla kommun 2017"— Presentationens avskrift:

1 Företagsklimatet i Bromölla kommun 2017

2 Kommunstatistik Bromölla kommun
Variabel Bromölla kommun Sverigesnitt Folkmängd 2016 (förändring treårsbasis %) 12625 (+2,3%) 34 466* (+3,6%) Födelsenetto 2016 -4 - Andel högskoleutbildade 2015 (%) 21,5 35,7 Arbetslöshet / ungdomsarbetslöshet 2016 (%) 9,9 / 22,7 7,6 / 11,7 In- och utpendling 2015 (%) 40,1 / 52,6 29,2 / 37,4 Flyttnetto 2016 (län, övriga Sverige, utlandet) 8 / -13 / 119 - / - / - Nybyggnation (årsgenomsnitt ) 0,5 1,0 Antal arbetsgivare per 1000 inv 2016 22,2 36,3 Ung Företagsamhet 2016 (%) 27,3 Företagsamhet / nyföretagsamhet 2016 8,6 / 6,2 12,3 / 11,0 Marknadsförsörjning 2015 (%) 50,3 54,6 Entreprenader 2015 (%) 6,8 15,3 Kommunalskatt 2017 32,45 32,12 LFK-ranking 2016 174 (-35) En bild av hur kommunen ligger till relativt övriga kommuner, utifrån en rad statistiska faktorer. Folkmängd visar antalet invånare i kommunen 2016 och den procentuella förändringen sedan För Sverige visas dels medelvärdet på och medianvärdet på invånare. När det gäller folkmängd är medianen ett bättre mått än medelvärdet eftersom storstadskommunerna drar upp medelvärdet. Medianen visar att hälften av Sveriges kommuner har mer än invånare och hälften har mindre än invånare. Källa: SCB Födelsenetto visar i absoluta tal hur många som föddes i kommunen 2016 minus hur många som avled. Ett negativt värde visar att kommunen är beroende av inflyttare för att inte befolkningen ska minska. Källa: SCB Andel högskoleutbildade visar andelen i åldern år som år 2015 hade någon form av eftergymnasial utbildning (här ingår allt från eftergymnasial utbildning kortare än 3 år till forskarutbildning). Källa: SCB Arbetslöshet/ungdomsarbetslöshet visar öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som andel av den registerbaserade arbetskraften 2016 för åldersgrupperna år och år. Den senare åldersgruppen benämns som ungdomsarbetslöshet. Källa: Arbetsförmedlingen In- och utpendling visar andelen arbetsinpendlare av kommunens sysselsatta dagbefolkning och andelen arbetsutpendlare av kommunens sysselsatta nattbefolkning. Statistiken gäller år Källa: SCB Flyttnetto visar precis som födelsenetto i absoluta tal hur många som har flyttat in i kommunen minus hur många som har flyttat ut år Statistiken är uppdelad på flyttmönster inom det egna länet, till/från övriga län i Sverige samt till/från utlandet. Källa: SCB Nybyggnation visar antalet nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare och redovisas som ett årsgenomsnitt för perioden Källa: SCB Antal arbetsgivare per 1000 invånare är samma sak som statistikfaktorn Företagande i LFK-rankingen och visar antalet arbetsställen med minst en anställd per 1000 invånare år Källa: SCB Ung Företagsamhet visar andelen elever per årskull som drev UF-företag läsåret 2016/17. Om en kommun redovisar siffran 0 % beror det antingen på att kommunen saknar gymnasieskola eller att man inte tillämpar UF i de gymnasieskolor som finns i kommunen. För ett fåtal kommuner står det n/a vilket betyder att UF-genomslaget av olika skäl överskrider 100 %.  Definitionen av en årskull är medelvärdet av antalet elever i årskurs 2 och 3. Källa: Ung Företagsamhet och Skolverket Företagsamhet/nyföretagsamhet kommer från undersökningen Företagsamheten som Svenskt Näringsliv presenterade våren Företagsamhet visar andelen i åldern år som var företagsamma En företagsam person definieras som en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Statistikfaktorn nyföretagsamhet ingår i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet och visar antalet genuint nyföretagsamma (dvs. inte inflyttare) per 1000 invånare Källa: UC Marknadsförsörjning visar andelen av hushållens inkomster år 2015 som kom från marknadsaktiviteter, t.ex. lön från privata företag, föreningar och stiftelser. Marknadsförsörjning ingår i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Källa: SCB Entreprenader visar andelen av den kommunala verksamheten 2015 som köptes in från privata företag, föreningar och stiftelser i förhållande till den totala kostnaden för kommunens verksamhet. Källa: SCB Kommunalskatt visar den totala kommunalskatten, dvs. både primärkommunalskatt och landstingsskatt år Källa: SCB LFK-ranking visar placering i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet 2016 och förändringen inom parantes jämfört med rankingen 2015. Bromölla * Median för Sverige

