Vedrök i Östergötland - vad vet vi om det? SMHI rapport Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartläggning.

En presentation över ämnet: "Vedrök i Östergötland - vad vet vi om det? SMHI rapport Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartläggning."— Presentationens avskrift:

1 Vedrök i Östergötland - vad vet vi om det? SMHI rapport 2015-54 Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartläggning av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning I småhusområden SMHI rapport 2014-156 Vedrök I Västerbotten – mätningar beräkningar och hälsokonsekvenser Gunnar Omstedt, SMHI

2 Halt- och hälsokonsekvensberäkningar för vedelning i Västerbotten Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg och Karin Persson 2 Mätningar Spridningsberäkningar emissioner, bakgrundshalter, meteorologiska data, modeller jämförelse av modellerade och uppmätta halter beräkna yttäckande halter med hög upplösning Hälsokonsekvensberäkningar Hälsoeffekter, samband mellan halter och hälsoeffekter, befolkningsdata Scenarioberäkningar http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.80218!/M enu/general/extGroup/attachmentColHold/ mainCol1/file/Meteorologi_156.pdf

3 En omfattande databas innehållande information om eldstäder i Västerbotten baserat på sotardata har tagits fram av Umeå universitet (Lennart Jonsson Uu) Typ av eldstadFörklaring 1Fritidshus, stuga 2Vedpanna, sotning 1 3Vedpanna, sotning 2 4Pellets 5Olja 6Lokaleldstad, braskamin Klassificering av eldningsutrustning. 3 Exempel på eldstäder i Vännäs och Vännäsby Emissioner-inventerade eldstäder MSB, 2014

4 4 Emissioner-vedförbrukning Eldningsvaneundersökningen (Umeå universitet) Totalt intervjuades 176 hushåll 2 m 3 ved EldstadVedförbrukning m 3 /år lokaleldstad genomsnitt2.83 lokaleldstad med fjärrvärme2.09 lokaleldstad med elvärme3.42 vedpanna genomsnitt14.9 pellets5.3 ton/år

5 5 Resultat- PM2.5 veckomedel

6 6 Resultat- PM2.5

7 Resultat- B(a)P 7 regional bakgrund av B(a)P som årsmedel: 0.01-0.1 ng/m3

8 Resultat BC 8 Figur. Jämförelse mellan mätta och beräknade halter av BC µg/m 3 i Sävar, Västerbotten. Mätdata är sothalter som omräknats till BC enligt relationen BC=0.088*BS+0.32

9 9 Resultat- kartor årsmedel 2013 Vännäs-Vännäsby PM2.5 kartans högsta värde 2.5 µg/m 3, ytmedel 0.38 µg/m 3 Vännäs-Vännäsby B(a)P kartans högsta värde 0.4 ng/m 3,

10 PM2.5 från trafik PM2.5 från vedeldning Påverkan från lokala källor (50x50 m 2 upplösning)

11 Lokala källor och trender i Västerbotten Medelexponering hela Västerbotten-kohorten från NVs forskningsprogram SCAC Lars Gidhagen et al. Trender

12 12 Bakgrund  B(a)P – en luftförorening med betydande bidrag från småskalig vedeldning (bildas bland annat vid ofullständig förbränning).  Uppskattningsvis 65 % av Sveriges emissioner av B(a)P härrör från småskalig uppvärmning (SMED, 2015).  Hälsopåverkan; cancerisker  Stora kunskapsluckor - fåtal (lokala) modelleringar och mätningar har utförts. Identifiering av potentiella riskområden för överskridande av benso(a)pyren Stefan Andersson, Johan Arvelius, Marina Verbova, Gunnar Omstedt och Martin Torstensson Kartlägga potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN) av benso(a)pyren. Förbättra fördelningsmetodiken inom SMED Geografisk fördelning av utsläpp till luft avseende småskalig uppvärmning. Syfte

13 13 http://www.smhi.se/polopoly_fs /1.97256!/Menu/general/extGroup /attachmentColHold/mainCol1 /file/meteorologi_159.pdf

