Handelsteorier Kapitel 8 s. 117-129.

En presentation över ämnet: "Handelsteorier Kapitel 8 s. 117-129."— Presentationens avskrift:

1 Handelsteorier Kapitel 8 s

2 I centralt innehåll… Internationella handelsrelationer (…). Den internationella handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd (…). Drivkrafter bakom och effekter av olika handel- (och valuta)politiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationell handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Presentation?

3 …och kunskapskrav Eleven kan översiktligt/utförligt/nyanserat redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med viss säkerhet/med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder.

4 Att nöta in… Ricardo: Relativa fördelar Heckscher-Ohlins teorem
Faktorprisutjämningsteoremet Krugman New trade theory

5 Varför handlar länder med varandra?
Vi vill ha mer att välja på Om vi gör det vi kan bäst kan vi på sikt bli rikare Skillnader i teknologi Skillnader i resurstillgångar Skillnader i efterfrågan Förekomsten av skalfördelar Politik Skillnader i avkastning på kapital

6 David Ricardo (1817): Läran om komparativa fördelar
Om vi ska producera varor och tjänster så effektivt som möjligt bör var och en av oss (individer och företag) koncentrera oss på det vi är bäst på. Sammanlagda produktionen så stor som möjligt. Genom byte (köpa och sälja) få mer.

7 Zlatan och Josefine Zlatan – stark och snabb, smart?, pedagogisk?
Josefine – ganska svag och medelsnabb, smart (!), pedagogisk Fotboll och utbildning Ergo: Zlatan spelar fotboll och Josefine utbildar Fotboll och gräsklippning Relativt sett är Josefine mindre dålig på gräsklippning än fotboll. Ergo: Zlatan spelar fotboll och Josefine klipper gräset.

8 Ricardomodellen Portugal England Totalt ett fat vin 80 timmar
Portugal England Totalt ett fat vin 80 timmar absolut fördel komparativ fördel 120 timmar absolut nackdel 50% längre tid (120-80=40/80) 2 fat en enhet tyg 90 timmar 100 timmar absolut nackdel 11% längre tid (100-90=10/90) 2 enheter 1 fat vin + 1 enhet tyg 170 timmar 220 timmar 390 timmar 1 fat vin = 0,9 enheter tyg (8/9) 1 fat vin = 1,2 enheter tyg (120/100)

9 Ricardomodellen Portugal England Totalt vin 80 timmar X 2
Portugal England Totalt vin 80 timmar X 2 absolut fördel komparativ fördel 2 fat enhet tyg 100 timmar X 2 absolut nackdel 11% längre tid (100-90=10/90) 2 enheter 2 fat vin/2 enhet tyg 160 timmar 200 timmar 360 timmar (jmf 390)

10 Begrepp Relativ produktivitet: hemlandets produktivitet jämfört med utlandets (alltså med hänsyn tagen till hur många invånare) Absoluta fördelar: det land som behöver färre arbetstimmar och har högre relativ produktivitet Alternativkostnader: vad kostar en vara att producera i ett land (tex tyg) mätt i den andra varan (tex vin) Relativa/Komparativa fördelar: Skillnader i alternativkostnader, varan med lägst alternativkostnad för den varan har en komparativ fördel

11 Alla rikare och mer nöjda…?
Får alla del av vinsten? Blir någon av med jobbet? Sårbarhet? - satsar bara på en produkt

12 Heckscher-Ohlins teorem (1920-talet)
Produktionsfaktorer: Arbetskraft (+know how) Realkapital Råvaror skillnader i produktionsfaktorer i olika länder skapar produktivitetsskillnader, som förklarar varför handel uppstår

13 Exempel Vete produceras med stor proportion land/jord
Järn produceras med stor proportion arbetskraft Land 1 är rikt på land/jord Land 2 är rikt på arbetskraft Vete blir billigt i Land 1 Järn billigt i Land 2

14 Forts: Exempel Om ökad handel mellan länder (och/eller pris stiger på varan): Land 1 (mkt jord) exporterar vete och importerar järn Land 2 (mkt järn) exporterar järn och importerar vete I land 1 blir jordägarna vinnare och arbetarna förlorare. I land 2 blir arbetarna vinnare och jordägarna förlorare. Varför?

15 Varför? Land 1 producerar mer och mer vete, jord blir dyrare och jordägarna blir rikare. Färre satsar på järnindustrin, efterfrågan på arbetskraft minskar och lönerna sänks. Land 2 producerar mer och mer järn, efterfrågan på arbetskraft ökar och lönerna höjs. Färre satsar på veteproduktion och jord blir billigt och jordägarna fattigare.

16 Vem förlorar på frihandel?
Den grupp som äger det kapital det råder brist av (jordbrist – jordägarna). Konsumenten på kort sikt – om den billiga överflödsvaran börjar exporteras istället – högre priser/varubrist.

17 Faktorprisutjämningsteoremet
Vid ökad handel utjämnas priserna på produktionsfaktorerna, dvs arbetskraft, råvaror och realkapital. Hur funkar det? Billig sprit i Danmark. Alla åker till Danmark och handlar sprit. Priset på sprit ökar i Danmark. Billig arbetskraft i Bangladesh. Alla flyttar arbetsintensiv tillverkning till Bangladesh. Lönerna höjs i Bangladesh.

18 Men… Regleringar och handelshinder Begränsad invandring
Vi har inte full info om allt Människan är lat?

19 Paul Krugman: New trade theory
Behövs för att förklara inom-industriell handel, dvs varför länder handlar med varandra inom samma industrigren trots samma Stordriftsfördelar Ju mer man producerar desto billigare blir det Differentierade produkter För att konkurrera och behålla kunder (som vill ha variation) Men då minskar stordriftsfördelarna (kostnader för forskning, utveckling, lager etc.) Flera varianter till lågt pris? – Yes! Tack vare utrikeshandel – större marknad

20 Externa stordriftsfördelar och kluster
Om många i samma bransch på samma ställe Serviceföretag och underleverantörer Smidig tillgång på arbete och arbetskraft Naturligt ”kunskapande” Företagen i detta kluster (nät av närbesläktade företag) kan dra fördelar och på så vis bli konkurrenskraftiga.