3 De privata företagen i Bromölla kommun sysselsätter 3100 personer.
Det ger varje år skatteintäkter på 700 miljoner. Det motsvarar 5000 förskoleplatser eller 1300 sjuksköterskor. Varför är det viktigt att kommunerna arbetar med det lokala företagsklimatet? Bilden visar företagens välfärdsavtryck, det vill säga hur många personer företagen i varje kommun sysselsätter, vad det motsvarar i skatteintäkter och vad det i sin tur motsvarar i antal förskoleplatser eller sjuksköterskor. Den första delen visar antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) i respektive kommun/län år Källa: SCB Skatteintäkter räknas fram med hjälp av lönesummor (exkl. arbetsgivaravgift) för dagbefolkningen i privat sektor 2015 multiplicerat med schablonbelopp för inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Till detta adderas schablon för bolagsskatt multiplicerat med antal anställda i privat sektor för dagbefolkningen. Källa: SCB Kostnaden per sjuksköterska är genomsnittlig månadslön för grundutbildade sjuksköterskor 2015 inklusive arbetsgivaravgifter ( kronor). Källa: SCB Kostnaden per förskoleplats är det nationella genomsnittet per förskoleplats 2015 ( kronor). Källa: Skolverket

4 Fler företagsamma människor – starkare jobbtillväxt
Grupp 1= fjärdedel kommuner med starkast utveckling av företagsamhet Grupp 4 = fjärdedel kommuner med svagast utveckling av företagsamhet som andel av befolkningen, år, procentenheter Förändring av sysselsättning i privata företag, Förändring av antalet företagsamma människor, som andel av befolkningen (16-74 år), procentenheter Varför är det viktigt att kommunerna arbetar med det lokala företagsklimatet? Fler företagsamma människor - starkare jobbtillväxt inom privata företag I den här bilden är Sveriges kommuner indelade i fyra grupper, sorterat efter förändring av antalet företagsamma människor som andel av befolkningen (16-74 år) under tidsperioden Grupp 1 representerar den fjärdedel kommuner där andelen företagsamma människor har ökat mest under perioden. Grupp 4 representerar den fjärdedel kommuner där andelen företagsamma människor har utvecklats sämst. Andelen sysselsatta i privata företag har i genomsnitt ökat med 3,4 procentenheter bland den fjärdedel kommuner där företagsamheten har utvecklats bäst mellan Det kan jämföras med en ökning på i genomsnitt 0,1 procentenheter bland den fjärdedel kommuner där företagsamheten har utvecklats sämst under perioden. Det finns med andra ord goda skäl att tro att en ökad företagsamhet också påverkar antalet jobb i privata företag positivt. Statistiken över sysselsättningen kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och visar förändring i sysselsättning inom privata företag hos dagbefolkningen i åldern år OBS: Data för 2016 var ännu inte publicerad när bildmaterialet togs fram. Som företagsam räknas en person som uppfyller något av följande kriterier: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Källa: SCB och UC

