Globalisering, ekonomisk tillväxt och utveckling

En presentation över ämnet: "Globalisering, ekonomisk tillväxt och utveckling"— Presentationens avskrift:

1 Globalisering, ekonomisk tillväxt och utveckling

2 Litteratur - Handelsteori
O’Sullivan, Sheffrin, Perez – Microeconomics (kapitel 3,19) - Claes Berg - Global Ekonomi (kapitel 16) - Power point presentationer

3 Referenslitteratur Paul Krugman & Maurice Obstfeld: International Economics – Theory& Policy (kap. 1-4, 7-8) Lars Lundberg: Internationell handel och industristruktur

4 Internationell Handelsteori

5 Globaliseringsmönster: Sambandet mellan handel och tillväxt

6 Varuexport, % av BNP i 1990 års priser
4.6 17.2 2.5 10.1 0.2 13.4 5 10 15 1870 1900 1930 1960 1990 Världen USA Japan

7

8 Utländskt ägd kapitalstock/Världs-BNP
0.6 0.4 0.2 1860 1880 1900 1960 1920 1940 1980 2000

9

10

11

12 Den dominerande andelen av handelsflödena sker mellan rika länder, s.k. ”nord-nord” handel. ”Nord-syd” handel är av relativt mindre betydelse. Närliggande länder handlar mest med varandra. EU ländernas handel utgör 45% av världshandeln. Afrikanska länder handlar mest med EU och ganska litet med varandra. Kapitalflöden sker mestadels mellan rika länder. Migration sker framför allt från fattiga till rika länder.

13 Nationernas Välstånd Adam Smith anses som ”Nationalekonomins fader” och det epitetet förtjänade han genom sitt stora verk ”The Wealth of Nations” (1776).

14 Adam Smith funderade på vad det är som gör att vissa länder/nationer är rikare än andra.
Detta är fortfarande en central fråga inom nationalekonomi och något som vi kommer att prata en hel del om i denna kurs. Smith betonade framför allt marknadsekonomins förmåga att allokera resurser på ett effektivt sätt, men han pekade även ut internationell arbetsdelning (specialisering) och varu-utbyte som viktiga faktorer för ett lands välstånd.

15 Välstånd och handel Centralt i mikroekonomi är att en enskild persons nytta (= välstånd) kan öka om han/hon byter varor eller tjänster med en annan person. Om jag redan har en vara i min besittning (d.v.s. äganderätt till den) så kommer jag inte att frivilligt ge upp den mot en annan vara om jag inte får nåt som ger mig minst lika mycket nytta. D.v.s. all frivillig handel ökar nyttan för båda parterna.

16 Exempel: Antag att Anna äger en SAAB av 1995 års modell
Exempel: Antag att Anna äger en SAAB av 1995 års modell. Den är relativt välvårdad, men hon funderar ändå på att köpa en ny bil. Dock vill hon inte sälja SAABen till vilket pris som helst. Hon sätter ett reservationspris på kr, d.v.s. får hon inte kontakt med någon som vill köpa bilen till minst detta pris så behåller hon den ytterligare en tid. Joakim vill ha en bättre begagnad bil för att använda framför allt under sommaren, men vill inte betala mer än kr.

17 Anna lägger ut en annons på Blocket där hon sätter ett pris på 12
Anna lägger ut en annons på Blocket där hon sätter ett pris på kr (d.v.s. lite över hennes reservationspris). Joakim har tur och kommer först i telefonkön och sluter snabbt ett (muntligt) avtal om att köpa SAABen till det nämnda priset. Joakims reservationspris för att köpa bilen (d.v.s. det högsta pris han var beredd att betala) var kr. Både Anna och Joakim får ett överskott av transaktionen på 2.500kr, den totala välståndsökningen, mätt i pengar, är 5.000kr

18 Marknader och Välstånd
Om begagnade SAAB av 1995 års modell säljs på en marknad så kan vi illustrera jämviktskvantiteten och priset i ett vanligt utbuds-efterfrågediagram. Joakim och Annas lilla transaktion kan ses som en liten del av alla transaktioner som sker. Den röda linjen visar välståndsökningen som just deras lilla transaktion ger upphov till. Den totala välstånds- skapande effekten av alla transaktioner är hela ytan mellan efterfråge- och utbudskurvorna, från noll till Q* (jämviktskvantiteten). Pris U 20000 PJ=15000 P*=12500 PA=10000 5000 E Kvantitet Q*=3750

19 Ekvationen för efterfrågekurvan är: PE(Q)=20000 – 2Q Ekvationen för utbudskurvan är: PU(Q)= Q Sätt dessa lika med varandra: – 2Q = Q Q = Q* = 15000/4 = P* = *3750 = Konsumentöverskottet: KÖ = (1/2)*( )* = Producentöverskottet: PÖ = (1/2)*( )* = Totalt överskott (ökat välstånd): TÖ = = kr. P U 20000 P*=12500 5000 E Q Q*=3750

20 Internationell handel
Vad har det här att göra med internationell handel? Svar: Vi kan betrakta ett land (nation) som ett stort hushåll som byter varor och tjänster med ett annat land. Handeln ger upphov till välfärdsvinster för ”hushållet”, d.v.s. landets innevånare. Internationell handel är således egentligen vanlig mikroteori tillämpad på hela länder.