14 Metodik 14 Beräkning av emissioner av B(a)P Emissionsraster 1 km x 1 km Summa = X [Gg/år] Kommunvisa emissioner  Boyta småhus  Fjärrvärmefaktor  Eldstadsinformation per kommun (MSB)  Energibehov länsvis (modellerat)  Antaganden eldvanor  Emissionsfaktorer B(a)P

15 15 Bearbetning av eldstadsinformation Östergötlandvedpannor lokaleldstä der ÖDESHÖG5012152 YDRE4733785 KINDA7247627 BOXHOLM3691615 ÅTVIDABERG5482494 FINSPÅNG8985931 VALDEMARSVIK4893656 LINKÖPING99214831 NORRKÖPING109813767 SÖDERKÖPING6555601 MOTALA11898833 VADSTENA2161717 MJÖLBY5564315 Data från MSB median 2008-2012

16 Resultat Östergötland- kommunvisa emissioner av B(a)P 16 Beräknad totalemissioner per kommun av B(a)P från småskalig vedeldning för år 2012. Q [g/år] BaP ÖDESHÖG1809 YDRE4324 KINDA6529 BOXHOLM6406 ÅTVIDABERG3496 FINSPÅNG2849 VALDEMARSVIK5905 LINKÖPING3942 NORRKÖPING1233 SÖDERKÖPING4508 MOTALA3145 VADSTENA1391 MJÖLBY896

17 Emissioner av B(a)P från småskalig vedeldning i Östergötland 17 Beräknade totalemissioner av B(a)P från småskalig vedeldning för år 2012 med en upplösning om 1 km × 1 km. Enhet: [mg år –1 ]

18 Resultat 18 Kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P, kartans högsta värde Miljökvalitetsnormen: 1 ng/m3 Miljökvalitetsmålet: 0.1 ng/m3

19 Resultat Östergötland 19 Kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P i Östergötland, kartans högsta värde BaP_KHV_2012 Ödeshög0.43 Ydre0.30 Kinda0.47 Boxholm0.40 Åtvidaberg0.57 Finspång0.40 Valdemarsvik0.26 Linköping0.19 Norrköping0.23 Söderköping0.38 Motala0.46 Vadstena0.17 Mjölby0.17 Miljökvalitetsnormen: 1 ng/m3 Miljökvalitetsmålet: 0.1 ng/m3

20 Uppskattade årsmedelhalter av BaP inom 1*1 km rutor för Östergötland 20 Beräknade årsmedelhalter av B(a)P uttryckt som KHV (kartans högsta värde) från emissioner från småskalig uppvärmning för år 2012 Enhet: [ng m –3 ]

21 Slutsatser för Östergötland 21  Beräkningarna indikerar att det förnärvarande inte föreligger någon risk för överskridande av miljökvalitets- normen för BaP från småskalig vedeldning. Däremot finns det risk för överskridande av miljökvalitetsmålet i samtliga kommuner  Kommuner med högst emissioner: Kinda (6529 g/år) följt av Boxholm (6406 g/år) och Valdemarsvik (5905 g/år).  Kommuner med högst halter, ng/m 3 Åtvidaberg (0.57), Kinda (0.47) och Motala (0.46)

22 Resultatens osäkerhet och användning 22  Överraskande användbar metodik.  Dock såklart grov metodik med stora osäkerheter.  Studien ska ses som en översiktlig kartering med ”worse case”.  Störst osäkerhet vad gäller emissioner: kommunvis data över eldstäder (MSB).  Grov metodik att beräkna halter.

23 Vad händer härnäst? 23 Studera kommuner med risk för överskridande i mer detalj  Förstudie: Undersök kommuner med höga halter vad gäller eldstadsinformationen.  Nytt uppföljningsprojekt: Utför lokalskalig modellering med SIMAIR- ved för några kommuner med potentiella riskområden för överskridande av MKN för B(a)P. Därefter föreslå mätningar. Använda den nya metodiken för andra ämnen?  Vi kommer undersöka NVs intresse för andra ämnen, t.ex. partiklar eller BC. SMED Geografisk fördelning  Förbättringen i fördelningsmetodik för småskalig uppvärmning kommer att implementeras i nästa års geografiska fördelning av emissioner.