5 Fler företagsamma människor – minskad arbetslöshet
Grupp 1= fjärdedel kommuner med starkast utveckling av företagsamhet Grupp 4 = fjärdedel kommuner med svagast utveckling av företagsamhet som andel av arbetskraften, procentenheter Förändring av den totala arbetslösheten, Förändring av antalet företagsamma människor, som andel av befolkningen (16-74 år), procentenheter Varför är det viktigt att kommunerna arbetar med det lokala företagsklimatet? Fler företagsamma människor – minskad arbetslöshet I den här bilden är Sveriges kommuner indelade i fyra grupper, sorterat efter förändring av antalet företagsamma människor som andel av befolkningen (16-74 år) under tidsperioden Grupp 1 representerar den fjärdedel kommuner där andelen företagsamma människor har ökat mest under de senaste tio åren. Grupp 4 representerar den fjärdedel kommuner där andelen företagsamma människor har utvecklats sämst under samma period. På den vertikala y-axeln redovisas förändringen av den totala arbetslösheten under samma period. Bland den fjärdedel kommuner där företagsamheten har ökat mest har den totala arbetslösheten i genomsnitt minskat med 0.6 procentenheter under tioårsperioden. Bland den fjärdedel kommuner där företagsamheten har utvecklats sämst har den totala arbetslösheten tvärtom ökat med nästan två procentenheter under samma period. Det verkar alltså finnas ett tydligt samband mellan fler företagsamma människor och minskad arbetslöshet. Arbetslöshetsstatistiken avser öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år). Källa: Arbetsförmedlingen. Som företagsam räknas en person som uppfyller något av följande kriterier: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Källa: Arbetsförmedlingen och UC

6 Starkare ekonomisk tillväxt i län med bra företagsklimat
Grupp 1= fjärdedel län med bäst företagsklimat Grupp 4 = fjärdedel län med sämst företagsklimat Årlig procentuell ökning av BRP-volym, genomsnitt Sammanfattande omdöme på det lokala företagsklimatet, genomsnitt Varför är det viktigt att kommunerna arbetar med det lokala företagsklimatet? Starkare ekonomisk tillväxt i län med bra företagsklimat I den här bilden är Sveriges län indelade i fyra grupper, sorterat efter det genomsnittliga sammanfattande omdömet i respektive län. Grupp 1 representerar den fjärdedel län med bäst sammanfattande omdöme och grupp 4 representerar den fjärdedel län med sämst sammanfattande omdöme under perioden Grupp 1: Jönköping, Kronoberg, Halland, Stockholm och Skåne Grupp 2: Värmland, Västra Götaland, Uppsala, Östergötland och Dalarna Grupp 3: Södermanland, Kalmar, Örebro, Västernorrland och Västerbotten Grupp 4: Västmanland, Blekinge, Jämtland, Gävleborg, Norrbotten och Gotland Bilden visar att den genomsnittliga ekonomiska tillväxten i den fjärdedel län med sämst företagsklimat uppgick till 0,6 procent per år, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ekonomisk tillväxt på 1,8 procent per år i den fjärdedel län med bäst företagsklimat under perioden. Vi ser alltså en starkare ekonomisk tillväxt i de län med ett bra företagsklimat. Med ekonomisk tillväxt menas den årliga procentuella förändringen i bruttoregionalprodukten (BRP) som varje år tas fram av SCB. Källa: SCB och Svenskt Näringsliv BRP = bruttoregionalprodukt

