Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Kamp för rätten till politiskt deltagande Politiskt deltagande.

En presentation över ämnet: "Mikael Granberg, docent Statsvetenskap Rum 3A 413 Politiskt deltagande Kamp för rätten till politiskt deltagande Politiskt deltagande."— Presentationens avskrift:

1 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Kamp för rätten till politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Utmaningar mot valdemokratin Politiskt deltagande utanför valdemokratin Det politiska deltagandets förändrade form Politiskt deltagande: Utvecklingen Presidentvalet i USA

2 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Läget kl. 12:30 ObamaRomney 50%48% 58 936 63456 587 014 Diff. 2 349 620 Elektorsröster 303206 (538) (Fyra gånger har den med flest röster förlorat valet. Senast år 2000)

3 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Kamp för rätten till politiskt deltagande Från enväldesmonarki till nationalstat med individuellt medborgarskap Den franska och den industriella revolutionen Idén om mänskliga rättigheter växer fram Kamp för social rättvisa Kamp om rätten till politiskt inflytande Medborgarskapet växer fram i tre rättighetsdimensioner: –Civila (yttrandefrihet och likhet inför lagen) –Politiska (rösträtt etc.) –Sociala (ekonomisk och social trygghet) Demokratiskt politiskt deltagande är ett relativt nytt påfund och omfattar inte heller idag hela världens befolkning

4 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Utveckling: 1.Begränsad representation och viss inslag av val (adel, borgarna, prästerna och bönderna) –Kamp för rätten att organisera sig 2.Utvidgad rösträtt 1 (vuxna män) –Alla vuxna män = krav på minskade restriktioner (såsom inkomstnivåer, skattebetalare) –Kamp för universella politiska rättigheter (rösträtt för alla och rätt att konkurrera om den politiska makten) –Krav på sänkt rösträttsålder 3.Utvidgad rösträtt 2 (alla vuxna män och kvinnor) –Krav på avskaffande av restriktioner (mottagare av fattigvård) –Krav på sänkt ålder (1919, 23 år; 1945, 21 år; 1965, 20 år; 1969 19 år; 1975, 18 år)

5 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande DecenniumLand 1890Nya Zeeland (1893) 1900Australien (1902), Finland (1907) 1910Norge (1915), Danmark (1918), Luxemburg (1919), Tyskland (1919), Österrike (1919) 1920Sverige (1921), Nederländerna (1922), Irland (1923), Storbritannien (1928) 1930 1940Frankrike (1945), Italien (1946), Belgien (1949) 1950 1960 1970Schweiz (1971) Politiskt deltagande i valdemokratin Decennium då kvinnor fick oinskränkt rösträtt och rätt att kandidera i val

6 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politisk deltagande i valdemokratin Välja representanter: indirekt demokrati (partier som länk) Politiskt deltagande i politiska partier (medlemskap/aktiv politiker) Delta i folkomröstningar: direkt demokrati (ingen mellanhand) Deltagande i andra organiserade intressen och/eller i alternativa rörelser med syfte att påverka de politiska representanterna Individuellt deltagande genom insändare, direktkontakt med politiker, etc.

7 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politisk deltagande i valdemokratin De politiska partiernas roll: organisering av intressen Utgör länken mellan väljare och politiska beslut Formulerar politiska mål Utgör politiska alternativ som konkurrerar om den politiska makten Förhandlar om den politiska makten Kanaliserar intressen Mobiliserar grupper och individer Nominerar kandidater för politiska positioner Driva valkampanjer

8 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Valdeltagande: Varför vi röstar överhuvudtaget? Rationellt motargument: den enskilde väljarens möjlighet att påverka valets utfall är lika med noll. Slutsats: Även om ”kostnaden” för att rösta är låg så är den för hög! Varför röstar vi? Diskutera 2 och 2

9 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Påverkan på valdeltagande, 2 nivåer: 1.Individnivå: förklaringen finns hos medborgaren 2.Systemnivå: Förklaringen finns i strukturen och hos de politiska aktörerna

10 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaringar på individnivå: Socialt tryck (positiv norm att rösta) Utnyttja sina medborgerliga rättigheter Stöd för det demokratiska systemet Nöjd med den politik som förs (stöd) Missnöjd med den politik som förs (protest) Lite mer systematiskt: Personliga karakteristika: resurser (tid, ålder, utbildning, inkomst) Gruppeffekter: partiidentifikation, samhällsengagemang, organisationstillhörighet Politiska attityder: intresse för politik, tro på den egna förmågan att påverka, systemtillit

11 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Genomsnittligt valdeltagande i Västeuropa 1950-2005 (procent)

12 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Svårt att förklara denna variation på individnvå Förklaring på systemnivå Två grupperingar: 1.Direkt påverkan 2.Indirekt påverkan

13 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaring på systemnivå Direkt: Röstplikt Registrering för att rösta (frivillig eller automatisk) Val av valdag Antal vallokaler Möjligheter till alternativ röstning Väder Etc.

14 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaring på systemnivå: Indirekt: Valsystem –Proportionella system = representativitet –Pluralitetssystem = stabila majoriteter och tydlig anvarsutkrävande Utjämningsystem (säkra representativitet) Röstspärrar Upplevelsen av valet (meningsfullt eller inte) Antal val Etc.

15 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Utmaningar mot valdemokratin Valdeltagandet minskar, två förklaringar: 1.Partierna har förlorat förmågan att mobilisera väljare 2.Lägre rösträttsålder skapar nya mönster Medlemsantalet i politiska partier minskar Tilltron till partier (etablerade) och politiker minskar Nya former av politiskt deltagande växer fram

16 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande utanför valdemokratin Innebär det att det politiska deltagandet minskar? Diskutera 2 och 2

17 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Politiskt deltagande utanför valdemokratin Innebär det att det politiska deltagandet minskar? Svaret på frågan är kopplat till definitionen av politik Politik: –Offentlig beslutsaktivitet (svaret är Ja) –Makt, styrning och auktoritet (svaret är Troligen inte) –”Det privata är politiskt” (svaret är Nej) Det politiska deltagandets förändrade form TraditionelltModernt VEMHierarkiska intressegrupperPlatta, löst sammanhållna nätverk VADRegelbundna mötenEnskilda protestaktioner HURNationella beslutsfattareGlobala marknadskrafter, Internationella samarbetsorgan

18 Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael.granberg@kau.se Rum 3A 413 Politiskt deltagande Nästa gång: Miniseminarium och en kort föreläsning om Ideal och normer för politiskt deltagande (demokratimodeller) Tack för visat intresse! Politiskt deltagande