21 Absoluta fördelar Adam Smith var pionjär vad gäller att förklara fördelar med vanliga byten på marknader och han förstod att principen kunden appliceras på handel mellan länder. Dock så ville han även förstå vad det är som bestämmer vad länderna kommer att handla med. Hans idé var att ett land kan vara ”bättre” på att producera en vara och ett annat land ”bättre” på att producera en annan vara. Specialiserar de sig på att producera den vara för vilken de har en absolut fördel och byter varor med varandra kan båda få det bättre.

22 Vi gör nu ett par drastiskt förenklade antaganden: i) det finns två varor och ii) två länder. Varorna är bilar och ostar och länderna är Sverige och Frankrike. Kunskaperna hur man producerar bilar i Sverige är sådana att det krävs 20 arbetstimmar för att producera en bil, men det krävs 30 arbetstimmar för att producera en enhet ost (kan vara tusentals kg) I Frankrike krävs det 25 timmar för att producera en bil och 25 timmar för att producera en enhet ost.

23 Adam Smith utgick från antal arbetstimmar, eller arbetsproduktiviteten, för att definiera en fördel. Ju högre arbetsproduktivitet, desto färre arbetstimmar behövs för att producera en enhet av en vara, och ju mer kan produceras med en och samma mängd arbetskraft. Sverige har en högre arbetsproduktivitet inom bilindustrin och Frankrike inom ostindustrin. Sverige har med Adam Smiths ord en absolut fördel i bilproduktion och Frankrike i ostproduktion.

24 Antag att Sverige har tillgängligt 1000 enheter arbetskraft (L)
Antag att Sverige har tillgängligt 1000 enheter arbetskraft (L). Om Sverige enbart producerar bilar så kan vi producera 1000/20=50 bilar; om vi enbart producerar ost så kan vi producera 1000/30 = enheter ost. Frankrike har 1250 enheter arbetskraft och kan därför producera antingen 50 enheter bilar eller 50 enheter ost. Om både Sverige och Frankrike är stängda för internationell handel så kommer länderna förmodligen att producera något av båda varorna.

25 Antag t. ex. att Sverige producerar och konsumerar 20 enheter bilar
Antag t.ex. att Sverige producerar och konsumerar 20 enheter bilar. För det krävs 20*20 = 400 arbetstimmar. Det innebär att det finns 600 arbetstimmar kvar som kan utnyttjas för att producera ost. Den maximala mängd ost som kan produceras då är: 600/30 = 20. D.v.s. kombinationen 20 bilar och 20 ostar är en möjlig produktionsmängd.

26

27 Sveriges produktions-möjlighetskurva är: Qbilar = 50 – (3/2)*Qost
Frankrikes produktionsmöjlighets-kurva är: Qbilar = 50 – Qost Frankrikes produktionsmöjlighets-kurva (PMK) ligger utanför Sveriges för att Frankrike är ett större land. Det som är viktigast är dock att lutningarna på kurvorna är olika, resp. -1. Bilar 50 Frankrikes produktionsmöjlighetskurva Sveriges produktionsmöjlighetskurva - 1.5 - 1 Ost 33.33 50

28 Lutningen på en PMK visar alternativkostnaden av att öka produktionen av den vara som vi har satt på den horisontella axeln (här ost), i termer av den andra varan (bilar). Om Sverige i utgångsläget bara producerar bilar (d.v.s. 50st) och nu får för sig att börja producera ost, så måste 30 arbetstimmar överföras från bilproduktion till ostproduktion.

29 30 arbetstimmar i bilproduktion räcker för att producera 1
30 arbetstimmar i bilproduktion räcker för att producera 1.5 bil, det är således det som Sverige måste minska bilproduktionen med om för att öka produktionen av ost med en enhet. Eftersom lutningen på Sveriges PMK är konstant så kostar det alltid 1.5 enheter bilar att öka produktionen av ost med ytterligare en enhet.

30 Frankrikes konsumtions-möjlighetskurva är:
Bilar Sverige Antag nu att Sverige specialiserar sig fullständigt på att producera bilar, vi producerar då 50 bilar, och Frankrike fullständigt på ost (50 ost). Sverige köper nu ost från Frankrike, och betalar 1.25 (5/4) enheter bilar. Sveriges konsumtionsmöjlighets-kurva är då: Qbilar = 50 – (5/4)*Qost Frankrikes konsumtions-möjlighetskurva är: Qbilar = 62,5 – (5/4)*Qost 50 Lika konsumtionslinje Qbilar = Qost 22.22 20 - 1.25 - 1.5 Ost 20 22.22 Bilar Frankrike 50 - 1.25 Lika konsumtionslinje Qbilar = Qost 27.78 25 - 1 Ost 25 27.78 50

31 Om Sverige t. ex. vill köpa 22. 22 enheter ost så kostar det: 22. 22
Om Sverige t.ex. vill köpa enheter ost så kostar det: 22.22*(5/4) = enheter bilar. Kvar finns = enheter bilar att konsumera inom landet. Under ingen handel (eller s.k. autarki) så kunde Sverige producera och konsumera t.ex. 20 bilar och 20 ostar. Med handel och specialisering på bilar, så kan landet konsumera bilar och ostar, d.v.s mer av båda varorna.

32 Enligt mikroteorin så vill konsumenterna maximera nyttan av konsumtionen. Om hushållen inte fått nog av att konsumera så ger mer konsumtion ett nyttotillskott. Specialisering och handel ökar nyttan för ett typiskt hushåll, d.v.s. landets välfärd ökar.

