Faktautbildning Beroendesjukdomar 2016 Sven-Olov Lindahl.

En presentation över ämnet: "Faktautbildning Beroendesjukdomar 2016 Sven-Olov Lindahl."— Presentationens avskrift:

1 Faktautbildning Beroendesjukdomar 2016 Sven-Olov Lindahl

2 Alkoholens konsekvenser
för individen – beroende för samhället – missbruk

3 Alkoholproblemets nivåer (vuxna) Män Kvinnor
Utan problem Utan problem Med riskbruk Med riskbruk Med beroende Med beroende Med missbruk 80.000 Med missbruk 50.000

4 Beroende ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir
betingad reflex – placeboeffekt receptoradaptation förändringar i hjärncentra för känslor och belöning

5 Alkoholberoende Minst tre kriterier ska vara uppfyllda
Uttalat alkoholbegär Förlorad kontroll över drickandet Minskad berusningseffekt av alkohol Återställarbehov Upphörande av intressen och aktiviteter som tidigare varit viktiga Fortsatt drickande trots uppenbara kroppsliga och psykiska problem

6 Riskbeteende låg risk Kvinna: < 9 glas/vecka (27 cl starksprit)
Man: < 14 glas/vecka (42 cl starksprit) ökande risk Kvinna: 10 – 25 glas/vecka (75 cl starksprit) Man: 15 – 35 glas/vecka (105 cl starksprit) skadlig nivå Kvinna: > 25 glas/vecka Man: > 35 glas/vecka

7 Alkoholnyckel 37 cl starksprit = Folköl Starköl Vin Starkvin 1,3 liter

8 Alkohol som gift Nervgifter Cellgifter

9 ETYLALKOHOL ACETALDEHYD ÄTTIKSYRA KOLDIOXID + VATTEN SYRE C H OH CO + 3H O 2 5 2 2 2

10 Alkohol påverkar kroppen
Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd Enligt beslut av Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) 2009 är acetaldehyden klassificerat som en förening som orsakar cancerrisk för människor.

11 Metabola förändringar
Ökat protontryck genom överskott av vätejoner Förskjutning av laktat – pyrovat- koncentrationer Förhöjda urinsyakoncentrationer Förhöjd koncentrationer av neutralfetter i blodet Hormonrubbningar

12 Effekt hos juvenil brukare av alkohol
0,2 ‰ Den första alkoholeffekten märks. Värmekänsla. Avspänning. Minskad självkritik. Känner sig väl till mods. 0,5 ‰ Upprymdhet. Hämningsbortfall. Långsamma reflexer. Minskad precision i rörelser. Grumligt omdöme och bristande förmåga att ta in information. 0,8 ‰ Högljuddhet. Yviga rörelser. Sämre synförmåga. Överdriven självsäkerhet. Alkoholdoft. 1,0 ‰ Sluddrigt tal. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor. 1,5 ‰ Ordentliga balansstörningar. Ramlar omkull. Känsloutbrott. Mår illa. 2,0 ‰ Svårt att prata och gå upprätt. Dubbelseende. 3,0 ‰ Uppfattar inte vad som händer och sker. På gränsen till medvetslös. 4,0 ‰ Medvetslöshet. Långsam andning. Stor risk för dödlig alkoholförgiftning.

13 Standardglas = 12 g 100% alkohol
4 cl starksprit 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 8 cl starkvin Bra tumregel: Levern bryter ner ½ glas i timmen

14 Vissa har lättare att snabbt utveckla ett beroende än andra
Barn jämfört med vuxna Kvinnor jämfört med män Individer tillhörande den mongoloida rasen jämfört med kaukasier Stora individuella skillnader Individer från hem med tillåtande attityd jämfört med hem med restriktiv syn

15 Promillehalten avgörs av
Hur fort du dricker Hur starka drinkar du dricker Om du är man eller kvinna Om du äter mat samtidigt Hur mycket du väger