7 Fler jobb i privata företag i kommuner med bra företagsklimat
Grupp 1= fjärdedel kommuner med bäst företagsklimat Grupp 4 = fjärdedel kommuner med sämst företagsklimat Sysselsättning i privata företag, som andel av befolkningen, år, procent Sammanfattande omdöme på det lokala företagsklimatet 2015 Varför är det viktigt att kommunerna arbetar med det lokala företagsklimatet? Fler jobb i privata företag i kommuner med bra företagsklimat I den här bilden är Sveriges kommuner indelade i fyra grupper, sorterat efter sammanfattande omdöme Grupp 1 representerar den fjärdedel kommuner med bäst sammanfattande omdöme och grupp 4 representerar den fjärdedel kommuner med sämst sammanfattande omdöme. Bland den fjärdedel kommuner med bäst företagsklimat uppgick den genomsnittliga sysselsättningen inom privata företag, som andel av befolkningen, till drygt 43 procent Det kan jämföras med en privat sysselsättningsgrad om knappt 40 procent bland den fjärdedel kommuner med sämst företagsklimat. Ju bättre företagsklimatet är i en kommun, desto fler privata jobb tenderar det att finnas i kommunen. Statistiken över sysselsättningen kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och visar sysselsättning inom privata företag hos dagbefolkningen i åldern år. Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

8 Lokalt företagsklimat 2017 Bromölla kommun Om undersökningen
Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med minst en anställd (278 i Bromölla kommun) Antal svar från företagare: 93 (53%*) Antal svar från politiker i fullmäktige: 21 (55%*) Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv *Sverigesnitt 50% företagare och 57% politiker Bilden visar bakomliggande fakta till undersökningen av det lokala företagsklimatet 2017. Antal företag med minst en anställd kommer från SCB:s Företagsregister och visar antal arbetsställen tillhörande aktiva företag med minst en anställd Med aktiva företag menas samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för moms, F-skatt eller som arbetsgivare. Vilka ingår i undersökningen? Samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige ingår i undersökningen. Kontaktuppgifter levereras från Valmyndigheten till Demoskop. För företagen låter Svenskt Näringsliv Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram ett urval utifrån kommunens storlek som levereras till Demoskop. I kommuner med färre än invånare och färre än företag/arbetsställen är huvudregeln att vi skickar ut 200 enkäter, förutsatt att det finns så många företag i populationen. I kommuner med antingen fler än invånare och/eller fler än företag/arbetsställen skickar vi enkäter till 400 företagare. I Malmö och Göteborg skickas 600 enkäter och i Stockholms stad 1200 enkäter. Populationen utgörs av samtliga privata företag med huvudkontor i kommunen, förutsatt att de har en omsättning på minst kronor (i de kommuner som får 400 enkäter eller mer är omsättningskravet kronor). Från populationen dras ett slumpmässigt urval stratifierat utifrån storleksgrupperna 0, 1-4, 5-9, 10-25, och I första hand skickas enkäterna till Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i andra hand till företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Vanligt är att ungefär två tredjedelar av urvalet består av medlemsföretag och en tredjedel av företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Arbetsställen med huvudkontor i en annan kommun ingår också i populationen förutsatt att de har minst 25 anställda. För urvalsgrupperna enmansföretag och arbetsställen har vi satt ett tak på att de maximalt var för sig får utgöra 10 procent av det totala urvalet, förutsatt att inte företagsstrukturen kräver fler för att uppnå urvalet. Svarsfrekvensen är framräknad utifrån nettourvalet, dvs. borträknat för till exempel nedlagda företag och företag utan verksamhet i kommunen. Bromölla 8

9 Deltagande företag 9 Antal anställda Bransch % %
Bilden visar fördelning på antal anställda och bransch bland de deltagande företagen i kommunen. Endast branscher med mer än 7 svar redovisas. Bromölla 9

10 haft kontakt med företagare i
Kontakter med kommunen senaste året Företagare i av politikerna har haft kontakt med företagare i kommunen senaste året 90% % Bilden visar de vanligaste kontakterna företagen har haft med kommunen jämfört med Sverigesnittet i fallande ordning på kommunnivå. Flera svar möjliga. Bilden visar även hur stor andel av kommunpolitikerna som haft kontakt med företagare i kommunen det senaste året. Bromölla 10