33 Om Frankrike specialiserar sig fullständigt i produktionen av ost, så kan de producera 50 ostar. Om de köper bilar från Sverige och betalar med ostar, så har de ostar kvar att konsumera själva. En möjlig konsumtionskombination i Frankrike under autarki är 25 av varje vara. Med handel kan konsumtionen öka av båda varorna (med 2.78) och därmed nyttan/välfärden.

34 Adam Smith visade således att arbetsdelning (specialisering) och handel där varje land utnyttjar sina absoluta fördelar är välfärdsskapande för båda länderna. Fattiga länder är fattiga eftersom de har en låg arbetsproduktivitet och kanske enbart har absoluta fördelar i att producera ett begränsat antal råvaror som ”naturen” rikligt begåvat dom med. Adam Smith gav inte sådan länder så mycket hopp att utnyttja internationellt handelsutbyte för att öka sin välfärd.

35 Komparativa Fördelar David Ricardo skrev 1817 följande berömda bok:

36 I detta verk förklarar han varför Adam Smiths argument för vinster av internationell handel även gäller i de fall där ett land har en absolut fördel i båda varorna. Ricardo menade att vinster av handel beror på komparativa fördelar. Ricardo utgick från Smiths analys av arbetsproduktivitet, eller antalet arbetstimmar per producerad enhet, och visade att om kvoten mellan antalet arbetstimmar per producerad enhet i de två industrierna skiljer sig åt mellan länderna så finns det alltid vinster av specialisering och handel.

37 Låt oss gå tillbaka till vårt gamla exempel, men vi antar nu att Frankrike kan producera en enhet bil med enbart 15 arbetstimmar. Ekvationen för Frankrikes PMK är nu: Qbilar = – (5/3)Qost Det innebär att Frankrikes alternativkostnad för att öka ostproduktionen är 5/3 = 1.67 bilar (tidigare var den 1)

38 Sveriges alternativkostnad av att öka ostproduktionen är oförändrad och är lika med 3/2 = 1.5 bilar.
83.33 Bilar Frankrike Sverige 50 32 31.25 - 1.60 - 1.60 - 1.5 - 1.67 Ost Ost 31.25 32 50

39 Enligt Ricardo har det land som har den lägsta alternativkostnaden av att öka produktionen av en vara en komparativ fördel i produktionen av den varan. Sverige nu en komparativ fördel i ostproduktion. Frankrikes alternativkostnad av att öka bilproduktionen är 3/5 = 0.60 enheter ost och Sveriges är 2/3 = 0.67; Frankrike har en komparativ fördel i bilproduktion. Frankrike kan under autarki t.ex. konsumera av varje vara. Om Frankrike specialiserar sig fullständigt på bilar (producerar st) och byter bilar mot ost med Sverige till priset 1.6 bil/ost, så kan man t.ex. köpa cirka 32 enheter ost till priset 32*1.6 = 51 enheter bilar. Man kan därför själva konsumera ungefär 32 bilar.

40 Frankrike vinner således på handel med Sverige trots att de har en absolut fördel för båda varorna. Sverige vinner också, vilket vi kan se från den senaste figuren där Sveriges konsumtionsmöjlighetskurva ligger utanför dess PMK. Så länge som det pris som varorna byts till på ”världsmarknaden” ligger mellan ländernas alternativkostnadskvoter, så kan båda länderna vinna på handel.

41 Mer formellt David Ricardo använde uttrycket arbetsinputkoefficient för att beteckna antalet arbetstimmar per producerad enhet. För att bestämma vilket land som har en komparativ fördel i vilken vara så tar vi kvoten mellan arbets- inputkoefficienterna och jämför mellanländerna, Bilar Ost Sverige aSB = 20 aSO = 30 Frankrike aFB = 15 aFB = 25

42 Frankrike: aFO / aFB = 25 / 15 = 1.67
Sverige: aSO / aSB = 30 / 20 = 1.5 Frankrike: aFO / aFB = 25 / 15 = 1.67 När vi placerar arb.inputkoeff. för ost i täljaren så uttrycker kvoten alternativkostnaden av att öka just den varan, i termer av antalet enheter av den andra varan som landet måste ge upp. Vänder vi på kvoterna så får vi: Sverige: aSB / aSO = 20 / 30 = 0.67 Frankrike: aFB / aFO = 15 / 25 = 0.60 Sverige har således en komparativ fördel i ostproduktion och Frankrike i bilproduktion.

43 Terms-of-trade Den kvot med vilken varorna byts mellan länderna kallas för ”terms-of-trade” och är helt enkelt priset på en vara uttryckt i termer av antalet enheter av den andra varan. För att båda länderna skall vinna på att delta i internationell handel så måste terms-of-trade ligga mellan alternativkostnaderna inom länderna.

44 aSO / aSB < pO < aFO / aFB
Således måste priset på ost på världsmarknaden ligga mellan, aSO / aSB < pO < aFO / aFB 1.50 < pO < 1.67 Innan handel startar så är priset på ost (uttryckt i bilar) i Sverige lika med pA,Sost = 1.5. Varför då? Jo, Ricardo antog att det var perfekt konkurrens på alla marknader och då kommer priset att pressas ned mot genomsnittskostnaden av att producera en enhet.