16 En stor starköl – man 75 kg

17 Två stora starköl – man 75 kg

18 Sex stora starköl – man 75 kg

19 6 stora starköl på fastande mage

20 Alkoholens påverkan på hjärna
Epileptiska anfall Abstinenssymtom som kommer inom något dygn efter alkoholstopp Lillhjärnskador Nedsatt förmåga att koordinera muskelaktiviteter med åtföljande påverkan på gång och tal Wernicke Korsakovs syndrom (Effekt av thiaminbrist, alkoholtoxicitet och personlighet) Förvirring med närminnesstörningar, hallucinationer och konfabulering Gångsvårigheter Ögonsymtom till följd av pareser Alkoholdemens

21 Alkoholens påverkan på sinnessystem
Nedsatt förmåga att hålla balans Balansorgan Proprioseptiva systemet Lillhjärna Muskelsvar Nedsatt känsel

22 Alkoholens påverkan i mag-tarmkanal
Matstrupe Åderbråck (effekt av skrumplever) Magsäck Ökad risk för cancer endast vid samtidig rökning Lever Fettlever Skrumplever Bukspottkörtel Akut inflammation Kronisk inflammation

23 Alkoholens påverkan på hjärta-kärlsystem
Högt blodtryck genom Ökat stresspåslag Viktuppgång Djup ventrombos Förmaksflimmer Hjärtmuskelinflammation

24 Alkoholens påverkan på muskulatur och skelett
Minskad bentäthet (framför allt yngre kvinnor) Ökad risk för frakturer Försämrad frakturläkning Muskelatrofi

25 Alkoholens påverkan på hud
Telangiektasier Huduttunning Ärrbildningar efter skador

26 Alkoholens påverkan på immunsystemet
Försämrat immunförsvar Ökad risk att utsättas för infektion

27 Alkohol och graviditet
Alkohol passerar alltid över till fostret och ger skador fr o m vecka 3 – 4 Organdifferentiering i slutet av 1: trimestern Markant tillväxtökning av hjärnan från vecka 24 barn föds varje år med så pass grava skador att det påverkar utseende och mental utveckling. > 300 barn med alkoholrelaterade skador.

28 Fetalt alkoholsyndrom
Kroppsligt Små vid födelsen Litet huvudomfång Platt ansikte Brett mellan ögonen Tendens till ögonveck Tunna läppar Dåligt utvecklade veck mellan näsa och läppar Psykiskt Hjärnskador med försämrad förmåga till koncentration, inlärning och att minnas samt hyperaktivitet.

29 Alkoholeffekt vid intag av läkemedel
Förstärkt effekt av Waran initialt för att sedan minska vid långvarigt bruk. Toxiska effekter av paracetamol ökar vid långvarigt bruk. Förstärkta effekter av opioider, antiepileptika, neuroleptika, bensodiazepiner, antidepressiva medel och antihistaminer med sedativ effekt Förstärkt hämning av tromboxanmetabolismen vid intag av NSAID

30 Alkoholens totala effekter
C:a 3000 individer dör varje år i förtid p.g.a. alkoholbruk Av de som söker på akutmottagning har var 5:e alkoholproblem Förorsakar stor sociala problem och kostar samhället c:a 40 miljarder kronor vilket vida överstiger statens inkomster av alkoholförsäljning.

31 Provtagning Ögonblicksbild
Etanol i blod, urin eller utandningsluft (S = 100 %) 5-7 g alkohol bryts ner per timme Tecken på cellskador ALAT (S= 10 %) Halveringstid 36 timmar ASAT (S= 10 %) Halveringstid 12 timmar. ASAT > ALAT talar för alkohol som orsak GT (S= 35 – 85 %, spec. måttlig). Stegring efter långvarig och hög alkoholkonsumtion. Halveringstid 2 – 3 v MCV (S för 30 – 50 %, spec. för män 89 %). Förändring över månader.

