Vattenrening.

En presentation över ämnet: "Vattenrening."— Presentationens avskrift:

1 Vattenrening

2 Dricksvatten Dricksvatten kan göras av ytvatten eller grundvatten
Ytvatten: från sjöar och åar Grundvatten kommer från reservoarer långt ner i marken I Uppsala får 95% av alla invånare vatten från Uppsalaåsen. Det är konstgjort grundvatten – vatten från Fyrisån leds ner i åsen, sjunker genom åsen i 6-8 månader och renas.

3 Dricksvatten Grundvatten Ytvatten pH kan behöva justeras
Det kan behöva avhärdas om det är hårt(innehåller kalcium och magnesiumjoner) kan renas kemiskt med järnsulfat för att få bort smuts. Kan filtreras för att få bort partiklar

4 Vattenverken i Uppsala
1 Cirka kubikmeter vatten per dygn pumpas upp från Uppsalaåsen till vattenverken. Vattnet leds först till en avluftningstrappa där naturlig kolsyra avluftas. 2 Vattnet pumpas sedan upp genom reaktorer för att mjukgöras. Det sker genom att vattnets pH-värde höjs genom en tillsats av släckt kalk. Fin sand tillförs som svävar i vattnet i den uppåtriktade vattenströmmen från pumparna. Vattnets kalk avsätts på sandkornen som växer till 2 mm storlek.

5 3 När sedan vattnet strömmar ut från toppen av reaktorn är vattnet mjukt, sju till åtta tyska grader. 4 Innan vattnet är färdigbehandlat tillsätts en liten mängd klor för att säkerställa vattnets kvalitet och verka som ett förebyggande skydd mot eventuella föroreningar ute på nätet. 5 Slutligen leds vattnet till en stor reservoar i marken utanför vattenverket innan kraftiga pumpar för ut det via ledningsnätet till hushåll och företag. 6 Kalkkornen från reaktorn sjunker till botten och tappas regelbundet ut. Varje år tas cirka ton kalk bort från vattnet.

6 Vattenanvändning i Sverige
Vi använder i genomsnitt 180 liter vatten per person varje dygn Fördelning: 10 liter mat o dryck 35 liter WC-spolning 35 liter disk 25 liter tvätt 65 liter personlig hygien 10 liter övrigt

7 Rening av avloppsvatten
Sker i 4 steg: Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening Kväverening

8 1. Mekanisk rening Först tar silgaller bort papper, plast och grövre föroreningar. Sand och tyngre partiklar tas bort. Lättare partiklar tas bort i försedimenteringsbassängerna. Efter silgallren tillsätts järnklorid för att fälla ut fosfor ur avloppsvattnet. Flockar och smuts sjunker och bildar ett energirikt slam i botten av bassängerna.

9 2. Biologisk rening Den biologiska reningen liknar det naturliga förloppet i vattendrag och sjöar. I reningsverket sker nedbrytningen av organiskt material mycket fortare än i naturen. Det beror på att halten mikroorganismer, aktivt slam, i luftningsbassängerna är hög och att det finns tillräckligt med syre genom inblåsning av luft.

10 3. Kemisk rening Järnklorid eller aluminiumsulfat tillsätts för att ta bort ännu mer fosfor. Fosfor kan orsaka övergödning om vi släpper ut det i naturen.

11 4. Kväverening Kväverening finns inte i alla reningsverk
Bakterier omvandlar kväveföreningar till kvävgas.