45 Eftersom arbete är den enda produktionsfaktorn så består den totala produktionskostnaden enbart av kostnaden för arbetskraft. Vi betecknar timlönen med w, och eftersom arbetsinputkoefficienterna visar antalet arbetstimmar per producerad enhet, så följer att den genomsnittliga produktionskostnaden är (t.ex. i den svenska ostindustrin): ACoS = w⋅aSO

46 Om vi uttrycker lönen i pengar och antar att timlönen är 100kr i Sverige i båda industrierna, så följer att priset på ost i autarki i Sverige är: PoS = 100*30 = 3000kr Priset på bilar är: PbS = 100*20 = 2000kr Penningpriserna är dock oväsentliga utan det viktiga är relativpriserna. Priset på ost relativt till priset på bilar är i autarki: pSO / pSB = 1.50

47 I Frankrike antar vi att timlönen är 10€, vilket innebär att i autarki är priserna:
PoF = 10*25 = 250€ PbF = 10*15 = 150€ Priset på ost relativt till priset på bilar är i autarki i Frankrike: pFO / pFB = 1.67 När handel inleds så antar vi först att 1€ kostar 12.50kr. Det innebär att Franska bilar kostar 150*12.50=1875kr i Sverige

48 Franska ostar kostar: 250*12.50=3125kr.
Svenska bilar kostar i Frankrike: 2000/12.50 = 160€ och svenska ostar kostar. 3000/12.50 = 240€. Vi ser att i det nu blir billigare för Svenska konsumenter att köpa franska bilar och för franska konsumenter att köpa svenska ostar. Lönsamheten i den franska bilindustrin ökar och den expanderar på bekostnad av ostindustrin. Det omvända händer i Sverige.

49 Slutsatser av Smith och Ricardo
Adam Smith och David Ricardo hade synen att endast arbete skapar värde och att priserna avspeglar värdet av den arbetskraft som lagts ned i dess produktion. Givet en begränsad mängd arbetskraft så uppstår alltid en alternativkostnad av att öka produktionen av en vara, d.v.s. vad som landet måste avstå i termer av andra varor.

50 Det land som har den lägsta alternativkostnaden av att öka produktionen av en vara har en komparativ fördel i produktionen av den varan. Genom specialisering och handel kan alla länder vinna på internationell handel. Eftersom arbetskraft är den enda produktionsfaktorn så ökar arbetsinkomsten p.g.a. handel. Arbetarna har därför inget att invända mot handel.

51 Brister i Smith/Ricardo
Komparativa fördelar är ett viktigt begrepp, men ett problem med Ricardos analys är att han inte gav någon vägledning till varför länder har olika arbetsproduktivitet och därför hur mönstret av komparativa fördelar ser ut. En annan brist är att Smith/Ricardo enbart antar en produktionsfaktor (arbete). Konflikter (avseende önskvärdheten av internationell handel) mellan arbete och kapital uppkommer därför inte.

52 Produktionsmöjlighetskurvorna är linjära i Ricardos analys, vilket leder till den logiska slutsatsen att fullständig specialisering är det mest effektiva (om syftet är att maximera produktionen). Redan Ricardo analyserade fenomenet med avtagande marginalavkastning, men han applicerade inte det på sin analys av komparativa fördelar. Avtagande marginalavkastning innebär ökande marginalkostnader i produktionen. Det innebär att utbudskurvorna är uppåtlutande.

53 Sverige ”Världsmarknaden” Frankrike
Figuren nedan visar ostmarknaderna i Sverige och Frankrike och handel på ”världsmarknaden”. Sverige ”Världsmarknaden” Frankrike Pris Pris Pris U U EU PoA,F PoT PoA,S IE E E Q Q Q

54 Det vänstra diagrammet visar jämviktspris och –kvantitet på den svenska ostmarknaden i autarki, och det högre diagrammet visar motsvarande i Frankrike. När handel startar så kommer priset på ost att stiga i Sverige och att sjunka i Frankrike. Det innebär att efterfrågade kvantiteten minskar i Sverige och den utbjudna kvantiteten ökar. Det uppkomna överskottsutbudet exporteras. I det mellersta diagrammet visar kurvan EU Sveriges exportutbud, som differensen mellan utbud och efterfrågan vid varje pris som överstiger autarkipriset.

55 I Frankrike uppstår ett efterfrågeöverskott vilket är Frankrikes importefterfrågan (IE) i det mellersta diagrammet. Korsningen mellan EU- och IE-kurvorna visar ”världsmarknadspriset” på ost, vilket skapar likhet mellan Sveriges önskade exportutbud och Frankrikes önskade importefterfrågan. När handel startar så expanderar den svenska ostindustrin och den franska minskar.

56 Internationell handel ändrar således relativpriser på varorna, vilket ger en signal till en omallokering av resurser mellan industrier. Omallokering av resurser innebär att bilarbetare blir arbetslösa och får söka jobb i ostindustrin. Detta kan ta tid och innebära en börda för dom. Teorin är förenklad genom att den enbart jämför långsiktiga jämviktslägen där alla som vill arbeta har fått ett jobb i den expanderande sektorn.

57 Vad bestämmer komparativa fördelar?
Eli Heckscher och Bertil Ohlin försökte utvidga Ricardos analys till att förklara mönstret av komparativa fördelar.

