Skog och trä Halland Se interaktiv version Last data refresh:

En presentation över ämnet: "Skog och trä Halland Se interaktiv version Last data refresh:"— Presentationens avskrift:

1 Skog och trä Halland Se interaktiv version Last data refresh:
11/2/2016 8:51 AM Downloaded at: 11/2/2016 9:10 AM

2 Skogs- och träindustrin i Halland En rapport från Regionkontoret 2016
Region Halland

3 Sammanfattning Inledning Sysselsättning: Utbildningsnivå:
Negativ sysselsättningsutveckling för skogs- och träindustrin i Halland. Sämre än Sverigesnittet. Antalet sysselsatta inom skogs- och träindustrin ökade dock i Halmstad och Falkenbergs kommun. Fler män än kvinnor är sysselsatta inom skogs- och träindustrin både i Halland som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit sämre för män än för kvinnor i Halland och i övriga Sverige. Samma bild ser vi bland de halländska kommunerna utom i Hylte. Alla delområden inom skogs- och träindustrin i Halland minskade sin sysselsättning mellan åren utom delområdet skogsbruk. I länet ökade skogsbruk med 500 personer sedan Ökningen i Halland var likvärdig övriga Sverige, 69 procent mot Sveriges 71 procent. Utbildningsnivå: Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom skogs- och träindustrin kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom skogs- och träindustrin har 23 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom skogs- och träindustrin till 18 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Åldersstruktur: En tydlig skillnad mellan skogs- och träindustrin och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom skogs- och träindustrin är 15 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 6 procent. Det är också en lägre andel åringar inom skogs- och träindustrin än övriga näringslivet. Inom skogsbruk är det en betydligt högre andel i åldersgruppen år än Hallands arbetsmarknad som helhet. Ekonomisk utveckling: Aktiebolagen inom skogs- och träindustrin har haft en sämre utveckling av förädlingsvärdet än det halländska genomsnittet och sämre än andra bolagsformer inom skogs- och träindustrin. Samma utveckling ser vi när det gäller omsättningen. Skogs- och träindustrin i Halland har efter konjunkturnedgången åren försämrat sin lönsamhet och först 2014 kommit tillbaka på en lönsamhetsnivå som det halländska näringslivet. Ledande befattningshavare: 9 % kvinnor inom skogs- och träindustrin i Halland är ledande befattningshavare mot 90 % Män. Utländsk ledande befattningshavare är 0,4 %. Detta ska jämföras med Hallands hela arbetsmarknad: kvinnor 15 %, män 83 % och utländsk 1,4 %. Inledning Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland ”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Inom styrkeområdet Grön Tillväxt ingår livsmedelssektorn samt skogs- och träindustrin. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands skogs- och träindustri inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, åldersstruktur, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån samt Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på femsiffernivå. Branschernas ekonomiska utveckling redovisas efter aktiebolag och andra bolagsformer. I andra bolagsformer ingår företag som har fler än 1 anställd och en redovisad omsättning.

4 Skogs- och träindustrin i Halland SNI 2007
Skogsbruk 02101 Skogsägare 02102 Skogsskötselföretag 02109 Övriga skogsbruksföretag 02200 Avverkningsföretag 02300 Insamlare av annat vilt växande skogsmaterial än trä 02401 Virkesmätningsföreningar 02409 Övriga serviceföretag till skogsbruk Trävarutillverkning 16101 Sågverk 16102 Hyvlerier 16103 Träimpregneringsverk 16210 Industri för fanér och träbaserade skivor 16220 Industri för sammansatta parkettgolv 16231 Industri för monteringsfärdiga trähus 16232 Industri för trädörrar 16233 Industri för träfönster 16239 Industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 16240 Träförpackningsindustri 16291 Industri för förädlade trädbränslen 16292 Övrig trävaruindustri 16293 Industri för varor av kork, halm, rotting o.d. Pappersvarutillverkning 17111 Industri för mekanisk eller halvkemisk massa 17112 Sulfatmassaindustri 17113 Sulfitmassaindustri 17121 Tidnings- och journalpappersindustri 17122 Annan tryckpappersindustri 17123 Kraftpappers- och kraftpappindustri 17129 Övrig pappers- och pappindustri 17211 Wellpappindustri 17219 Övrig industri för pappers- och pappförpackningar 17220 Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper 17230 Industri för skrivpapper, kuvert o.d. 17240 Tapetindustri 17290 Industri för andra pappers- och pappvaror Möbeltillverkning 31011 Industri för kontors- och butiksmöbler 31012 Industri för kontors- och butiksinredningar 31021 Köksmöbelindustri 31022 Köksinredningsindustri 31030 Madrassindustri 31090 Annan möbelindustri

5 Sysselsättning År 2014 sysselsatte skogs- och träindustrin i Halland personer. En minskning med -444 personer eller -9 procent sedan år Utvecklingen i Halland har varit betydligt sämre än Sverigesnittets -1,2 procent och sämre än flera län. Skogs- och träindustrins betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar skogs- och träindustrin för 3,3 procent av den totala sysselsättningen vilket är högre än Sverigesnittet.