11 Ärende vid kontakter med kommunen
Företagare i % Bilden visar de vanligaste ärendena vid företagens kontakter med kommunen jämfört med Sverigesnittet i fallande ordning på kommunnivå. Flera svar möjliga. Företag som svarade ”Ingen kontakt” på frågan om kontakter med kommunen är exkluderade från den här enkätfrågan. Bromölla 11

12 Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen
Företagare Politiker Företagare – Sverigesnitt Utmärkt Mycket bra Bra Godtagbart Inte helt godtagbart Dåligt Bilden visar snittbetyg på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen Snittet från företagen i kommunen visas jämfört med Sverigesnitt samt snitt för politikerna i kommunen. Politiker får enkäten vartannat år (med undantag för 2006 och 2007) genomfördes ingen enkätundersökning, därför saknas mätpunkt för det året. Bromölla 12

13 Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen – Skåne län
Bilden visar snittbetyg på sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen 2017 för samtliga kommuner i länet. Skala: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Bromölla

14 Sveriges alla kommuner
Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen – alla kommuners betyg = Positionen för Bromölla Utmärkt Mycket bra Bra Godtagbart Inte helt godtagbart Dåligt Toppkommun: Markaryd Sveriges alla kommuner Bilden visar hur samtliga 290 kommuner i Sverige placerar sig på enkätfrågan om det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den punkten som är längst till höger illustrerar den kommun som får allra lägst sammanfattande omdöme av företagen. Syftet med bilden är att visa hur betygen från företagen skiljer sig mellan kommunerna. Om en kommun som får ett sammanfattande omdöme på Godtagbart (3,0) kan höja sitt snittbetyg med ett helt skalsteg till Bra (4,0) innebär det en förflyttning med cirka 200 platser! Bromölla

15 Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen
Bilden visar hur företagens betyg på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen fördelar sig procentuellt på de olika betygsstegen. Bromölla

16 Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen
Bilden visar hur företagens betyg på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen fördelar sig procentuellt Det röda fältet visar de negativa andelarna (betyg Dåligt/Inte helt godtagbart). Det ljusblå fältet visar den neutrala andelen (betyg Godtagbart) och det mörkblå fältet visar de positiva andelarna (betyg Bra/Mycket bra/Utmärkt). Bromölla

17 Alla enkätfrågor för Bromölla kommun
Enkätfråga Betyg 2017 Jämfört med Sverige Jämfört med 2016 Sammanfattande omdöme 3,6 +0,2 +0,4 Konkurrens från kommunens verksamheter 4,2 Vägnät, tåg och flyg 4 +0,8 +0,1 Allmänhetens attityder till företagande 3,8 +/-0 Företagens egna initiativ Tele- och IT-nät 3,7 Skolans attityder till företagande -0,1 Tjänstemännens attityder Medias attityder till företagande Kommunpolitikernas attityder +0,5 Kommunens information 3,5 Service till företagen +0,3 Tillämpning av lagar och regler Dialog med kommunledningen 3,4 Upphandling 3 Tillgång till medarbetare med relevant kompetens Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Bilden visar samtliga enkätfrågor i fallande ordning med högst betyg överst och lägst underst (Sammanfattande omdöme visas alltid överst). Betyg över nivån för ”Bra” ligger ovanför grön linje och betygen under nivån för ”Godtagbart” ligger under röd linje. Betygen jämförs dels med Sverigesnittet och dels med förändring från föregående år. Grön ruta indikerar över Sverigesnittet eller positiv förändring. Röd ruta indikerar under Sverigesnittet eller en negativ förändring jämfört med föregående års mätning. Bromölla 17