58 Ricardo antog lite vagt att kunskaper skiljer sig åt mellan länder (och arbetare).
Heckscher & Ohlin (HO) menade att kunskap, i meningen teknologisk kunskap, är en kollektiv vara och i princip fritt tillgänglig överallt (i alla länder). De menade istället att vad som skiljer länder åt är att de av historien och naturen blivit utrustade med produktionsfaktorer i olika proportioner.

59 HO-teorin eller Faktorproportionsteorin
HO utgick ifrån att det behövs både arbete (L) och kapital (K) för att producera de flesta varor. Ett land som är rikt utrustat med arbetskraft har då en relativt låg lön och ett land som har mycket kapital har ett lågt pris på kapital. Varorna kräver olika mycket insats av kapital och arbetskraft. En vara kan t.ex. vara arbetskraftsintensiv och en annan kapitalintensiv.

60 Genomsnittskostnaden för att producera en enhet ost kan vi skriva som:
ACo = w⋅aLO + r⋅aKO där aLO antalet arbetare som behövs för att producera en enhet ost och aKO är antalet enheter kapital per enhet ost; r är priset på en enhet kapital och w är lönen. HO skulle säga att om Sverige och Frankrike varit utrustade med kapital och arbetare i exakt lika proportioner, så skulle inget land ha en fördel i produktionen av någon vara.

61 Om länderna är identiska så är även löner och kapitalpriser lika och då kostar det lika mycket att producera båda varorna i båda länderna  inget land har någon komparativ fördel och handel mellan länderna gynnar inget land. Om dock Sverige har betydligt fler arbetare i förhållande till kapital, d.v.s. kvoten K/L är lägre i Sverige än i Frankrike, så har Sverige lägre löner än Frankrike och då har Sverige en fördel i att producera den arbetskraftsintensiva varan.

62 Om vi således vet att det t. ex
Om vi således vet att det t.ex. krävs mer kapital per arbetare att producera en bil än en enhet ost, och vi observerar att Sverige exporterar ost till Frankrike i utbyte mot bilar, så bör vi dra slutsatsen (enligt HO), att Sverige är relativt rikt utrustat med arbetskraft och Frankrike med kapital. HO-teorin härleder således komparativa fördelar från olikheter mellan länderna i tillgängligheten av olika produktionsfaktorer.

63 Heckscher-Ohlins ”teorem” lyder (ungefär) som följer:
”Ett land har en komparativ fördel och kommer att exportera den vara som använder mycket av den produktionsfaktor som landet är relativt väl utrustat med.”

64 Implikationer av HO-teorin
När handel inleds mellan Sverige och Frankrike så expanderar ostindustrin i Sverige och bilindustrin går tillbaka. Eftersom ostindustrin behöver mer arbetare per kapitalenhet så stiger efterfrågan på arbetskraft i Sverige och efterfrågan på kapital minskar. Priset på ost stiger som vi sett tidigare, men priset på bilar sjunker.

65 Det som är viktigt för det enskilda hushållet är dess reala köpkraft, eller dess reala lön.
Det går att visa (vilket vi hoppar över här) att den nominella lönen ökar mer än priset på ost och eftersom priset på bilar minskar så måste arbetarnas köpkraft förbättras i Sverige. I Frankrike är det kapitalägarnas köpkraft som förbättras, medan arbetarnas försämras.

66 HO-teorin ger oss en viktig insikt och det är att även om båda länderna vinner på handel så gäller det endast för ett genomsnittligt hushåll. Det kan vara ett hushåll som har inkomster både från arbete och kapital i samma proportioner som dessa produktionsfaktorers andelar av BNP (det samlade förädlingsvärdet). Ett hushåll som enbart (eller nästan) har en typ av inkomster kan mycket väl förlora på att fri handel startar, och kan tänkas vilja agera politiskt för att stoppa en handelsliberalisering.

67 Handelspolitik Ricardo kunde inte riktigt förklara varför någon skulle vilja motsätta sig internationell handel, eftersom alla vinner. HO-teorin visar att det finns både vinnare och förlorare och eftersom vinnarna i praktiken inte kommer att kompensera förlorarna, så kan de senare vilja förhindra internationell handel. Åtgärder för att begränsa och styra internationell handel kallas för Handelspolitik.

68 Tullar, importkvoter och exportsubventioner
Det mest kända handelspolitiska verktyget är en tull. Låt oss anta att Frankrike vill begränsa importen av svensk ost. Sverige ”Världsmarknaden” Frankrike Pris Pris Pris Tull U U EU Export med tull Import med tull IE E E Q

69 I figuren skiftar Sveriges exportutbudskurva upp med tullsatsen (som är t.ex. ett prispålägg per kg ost). En fransk importör av svensk ost köper osten i Sverige till det svenska priset och får sedan betala en tull när den förs in i Frankrike. Priset på ”världsmarknaden” sjunker eftersom exportutbudet minskar. Det innebär ändock att priset i Frankrike ökar eftersom konsumenterna får betala tullen.

70 Förlorarna är de Franska konsumenterna och de svenska producenterna
Förlorarna är de Franska konsumenterna och de svenska producenterna. De franska producenterna vinner och även de svenska konsumenterna. För att närmare analysera välfärdseffekterna av en tull så är det enklare att anta att världen består av fler länder än Sverige och Frankrike och att Frankrike är ett litet land ”i världen”. I detta fall så ändras inte världsmarknadspriset när Frankrike inför en tull.