32 Provtagning (forts.) Tecken på biokemisk påverkan
CDT (kolhydratfattigt transferrin) (S = 82 %, Spec. 97 % för 40 – 70 g alkohol/dag) Kontinuerlig hög alkoholkonsumtion (> 60 g etanol/d) senaste veckorna före provtagning (Heterozygota individer har konstant förhöjt CDT) PEth (fosfatidyletanol)(S 99%, Spec. 100 %) Halveringstid 4 dagar och normalisering säker först efter 4 v. Etg (etylglukuronid) (Spec. 100 %) Halveringstid 2 – 3 timmar. Utsöndras i urin och kan påvisas i upp till 2 dygn efter etanolintag. Provtagning rekommenderas 6 – 18 timmar efter sista intag-

33 När vi ska tänka riskbruk/beroende!
Återkommande skador Alkoholrelaterade sjukdomar i magtarmkanalen - magsäck, lever och bukspottkörtel hjärta/kärl - förmaksflimmer och svårbehandlad hypertoni hjärna - sömnsvårigheter, ångest, oro, depression, balanssvårigheter, demens Hud -psoriasis Kroppsliga tecken vid undersökning – grovvågig skakighet och ataktisk gång (Tuppgång) MCV > 98 i synnerhet hos män Transaminaser som varierar över tiden (även om de ligger inom normalvariationen) Svar på frågor om alkoholkonsumtion (ej moralisera) AUDIT

34 Faktorer som ger ökad risk för att utveckla ett missbruk – beroende
Riskperioder Unga vuxna (16 – 30 år) Livskriser (separation, påtvingad sysslolöshet) Riskyrken (arbete på krog, sjömän, företags- försäljare, människor som arbetar med media och reklam, anställda på systembolag, generellt yrken med oreglerade och okontrollerade arbetstider) Riskmiljöer (hem med missbruk, storstad, ”societetsliv”, slutna institutioner) Trender – smittor (thinnersniffning, giftsvampar, änglatrumpet, bensodiazepiner m.m.) Näthandel

35 Läkemedel vid beroende
Akamprosat (Campral®) - minskar suget efter alkohol Naltrexon (Revia®) - minskar berusnings- effekten av alkohol Disulfiram (Antabus®) - hämmar spjälk- ningen av acetaldehyd till ättiksyra

36 Beroende av symtomlindrande läkemedel

37 När finns det anledning att misstänka att ett symtomlindrande läkemedel är beroendeframkallande?
Då det har fått ett pris på den illegala marknaden. Då patienten önskar övergång från att tas vid behov till regelbunden medicinering. Då uttag av ordinerad mängd överskrids. Då patienten har bytt läkare många gånger. Då patienten vill styra ordinationen

38 Beroendeframkallande läkemedel
Sömngivande och lugnande läkemedel Bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade läkemedel Smärtstillande läkemedel Opioider Pregabalin

39 Beroendeproblem handläggs enklast vid första förskrivningen
Finns det alternativ till läkemedelsbehandling Är medlets effekt i proportion till biverkningar? Är dosen rätt? För hur lång tid ska medlet tas? Vad gör vi sedan?

40 Långvarig behandling med bensodiazepiner
Receptoradaptation ger avtagande effekt Ger försämrat minne och kognition, minskad empatisk förmåga och försämrad sömnkvalitet Ger försämrad muskeltonus med ökad fallrisk Beroenderisk

41 Nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel
Trappa ned dos i samförstånd med patient Överväg i vilken ordning nedtrappning ska ske vid beroende av mer än ett läkemedel Trappa ned logaritmiskt. (Biologin känner bara till dubblering och halvering. Steget är lika stort mellan 40 och 20 mg som mellan 2 och 1 mg) Förläng tiden för avtalad dos vid problem men höj aldrig tillbaka till tidigare dos Överväg att förskriva via Apodos Ta den tid som behövs för nedtrappning Stödjande samtal

42 Nedtrappning av bensodiazepiner inom primärvård
Byt till oxazepam eller diazepam vid beroende av BZD med kort halveringstid Trappa ned med 10 – 20 % per vecka Vänta med BZD till sist vid nedtrappning av fler än ett läkemedel Avgiftning av patienter som överskrider användandet av normala terapeutiska doser handläggs av missbruksenhet