18 Alla enkätfrågor för Bromölla kommun
Enkätfråga Betyg 2017 Jämfört med Sverige Jämfört med 2016 Sammanfattande omdöme 3,6 +0,2 +0,4 Kommunpolitikernas attityder +0,5 Tjänstemännens attityder 3,7 Allmänhetens attityder till företagande 3,8 +/-0 +0,1 Skolans attityder till företagande -0,1 Medias attityder till företagande Dialog med kommunledningen 3,4 +0,3 Kommunens information 3,5 Företagens egna initiativ Service till företagen Tillämpning av lagar och regler Upphandling 3 Konkurrens från kommunens verksamheter 4,2 Tillgång till medarbetare med relevant kompetens Vägnät, tåg och flyg 4 +0,8 Tele- och IT-nät Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Bilden visar samtliga enkätfrågor i fallande ordning utifrån den ordning enkätfrågorna kommer i enkäten (sammanfattande omdöme alltid överst). Den här bilden är framtagen främst för att enkelt kunna jämföra två kommuner med varandra, eftersom ordningen på enkätfrågorna är identisk i alla kommunpresentationer. Betygen jämförs dels med Sverigesnittet och dels med förändring från föregående år. Grön ruta indikerar över Sverigesnittet eller positiv förändring. Röd ruta indikerar under Sverigesnittet eller en negativ förändring jämfört med föregående års mätning. Bromölla 18

19 Alla enkätfrågor för Bromölla kommun
Mycket bra Bra Godtagbart Inte helt godtagbart Dåligt Utmärkt Bilden visar företagens betyg 2017 på samtliga enkätfrågor, rangordnade från högst betyg till lägst betyg. Bromölla 19

20 Bromölla kommun jämfört med Sverigesnittet
1, , , ,5 Bilden visar företagens betyg 2017 på samtliga enkätfrågor jämfört med Sverigesnittet (dvs. samtliga företagare i Sverige). Enkätfrågorna är rangordnade utifrån avvikelsen i medelvärdet, så att enkätfrågorna i toppen av diagrammet visar de områden där kommunen presterar bäst jämfört med övriga kommuner i Sverige. På motsvarande sätt visar enkätfrågorna i botten av diagrammet de områden där kommunen presterar sämst relativt övriga kommuner. Bromölla

21 Bromölla kommun jämfört med 2016
1, , , ,5 Bilden visar företagens betyg 2017 jämfört med kommunens betyg i förra årets mätning. Enkätfrågorna är rangordnade utifrån avvikelsen i medelvärdet, så att enkätfrågorna i toppen av diagrammet visar de områden där kommunen presterar bäst 2017 jämfört med På motsvarande sätt visar enkätfrågorna i botten av diagrammet de områden där kommunen presterar sämst 2017 jämfört med 2016. Bromölla

22 Bromölla kommun jämfört med 2015 - Politikerna
1, , , ,5 Bilden visar politikernas betyg 2017 jämfört med deras betyg i 2015 års mätning. Enkätfrågorna är rangordnade utifrån avvikelsen i medelvärdet, så att enkätfrågorna i toppen av diagrammet visar de områden där kommunen presterar bäst 2017 jämfört med På motsvarande sätt visar enkätfrågorna i botten av diagrammet de områden där kommunen presterar sämst 2017 jämfört med 2015. Bromölla

23 Kommunens attityder till företagande
(+0,2) (+0,1) (+0,5) (+/-0) Mycket bra Bra Godtagbart Inte helt godtagbart Dåligt Utmärkt Bilden visar kommunens snitt för företagarna jämfört med politikerna på två enkätfrågor, tillsammans med förändring från föregående mätperiod (2016 för företagen och 2015 för politikerna). Bromölla (+/-) = Förändring jämfört med 2016 resp 2015 för politikerna 23

24 Kommunens service och dialog
(+0,3) (+/-0) (+0,1) (+0,2) Mycket bra Bra Godtagbart Inte helt godtagbart Dåligt Utmärkt Bilden visar kommunens snitt för företagarna jämfört med politikerna på två enkätfrågor, tillsammans med förändring från föregående mätperiod (2016 för företagen och 2015 för politikerna). Bromölla (+/-) = Förändring jämfört med 2016 resp 2015 för politikerna 24

