Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.

En presentation över ämnet: "Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken."— Presentationens avskrift:

1 Infektioner i skelett och leder

2 Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken. Omgivande mjuk vävnad kan bli kraftigt inflammerad och likna cellulit. Leden engageras sällan. Diagnostik: Odling Oftast S aureus, någon gång streptokocker. Gramnegativa stavar sällsynta.

3

4 Septisk artrit 1 Allvarlig, som regel akut infektion. Oftast en led vid bakteriell infektion, men polyartriter förekommer. Drabbar oftast stora leder som knä och höft, hos barn ibland fot- och arm- bågsled, hos vuxna sternoklavikular-, axel- eller sakroiliakaleder samt sällsynt finger- och handled. Spridning oftast via blodet, men lokalt trauma (stick, t ex cortisonspruta) kan också vara ingångsport. Hos barn under 1 år vanligen spridning från osteomyelithärd. Predisponerande faktorer: Kroniska inflam- matoriska ledsjukdomar (RA), diabetes, iv missbruk, steroidbehandling.

5 Septisk artrit 2 Symtom: - Rörelsesmärta- Svullnad- Feber Diagnostik: - Fysikalisk undersökning- röntgen - scintigrafi- direktmikroskopi och odling Komplikationer: Skador på synovialmembran och ledbrosk. Destruktionen startar några timmar efter bakterieinvasionen

6 Septisk artrit 3 - agens Ålder < 2 årÅlder > 2 årImmunnedsatt Enterobacteriaceae GBS S aureus (H influenzae typ B) S aureus dominerar  strkkr A, B, C, G S milleri-gruppen  streptokocker Ovanlig: N gonorrhoeae Brucella Borrelia spp Hos barn: Kingella kingae Som föregående men även: Gramnegativa stavar Dessa ofta dålig prognos Iv missbruk: Ps aeruginosa

7 Septisk artrit 4

8 Septisk artrit 5 - behandling Dränera/spola rent Immobilisera Antibiotika efter agens Om S aureus – tänk på långtidsbehandling!

9 Reaktiv/postinfektiös artrit Immunologisk reaktion på infektion Individer med HLA-B27 löper kraftigt ökad risk. Efter tarminfektion med Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter. Förekommer efter andra infektioner, t ex Chlamydia trachomatis och pneumoniae.

10 Osteomyelit Kan drabba alla typer av ben Hematogen spridning: - Metafysen på långa rörben - Kotpelaren - Disseminerad form i 15% - Spridningsvägar: se bild Spridning per continuitatem - Från mjukdelsinfektion, t ex hos diabetiker - Spridning från trycksår - Öppna frakturer - Kirurgi (thorax-, oral-, neuro-) - Skottskador, penetrerande trauma

11 Osteomyelit - spridningsvägar Hematogent spridd osteomyelit startar i sinusoidala vener. Hos barn < 1 år sker spridning till led, men hos äldre har epifysplattan som separerar benet från leden en egen kärlförsörjning vilket förhindrar detta. I stället sprids infek- tionen lateralt, bryter genom cortex, lyfter upp den luckra periostala vävnaden och ger subperiostal svullnad/ abscess. Hos vuxna är periostet mer fast förankrat i benet, vilket ger mindre uttalad svullnad. Hela processen leder till bennedbrytning och sekvesterbildning

12 Osteomyelit – symtom Barn: - Hög feber- allmänpåverkan - Vägran att använda angripen kroppsdel Vuxna: - Som regel mindre uttalade symtom - Flera veckors feber- Smärta Kronisk osteomyelit kan sakna akuta infektionstecken men ge bensekvestrering och fistelbildning som kan pågå under decennier

13 Osteomyelit - bakterieflora Hematogen spridning oftast en stam övriga former kan vara blandinfektioner. - S aureus dominerar vid alla osteitformer.

14 Osteomyelit - diagnostik scintigrafi och slätröntgen knä

15 Infektioner i ledproteser 1 < 1% av höft- och knäledsproteserna blir infekterade inom 45 dagar efter operation. Ofta långsamt påkommande symtom – låggradig feber, belastningssmärta 2/3 av infektionerna hudflora som kommit in vid operationen (egen hudflora, luftburet eller kontakt- smitta från någon i op-laget). 1/3 bakteremiorsakad. Kan ske flera år efter op.

16 Infektioner i ledproteser 2

17 Infektioner i ledproteser - bakterieflora Infektion vid det operativa ingreppet: KNS vanligast. Corynebacterium spp, Propionibacterium spp, Bacillus spp och  -streptokocker förekommer. Bakteremi: - Från hudinfektioner: S aureus,  -streptokocker, P multocida. - Efter tandingrepp:  -streptokocker - Övre UVI och KAD-byte: Gramnegativa stavar. - Tarm/bukinfektioner och bukoperationer: Enterobacateriaceae, enterokocker, anaerober.