43 Nedtrappning av terapeutiska doser av övriga beroendeframkallande läkemedel i primärvård (Individuell anpassning!!!) Lyrica – nedtrappning inom 1 vecka Opioider – använd långverkande opioider i ekvipotenta doser och trappa ned inom 1 – 2 veckor Tramadol – nedtrappning under 3 månader Citodon – Treo komp – byt till rena opioider och trappa ned inom 2 månader

44 Hur ett beroende kan utvecklas
Var fjärde patient som ligger på sjukhus får en sömntablett varje kväll! Av dem som upplever ett beroende har varannan börjat med sömntabletter på sjukhus! Var fjärde brukare av bensodiazepiner har gjort det i minst 13 år! 5 % av den vuxna befolkningen tar en sömntablett varje kväll! Av dem som är 90 år eller äldre tar var tredje en sömntablett varje kväll!

45 Konsumtion av lugnande och sömngivande läkemedel

46 Konsumtion av lugnande och sömngivande medel i länets kommuner
2014 DDD/1000 inv. o dag

47 Konsumtion av lugnande och sömngivande läkemedel - 75 år och äldre

48 Konsumtion av lugnande och sömngivande läkemedel i länets kommuner 75 år och äldre

49

50 Vad vi i samförstånd med patienten kan göra vid beroende av legalt förskrivna läkemedel
Enkel rådgivning med information Genomgång av läkemedelslista Schema för uttrappning Förskriva i Apodos Laboratorieprover för biofeedback

51 Narkotika Dämpande droger Kokain Opiater Ectasy Ectasy Bensodiazepiner
Cannabis Centralstimuleran de droger Kokain Ectasy Khat Nikotin (Ac) Amfetamin Halucinogena droger Ectasy GNB LSD

52 Påverkan på lustcentrum
Preparat Dopamin GABA Seretonin Endorfin-rec Nicotinrec Alkohol indirekt + Bensodiaz. Opiater Cannabis Centralstim Nicotin Ecstacsy GHB Sötsaker

53 När ska vården misstänka ett illegalt drogmissbruk hos ungdom?
Status: Röda ögonvitor och stora eller små pupiller Stickmärken Ostadiga handrörelser Nästäppa Konstig lukt Otillgänglig Sjukhistoria: Slö och nedstämd  Stort godissug och ökad törst Sömnproblem  Skolk 

54 Tecken på intag av kokain och amfetamin (adrenalinlika)
Stora vida pupiller som inte påverkas av varierande ljusstyrka. Blicken intensiv med fina muskelryckningar kring ögonen. Spända muskler med ibland hastiga, krampaktiga rörelser i t.ex. käkmuskler och fingrar. Muntorrhet med tuggrörelser och slickningar om läpparna. Ökad puls (samt höjt blodtryck och höjd kroppstemperatur). Rastlöst och självsäker. Långtidseffekter Viktnedgång Pundning

55 Tecken på intag av opiater
Små pupiller (knappnålsstora), stirrande blick och hängande ögonlock. Ofta svårt att hålla sig upprätt. Vid akut heroinpåverkan sitter individen ofta ihopsjunken eller ligger ner. Långtidseffekter Viktnedgång Förstoppning Abstinens Muskelvärk, svettningar, feber, rinnande näsa Diarré, kräkningar och illamående Nedstämdhet

56 Tecken på intag av cannabis
Stora pupiller, röda ögonvitor och ögonlocken som kan vara hängande. Först fnissig och pratsam för att senare bli inåtvänd och avskärmad. Under den senare fasen ökad tanke och associationsförmåga. Försämrad balans och finmotorik.

57 Yttre tecken på intag av ectasy
Ökad puls och förhöjd kroppstemperatur Hyperaktivitet Illamående Emotionell öppenhet med välvilja mot alla människor, på gränsen till ”kletighet” Sexuellt intresse Ånges- och panikkänslor Förvirring med hallucinationer – Psykos