25 Konkurrens från kommunens verksamheter
I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Bilden visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet jämfört med politikernas uppfattning. Frågans formulering är ”I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet?” där 1 = I stor utsträckning och 6 = Inte alls. Övriga svarsalternativ saknar förklaring. Bromölla

26 Företagens svar jämfört med politikernas
Företagare mer positiva Politiker mer positiva , , , , Bilden visar företagens betyg 2017 jämfört med kommunpolitikernas betyg på samtliga enkätfrågor. Enkätfrågorna är rangordnade utifrån avvikelsen i medelvärdet, så att enkätfrågorna i toppen av diagrammet visar de områden där politikerna är mest positiva jämfört med företagen. På motsvarande sätt visar enkätfrågorna i botten av diagrammet de områden där politikerna är minst positiva jämfört med företagen. Staplar som går ut åt höger i diagrammet betyder att politikerna har gett ett högre snittbetyg än företagen. Staplar som går ut åt vänster i diagrammet visar att företagen har gett ett högre snittbetyg än politikerna. Bromölla

27 Alla enkätfrågor Enkätfråga Företagare i kommunen Politiker i kommunen Företagare i länet Företagare i Sverige Sammanfattande omdöme 3,6 4,2 3,4 Konkurrens från kommuns verksamheter 4,0 3,8 Vägnät, tåg- och flygförbindelser 3,2 Allmänhetens attityder 3,9 Företagens egna initiativ 3,7 Tele- och IT-nät 3,5 Skolans attityder 4,1 Tjänstemännens attityder 4,3 3,3 Medias attityder Kommunpolitikers attityder Information till företagen 3,0 Service till företag 3,1 Tillämpning av lagar och regler Dialog med kommunledning Upphandling 2,7 Tillgång på relevant kompetens 2,8 Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Tabellen visar resultatet 2017 för företagarna i Sverige, företagarna i länet, företagarna i kommunen och kommunens politiker. Enkätfrågorna visas i fallande ordning efter 2017 års resultat för kommunens företagare. 27 Bromölla

28 Alla enkätfrågor – över tid Företagare i Bromölla kommun
Enkätfråga 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2016 2017 Sammanfattande omdöme 3,7 3,5 3,4 3,2 3,6 Konkurrens från kommuns verksamheter 4,1 3,8 4,0 4,2 Vägnät, tåg- och flygförbindelser 3,9 Allmänhetens attityder Företagens egna initiativ Tjänstemännens attityder Skolans attityder Medias attityder Tele- och IT-nät Kommunpolitikers attityder 3,1 Information till företagen 3,3 Service till företag Tillämpning av lagar och regler Dialog med kommunledning Upphandling 2,9 3,0 2,8 2,7 Tillgång på relevant kompetens Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Tabellen visar resultatet för företagarna i kommunen. Enkätfrågorna visas i fallande ordning efter 2017 års resultat. 28 Bromölla

29 Områden att prioritera i kommunen
Företagare i % Ny enkätfråga Bilden visar de viktigaste områdena kommunen ska prioritera för att förbättra det lokala företagsklimatet (flervalsfråga). Alternativen är rangordnade utifrån företagens svar och jämförs med Sverigesnittet. Bromölla 29

30 Områden att prioritera i Bromölla kommun
Enligt % Ny enkätfråga Bilden visar de viktigaste områdena kommunen ska prioritera för att förbättra det lokala företagsklimatet (flervalsfråga). Alternativen är rangordnade utifrån företagens svar och jämförs med kommunpolitikernas svar Bromölla 30

31 Topp 5 prioriterade områden enligt företagare i Bromölla kommun
Fler bostäder Lägre skatter och avgifter Ökad förståelse Bättre upphandlingar Bättre dialog med kommunen Ny enkätfråga Bilden visar de 5 mest prioriterade områdena i kommunen för att förbättra det lokala företagsklimatet, utifrån företagens svar (flervalsfråga). Bilden bygger på samma information som föregående två bilder i enkätpresentationen. Bromölla 31