71 Autarki: Ekvationen för efterfrågekurvan är: PE(Q) = 700 – Q Ekvationen för utbudskurvan är: PU(Q) = Q Autarkipris och –kvantitet: – Q = Q Q = QA = 600/2 = PA = = 400 Konsumentöverskottet i autarki: KÖ = (1/2)*( )*300 = Producentöverskottet: PÖ = (1/2)*( )*300 = Totalt överskott, TÖ: 90000 P U 700 PA = 400 PVM = 200 100 E Fri handel: Efterfrågan: QE = 700 – 200 = 500 Utbud: QU = = 100 Import: IMP = QE - QU = 400 KÖ = (1/2)*( )*500 = PÖ = (1/2)*( )*100 = TÖ = Q QU = 100 QA = 300 QE = 500

72 Tull: Frankrike inför en tull på 100€/st importerad ost
Tull: Frankrike inför en tull på 100€/st importerad ost. Priset i Frankrike stiger med tullen. Efterfrågan: QE = 700 – 300 = 400 Utbud: QU = = 200 Import: IMP = QE - QU = 200 KÖ = (1/2)*( )*400 = PÖ = (1/2)*( )*200 = Tulltäkter (T = ): 100*200 = TÖ = KÖ + PÖ + T = Välfärdsförlust: De två markerade trianglarna kallas för ”välfärdsförlusttrianglarna” mäter skillnaden mellan vad det kostar att producera ytterligare 100 enheter ost i Frankrike jämfört med att importera (1/2*100*100 = 5000) mäter förlusten i KÖ för konsumenterna att köpa hemmaproducerad istället för importerad ost (1/2*100*100 = 5000) P U 700 Pt = 300 tull PVM = 200 100 E Q 100 200 400 500

73 Importkvot: Frankrike kan istället för en tull införa en kvot på hur mycket ost som får importeras varje period. Antag att kvoten sätts till Q = Den franska utbudskurvan förskjuts nu åt höger med kvoten vid världsmarknadspriset. Jämviktspriset ökar till Pq = 300 Efterfrågan: QE = 700 – 300 = 400 Utbud: QU = = 200 Import: IMP = QE - QU = 200 KÖ = (1/2)*( )*400 = PÖ = (1/2)*( )*200 = Intäkter från försäljning av importlicenser (L = ): 100*200 = TÖ = KÖ + PÖ + L = Välfärdsförlust: Notera att detta är exakt samma konsekvenser som i fallet med en tull på 100€. Tullar och importkvoter har därför ekvivalenta välfärdseffekter. P U Ukvot 700 Pq = 300 PVM = 200 Kvot 100 E Q 100 200 400 500

74 Exportsubvention: Antag nu att Frankrike exporterar ost och att exportörerna får en subvention (betalning) på 100€ per enhet ost som exporteras. Producenterna kommer att exportera ost ända tills det inhemska priset överstiger världsmarknadspriset med subventionen. Innan exportsubventionen var efterfrågan = 200 och utbudet: = 300, exporten var således Välfärd KÖ = (1/2)*( )*200 = PÖ = (1/2)*( )*300 = TÖ = 35000 P U 400 Ph = 250 Subvention = 100€ PVM = 200 Pu = 150 100 E Q 150 200 300 350

75 Med subventionen så antar vi nu att hemmamarknadspriset ökar med 50 till Ph = 250. Utbudet ökar till 350 och efterfrågan på hemmamarknaden minskar till 150, exporten ökar till 200. KÖ = (1/2)*( )*150 = 11250 PÖ = (1/2)*( )*350 = Subventionskostnad: (S = ): 100*200 = 20000 TÖ = KÖ + PÖ - S = – = 17500 Välfärdsförlust: I detta exempel antogs att exportsubvention ökade utbudet så mycket på världsmarknaden att världsmarknadspriset pressades nedåt. Detta är den effekt som EUs, Japans och USAs exportsubventioner på jordbruksprodukter har haft under en lång tid. Fattiga länder kan i och för sig köpa livsmedel till låga priser, men handelsteorin säger att de skulle varit rikare om de kunde exportera till de rikare länderna istället…(förutsätt att de har komparativa fördelar för livsmedel)

76 Faktorrörelser – Investeringar och Migration
Ricardo och HO-teorin visar att eftersom internationell handel ändrar på varupriser så påverkar det även den reala inkomstfördelningen inom ett land. I Ricardos teori så kan effekten bara vara positiv, men i HO-teorin kan det finnas både vinnare och förlorare. I båda teorierna antas att både arbete och kapital inte kan röra sig över gränser.

77 Om faktorrörelser över gränser är tillåtet så vet vi från historien att fattiga arbetare söker sig till länder där framtidsutsikterna (och lönerna) är bättre. Utvandringen från Europa till USA mellan 1850 och 1920 är ett exempel, immigrationen från Afrika till Europa idag ett annat. De flesta människor vill nog bo kvar i sin egen kultur, men kan tvingas lämna p.g.a. förföljese, krig och/eller fattigdom.