6 Sysselsättning efter kommun 2007-2014
Bland Hallands kommuner betyder skogs- och träindustrin mest i Hylte och Falkenberg med sysselsättningsandelar på 23 respektive 4,9 procent. Antalet sysselsatta inom skogs- och träindustrin ökade mest i Halmstads- och Falkenbergs kommuner.

7 Sysselsättning efter kön 2007-2014
Fler män än kvinnor är sysselsatta inom skogs- och träindustrin både i Halland som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit sämre för män än för kvinnor i Halland och i övriga Sverige. Samma bild ser vi bland de halländska kommunerna utom i Hylte.

8 Sysselsättning efter delområde 2007-2014
Alla delområden inom skogs- och träindustrin i Halland minskade sin sysselsättning mellan åren utom delområdet skogsbruk. I länet ökade skogsbruk med 500 personer sedan Ökningen i Halland var likvärdig övriga Sverige, 69 procent mot Sveriges 71 procent. Sysselsättningsökningen inom skogsbruk beror till stor del på förändringar inom den registerbaserade arbetsmarknads-statistiken mellan åren 2010 och 2011 (RAMS, SCB). Förändringen innebär att personer som är mellan 65 och 74 år och som deklarerar för näringsverksamhet (egna företagare) bearbetas på samma sätt som personer som deklarerar för näringsverksamhet i åldern 15-64 år.

9 Utbildningsnivå 2014 Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom skogs- och träindustrin kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom skogs- och träindustrin har 23 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom skogs- och träindustrin till 18 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Det är också fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning inom näringen. Andelen med gymnasial utbildning inom skogs- och träindustrin ligger på en högre nivå än hela arbetsmarknaden, 58 procent.

10 Åldersstruktur 2014 En tydlig skillnad mellan skogs- och träindustrin och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom skogs- och träindustrin är 15 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 6 procent. Det är också en lägre andel åringar inom skogs- och träindustrin än övriga näringslivet. Inom skogsbruk är det en betydligt högre andel i åldersgruppen år än Hallands arbetsmarknad som helhet. Åldersstrukturen inom livsmedelssektorn väcker frågor kring framtida kompetensförsörjning samt generationsväxling.

11 Ledande befattningshavare 2014
Ledande befattningshavare kan vara antingen VD, styrelseordförande eller styrelseledamot. 9 % kvinnor inom skogs- och träindustrin i Halland är ledande befattningshavare mot 90 % Män. Utländsk ledande befattningshavare är 0,4 %. Detta ska jämföras med Hallands hela arbetsmarknad: kvinnor 15 %, män 83 % och utländsk 1,4 %. (Besöksnäringen i Halland: 23 % kvinnor mot 76 % män. Utländsk ledande befattningshavare 0,4 %. Livsmedelssektorn i Halland: 16 % kvinnor mot 83 % män. Utländsk 1,0 % ).

12 Förädlingsvärde Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. Aktiebolagen inom skogs- och träindustrin har haft en sämre utveckling av förädlingsvärdet än det halländska genomsnittet och sämre än andra bolagsformer inom skogs- och träindustrin. Aktiebolagens förädlingsvärde uppgick 2014 till 2,3 miljarder kr, vilket motsvarar 4,8 procent av hela näringslivets (AB) förädlingsvärde. För andra bolagsformer uppgick förädlingsvärdet till drygt 145 miljoner kr, en andel på 5,6 procent av andra bolagsformers samlade förädlingsvärde i Halland. Notera delområdet skogsbruk som både år 2013 och år 2014 hade ett större förädlingsvärde bland företag med annan bolagsform än aktiebolagen.

13 Omsättning Aktiebolagen inom skogs- och träindustrin svarade med en omsättning på drygt 12,8 miljarder kr, för 7,3 procent av den samlade omsättningen i Halland. Andra bolagsformer svarade för en andel på 5,9 procent av andra bolagsformers samlade omsättning i Halland. Aktiebolagen inom skogs- och träindustrin har haft en sämre utveckling av omsättningen än det halländska genomsnittet och sämre än andra bolagsformer inom skogs- och trä-industrin. God utveckling Falkenbergs- och Varbergs kommun.

14 Lönsamhet (Simplerindex) 2010-2014
Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom besöksnäringen (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produktionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0) har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför linjen (mer än 1,0) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. (För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com). Skogs- och träindustrin i Halland har efter konjunkturnedgången försämrat sin lönsamhet och först 2014 kommit tillbaka på en lönsamhetsnivå som det halländska näringslivet. Tydligt syns också sambandet mellan det ökade rörelseresultatet (vinst före kostnader) och förbättrad lönsamhet. Bland Hallands kommuner är det Falkenberg och Kungsbacka som förbättrat lönsamhet inom skogs- och träindustrin mot slutet av perioden. Skogsbruk har som enda delområde försämrat sin lönsamhet sedan 2011.

15