32 Företagsklimatet spelar roll
av företagarna i Bromölla kommun har någon gång övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat 22% Ny enkätfråga Bilden visar andelen företagare i kommunen som har svarat Ja på frågan Har du någon gång övervägt att flytta ditt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat? Syftet med bilden är att illustrera vikten av det lokala företagsklimatet genom att visa det värsta som kan hända: att företag lägger ner och lämnar kommunen. Företagen i Sverige agerar på en marknad under knivskarp konkurrens och måste varje dag överväga i vilken kommun och i vilket land det är mest gynnsamt att driva verksamheten för att kunna överleva. Snittet för Sverige är 19 procent. Bromölla 32

33 Är brottslighet ett problem
Brottslighet mot företagen i Bromölla kommun Är brottslighet ett problem för ditt företag? Företagen i kommunen ser en hög risk att drabbas av Ny enkätfråga Bilden visar resultatet från två stycken enkätfrågor: Upplever du att brottslighet är ett problem för ditt företag? För Sverige är fördelningen: I hög utsträckning 11 %, I viss utsträckning 45 %, Inte alls 41 %, Vet ej 4 %. För vilken eller vilka av följande typer av brott bedömer du att risken att ditt företag ska drabbas är hög? För Sverige är fördelningen: Bedrägeri 69 % Cyberbrott 28 % Inbrott/rån 47 % Skadegörelse 43 % Stöld/snatteri 37 % Utpressning 4 % Annat 3 % Ingen risk 3 % Bromölla 33

34 8 Brottslighet mot företagen i Bromölla kommun
Förändring av brottslighet mot företagen senaste två åren Brottstrenden senaste två åren * 8 *Balansmått: Andelen ökat minus andelen minskat Ny enkätfråga Bilden visar hur företagen upplever att brottsligheten mot det egna företaget har förändrats de senaste två åren. Balansmåttet är skillnaden mellan dem som sagt att brottsligheten har ökat senaste två åren och de som sagt att brottsligheten har minskat de senaste två åren. Ett positivt balansmått betyder alltså att brottsligheten har ökat (pil upp) och ett negativt balansmått betyder att brottsligheten har minskat (pil ner). Frågans formulering är: Hur upplever du att brottsligheten mot ditt företag har förändrats under de senaste två (2) åren? För Sverige är fördelningen: Minskat 3 %, Oförändrat 47 %, Ökat 31 %, Vet ej 19 %. Det ger ett balansmått på + 28 Bromölla 34

35 Företagarna och politikerna om brottsligheten
Är brottslighet ett problem för företagen? Brottstrenden senaste två åren * 8 50 *Balansmått: Andelen ökat minus andelen minskat Ny enkätfråga Bilden visar hur företagens och politikernas enkätsvar skiljer sig på frågan om brottslighet mot företag. Bilden visar resultatet från två stycken enkätfrågor: Upplever du att brottslighet är ett problem för ditt företag/företagen i kommunen? För Sverige är fördelningen: I hög utsträckning 11 %, I viss utsträckning 45 %, Inte alls 41 %, Vet ej 4 %. Hur upplever du att brottsligheten mot ditt företag/företag i kommunen har förändrats under de senaste två (2) åren? Balansmåttet är skillnaden mellan dem som sagt att brottsligheten har ökat senaste två åren och de som sagt att brottsligheten har minskat de senaste två åren. Ett positivt balansmått betyder alltså att brottsligheten har ökat (pil upp) och ett negativt balansmått betyder att brottsligheten har minskat (pil ner). Bromölla

36 Kontakt Läs mer på www.foretagsklimat.se Rankingsläpp 26 SEPTEMBER
Följ oss på Facebook: Företagsklimat @foretagsklimat #Företagsklimat SVENSKT NÄRINGSLIV SKÅNE LÄN Jörgen Kocksgatan 1B Malmö Regionchef: Rolf Elmér