78 I mikroekonomins teori om företaget så antas att företagets efterfrågekurva på arbetskraft är en negativ lutad kurva som avspeglar värdet av arbetskraftens marginalprodukt. Ett vinstmaximerande företag anställer arbetskraft tills detta värde är lika med marginalkostnaden av att anställa ytterligare en arbetare: p*MPL = w Arbetets marginalprodukt är den ytterligare kvantitet av output som den sist anställde arbetaren kan producera. Eftersom arbetskraften är helt rörlig mellan industrier i ett land så kommer i jämvikt: po*MPoL = pb*MPbL = w

79 I figuren på nästa sida visas hur lönen bestäms t. ex. i Sverige
I figuren på nästa sida visas hur lönen bestäms t.ex. i Sverige. Arbetsutbudet är givet (L) och skall fördelas mellan industrierna. Vid den punkt där kurvorna skär varandra så är lönen lika och ingen arbetare vill flytta mellan industrier och inget företag vill öka sin anställning. När handel inleds ökar priset på ost och värdet på marginalproduktskurvan skiftar uppåt. Lönen ökar och arbetare flyttar från bilindustrin till ostindustrin.

80 w w w’ w* p’o *MPoL pb *MPbL po *MPoL L*o L’o Lo Lb L = Lo + Lb

81 Lönen i Frankrike sjunker och stiger i Sverige.
Vi kan använda samma diagram för att illustrera hur arbetare flyttar mellan länder. Vi slår nu ihop industrierna i varje land till en industri och kurvorna visar värdet på marginalprodukterna i respektive land. Initialt är lönen högre i Frankrike, men om immigration är tillåtet så kommer arbetare att emigrera från Sverige till Frankrike. Lönen i Frankrike sjunker och stiger i Sverige. DLS

82 w w wF w* wS pF *MPFL pS *MPSL LS LF DLS

83 Investeringar Kapitalmarknaderna i de rika delarna av världen har blivit alltmer integrerade under de 30 senaste åren. I Sverige togs de sista delarna av den s.k. valutaregleringen bort 1989 (den infördes 1939 i samband med andra världskrigets start). Hushåll och företag kan numera investera i aktier och andra finansiella värdepapper utanför sitt eget land.

84 Ett köp av t.ex. en aktie på en utländsk börs är ett exempel på en portföljinvestering. Den som gör investeringen är ute efter att få en bra avkastning på sitt sparande och en bättre riskspridning. Integration av världens kapitalmarknader innebär att poolen av sparande ökar (eller utbudet av sparade medel). I de länder där sparandet tidigt varit litet sjunker nu kapitalkostnaden (= räntan). I länder som sparar mycket, stiger räntan.

85 I en sluten ekonomi bestäms räntan (rh) där sparandeutbudet är lika med investeringsefterfrågan (S=I). I en öppen (liten) ekonomi är den inhemska räntan lika med räntan på världsmarknaden (rh = rv) När sparandet understiger investeringsviljan vid världsmarknadsräntan så sker ett inflöde av utländskt kapital lika med I – S. En del av inflödet är i form av portföljinvesteringar en annan i form av s.k. direktinvesteringar (återkommer till dessa). Ränta (r) Ränta (r) S (r) S (r) rh rh = rv I(r) I(r) S, I S, I S = I S I

86 Företag som vill göra nya investeringar kan låna och/eller ge ut nya aktier. En lägre kapitalkostnad innebär att de får det lättare att finansiera dessa investeringar. Nya investeringar ökar kapitalstocken i landet och därmed arbetsproduktiviteten. I slutändan leder detta till högre arbetsinkomster. Under en övergångsperiod upplever ett land som avreglerat sin kapitalmarknad en ökande tillväxt, ledd av ökade investeringar och inflöde av kapital.

87 Multinationella företag och direktinvesteringar
Fria faktorrörelser över gränser kommer, i teorin, att helt utjämna faktorpriserna. Under vissa villkor så kommer (i HO-teorin) fri internationell handel också att utjämna faktorpriserna helt och hållet (eller åtminstone göra dem mer lika). Om detta inte sker (t.ex. för att handeln inte är helt fri) så snabbar faktorrörelser på denna process.

88 HO-modellen bygger ju som vi vet på antagandet att företagare i alla länder har lika tillgång till den senaste teknologiska kunskapen. Det är endast skillnader i faktorproportioner som förklarar skillnader i genomsnittskostnader i autarki. Detta antagande har kommit att ifrågasättas bland forskare inom handelsteori de senaste 50 åren. Det har blivit alltmer uppenbart att enskilda företag besitter kunskap som de vill och kan hålla hemlig för andra företag.

89 Framgångsrika företag (som t. ex
Framgångsrika företag (som t.ex. Coca Cola, IKEA eller Nokia) har antingen ett patent, eller varumärke, som är väl skyddat från kopiatörer (Coca Cola) eller en affärs- och organisationsmodell som är svår att kopiera (IKEA och Nokia). Företag som har lyckats utveckla en företagsspecifik fördel kan framgångsrikt utnyttja den utanför sitt hemland genom att antingen exportera sin vara eller genom att etablera produktion i utlandet.

90 Företag som har verksamhet (inte enbart försäljning) i många länder kallas för multinationella företag (MNF). MNF har ingen roll att spela i HO-modellen, eftersom deras existens vilar på en fördel som inte kan efterhärmas av andra (lokala) företag. När ett företag etablerar sig på en utländsk marknad genom att antingen bygga upp en ny fabrik från grunden (s.k. ”greenfield”) eller genom att förvärva ett lokalt företag, så säger vi att det har skett en direktinvestering.

