Klimatets inverkan på jordbruket Jaakko Helminen Climate Impact Consulting Ab Kronovägen 10 B Esbo (f.d. övermeteorolog vid meteorologiska.

En presentation över ämnet: "Klimatets inverkan på jordbruket Jaakko Helminen Climate Impact Consulting Ab Kronovägen 10 B Esbo (f.d. övermeteorolog vid meteorologiska."— Presentationens avskrift:

1 14.11.2016 Klimatets inverkan på jordbruket Jaakko Helminen Climate Impact Consulting Ab Kronovägen 10 B 4 02180 Esbo (f.d. övermeteorolog vid meteorologiska institutet) SLC-KONGRESS 7-8 april 2009 i Mariehamn

2 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus2 Överblick Klimatsystemet Koldioksiden IPCC Skenarier och projektioner Klimatinformationens osäkerhet Klimatet i samhället Klimattjänstens djupgående roll

3 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus3 En klimatmodell är en förenklad beskrivelse av klimatsystemet

4 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus4 Klimatsystemets egenskaper Klimatsystemets långvariga minne ligger i världshaven Atmosfären kommer ihåg sitt förflutna ungefär till tre månader Pålitligheten av väderprognoser är störst i de extratropiska regionerna Pålitligheten av klimatprognoser (främst årstidsprognoser) är störst i tropiken och speciellt i regionen påverkad av El Niño – La Niña - fenomenet

5 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus5 Koldioksidobservationer vid Mauna Loa Koldioksidens livstid i atmosfären är åtminstone 100 år

6 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus6 IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) Regeringarnas officiell vetenskaplisk-politisk panel om klimatförändringen IPCC har en respekterad status inom alla staternas regeringar och FN IPCC har tre arbetsgrupper (Working Group; WG) WG1 – WG3 - WG1; vetenskaplig arbetsgrupp - WG2; påverkningarnas och tillämpningarnas arbetsgrupp (Impact) - WG3; arbetsgruppen om utsläppen (växthusgaserna, aerosoler, …)

7 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus7 IPCCs uppskattningar om klimatförändringen 3 arbetsgrupper WG1: vetenskaplig grund WG2: påverkningar, anpassning and sårbarhet WG3: förhindrande (mitigation) Hundratals forskare runt världen deltar. Analyser av talrika nya modeller och nya skenarier. Gällande verksamhetsprinciperna relevant men icke förutbeskriven uppskattning. Systematisk vetenskaplig och politisk granskning. Den fjärde uppskattningsraporten är under process att bli publicerad; Sammanfattningarna för beslutsfattare för WG1 och WG2 har redan publicerats.

8 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus8 Direkta observationer om den pågående klimatförändringen (IPCC AR4) Värmningstrenden av den globala medeltemperaturen har accelererat (se, till exempel, 100-års lineära trender): 1906-2005 : 0.74°C 1901-2000 : 0.60°C Oseanernas medeltemperatur steg åtminstone ända till djupet av 3000 m – oseanen har absorberat 80% av det tilllagda värmet (havsvattnets expansion och vattenståndets stigning)

9 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus9 Jordklotets årsmedeltemperatur från det varmaste till det kyligaste

10 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus10 Jordklotets årsmedeltemperaturs avvikelse från medeltemperaturen för normalperioden 1961-1990

11 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus11

12 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus12 Årsmedeltemperaturens sannolikhetsfördelning i Helsingfors enligt observationerna för åren 1901-2005 (blå kurva) och den uppskattade fördelningen baserad på klimatmodellresultat, som beskriver det nuvarande klimatet (röd kurva). Den observerade medeltemperaturen (+7,6 ºC) för år 2008 är märkt i bilden med ett vertikalt sträck. en gång i 200 år en gång i 15 år Källa: Räisänen, J., 2009

13 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus13 Attribution Observed changes are  consistent with expected responses to natural+human forcings  inconsistent with alternative explanations (e.g., natural only) Observations All forcing Solar+volcanic

14 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus14 Projektioner av klimatets framkommande förändringar Framåtgående emissioner av växthusgaser på eller över deras nuvarande nivå kommer att förorsaka vidare värmning Leda till många förändringar i det globala klimatsystemet under det 21. seklet Dylika förändringar skulle mycket troligt vara större än de observerade under det 20. seklet.

15 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus15 Projektioner av framkommande klimatförändringar Globala ytmedeltemperaturpro- jektioner med kopplade atmosfär- osean modeller för 2100 Låg emission-skenariet (B1): 1.8°C (1.1~ 2.9°C) Hög emission-skenariet (A1FI): 4.0°C (2.4 ~ 6.4°C).

16 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus16 Projektioner av framkommande klimatförändringar Projekterad värmning under 21. seklet väntas vara som störst över land and vid de högsta norra breddgrad- erna; och som lägst över den södra oseanen och I delar av Norra Atlanten

17 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus17 Projektioner av framkommande klimatförändringar Nederbörden ökas mycket troligt på höga breddgrader Minskas troligt i mästa subtropiska landområden

18 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus18 El Niño/La Niña-fenomenet Påverkar ekvatorregionen av Stilla havet och främst Syd-Amerikas västkust Även Australien och Indonesien har signifikanta påverkningar av detta fenomen Därtill har fenomenet fjärrkonnektioner (telekonnektioner) till Afrika, östra Asien och Nord- Amerika

19 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus19 Klimatförändringar i Europa och Finland Syd-Europa blir varmare och torrare Finland blir varmare, växtperioden förlängs och nederbörden ökas

20 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus20 Klimatinformationens osäkerhet All klimatinformation innebär oundvikligen osäkerhet (rationell osäkerhet) Det gäller att använda sig av pålitliga metoder för att uppvärdera klimatriskerna i olika sammanhang Uppvärdering av extremvärden (repetitionsvärden) är en krävande utmaning Våra beteendemönster prioriterar i alltför många sammanhang åtminstone delvis orationella sätt att fatta beslut och medför orationell osäkerhet, som kan lätt dominera slutföljden

21 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus21 LWCVC – Klimatet i samhället och dess starka förbindelser i att behärska/möta risker

22 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus22 Användning av klimatinformation Klimatinformationens producerare (klimattjänster) och användare behöver en djupare växelverkan för att förstå varandra bättre Den förbättrade växelverkan måste basera sig på tre grundprinciper: 1) väsentlighet av informationen (salience), 2) trovärdighet av informationen (credibility) och 3) pålitlighet av produktionssystemet (legitimacy). Dessa grundprinciper bör beaktas ömsesidigt. Klimattjänsten borde integrera sig allt bättre i samhället och dess behov. Detta gäller också jordbruket i högsta grad.

23 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus23 Klimattjänstens roll i beslutsfattande Beslutfattaren tar främst hänsyn till totalsystemet, som beskriver de väsentliga faktorer, som påverkar verksamheten. Klimatsystemet kan vara en del av detta totalsystem och är i många fall väsentligt att tas hänsyn till. För att nå ett optimalt resultat är det viktigt att stöda växelverkan mellan klimattjänsten och beslutsfattaren. Klimattjänstens roll är att stöda beslutsfattaren så väl som möjligt. Det är väsentligt, att klimattjänsten framför klart, vad den vet och vad som den inte vet.

24 14.11.2016Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus24 Meinke et al., 2006. Climate Research, 33: 101-110. Klimattjänstens roll i lantbrukets riskbehärskning