91 Direktinvesteringar skiljer sig från Portföljinvesteringar genom att syftet är att få kontrollen över tillgångarna i det förvärvade företaget. Kontroll av ett aktiebolag erhålles formellt i de flesta länder när man har en majoritet av rösträtterna, men i praktiken kan det räcka med en mycket mindre andel av rösterna. FN sätter en gräns på 10% av rösterna för att en direktinvestering skall ha skett.

92 Valet mellan att exportera till ett land eller att etablera sig där genom en direktinvesteringar kan kompletteras med ett tredje alternativ, att licensiera ut rätten att producera och sälja produkten på den lokala marknaden. Coca Cola använder t.ex. ofta det alternativet. Licensinnehavaren får betala royalty till Coca Cola. Coca Cola har en väl förborgad hemlighet och har historiskt stämt skiten ur de flesta företag som försökt kopiera deras produkt (man misslyckades med att hindra Pepsi Cola dock).

93 Faran med licenstillverkning kan vara att kunskap ”spiller över” till lokala företag och entreprenörer, som startar egna företag med likartade produkter. Paradoxalt nog så är det ofta det som regeringar i mottagarländer av utländska direktinvesteringar vill, d.v.s. att kunskap skall ”spilla över”. Under de senaste 20 åren har ett ”race” inlett för att attrahera MNFs till sitt eget land genom fördelaktiga villkor, såsom subventioner och skattefrihet.

94 I viss fall så har denna strategi varit mycket framgångsrik
I viss fall så har denna strategi varit mycket framgångsrik. Irland är kanske det viktigaste exemplet. I andra fall så har fördelarna uteblivit och det har bara kostat mycket pengar (t.ex. Ramatex i Namibia) Ledningen av ett MNF vet förstås att det finns en fara (för dom) att kunskap spiller över och att de skapar framtida konkurrenter på den lokala marknaden. De kan då vara försiktiga med vilken typ av teknologi som de överför till värdlandet.

95 Slutsatser: Direktinvesteringar och MNFs
Teorin om utländska direktinvesteringar upprättar delvis Ricardos syn att det finns bestående kunskapsskillnader mellan länder (egentligen mellan företag lokaliserade i olika länder). MNFs kan välja att utnyttja sina företagsspecifika fördelar genom att etablera produktion i ett land istället för att exportera dit från hemlandet.

96 Ibland kan tullar och andra handelshinder vara ett motiv att göra en direktinvestering istället för att exportera. Lägre kostnader för viktiga inputs (råmaterial, elektricitet, arbetskraft) kan vara en annan anledning. I det senare fallet ”flyttas” produktion från ett land med höga kostnader till ett land med lägre. Vi har dock sett tidigare att lönen till viss del beror på arbetsproduktiviteten. Om den senare är lägre än lönen så sjunker inte genomsnittskostnaden när företaget flyttar ut.

97 Många företag har under de senaste 20 åren (cirka) praktiserat s. k
Många företag har under de senaste 20 åren (cirka) praktiserat s.k. ”outsourcing”. D.v.s. tillverkat färre delar av förädlingsvärdekedjan inom företaget och köpt mer från utomstående underleverantörer. Genom sjunkande transport- och kommunikationskostnader har ”outsourcing” även fått en internationell dimension. Internationell outsourcing kallas allmänt för ”offshoring”.

98 Många företag i kapitalrika länder köper nu enklare insatsprodukter (halvfabrikat) från arbetskraftsrika länder (låglöneländer) och koncentrerar de mer avancerade (kapitalintensiva) delarna av produktionen till hemlandet. Detta är en specialisering och arbetsdelning helt i enlighet med HO-teorin. Den del av den internationella handeln som expanderat mest på senare tid är s.k. inombranschhandel.

99 MNFs som väljer att förbli vertikalt integrerade kan importera enklare komponenter från låglöneländer. Ibland återexporteras de mer förädlade komponenterna sedan tillbaka till låglönelandet för att slutmonteras där. En stor del av inombranschhandeln är även ”inomföretagshandel” mellan dotterbolag i en multinationell koncern. Världen har blivit alltmer integrerad i ett produktionssystem där komparativa fördelar och arbetsdelning utnyttjas i allt högre utsträckning

100 Handelsteorin: En sammanfattning
De klassiska handelsteorierna kan förklara en del av världshandelsmönstret, men långt ifrån alla aspekter. Olikheter i faktorproportioner som en förklaring till komparativa fördelar och därmed en grund för vinster av handel, leder till slutsatsen att olika länder bör handla mer med varandra. Det faktiska mönstret är det omvända.

101 Smith, Ricardo och H&O hade inte fel, men deras teorier passade bäst i deras tid.
Modernare teorier har visat att stordriftsfördelar och produktdifferentiering gör att handel uppkommer och gynnar konsumenter även i helt lika länder. Investeringar av MNFs stimulerar inomföretagshandel. Outsourcing/offshoring gynnar inombranschhandel med insatsvaror. Alla dessa fenomen är mer relevanta idag än på ”klassikernas” tid.

102 Fattiga och Rika Har de fattiga länderna kommit att hamna utanför denna integrationscirkel? Om inte alla länder har hamnat utanför, vilka har kommit in och vilka står utanför? Vilken roll spelar internationell handel och kapitalflöden för att integrera de fattigaste länderna i de ”rikas klubb”? Detta är några av de frågor som ni skall studera i fortsättningen av kursen?