Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.

En presentation över ämnet: "Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande."— Presentationens avskrift:

1 Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande mått Lägesmått – typvärde, median, medelvärde Spridningsmått – variationsvidd, kvartilavstånd, kvartilavvikelse, standardavvikelse Enkätkonstruktion – några tips 1

2 population Population Stickprov, urval INFERENS = Dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett stickprov Data, observationer 2

3 Repetition: 1.Varför är det viktigt med ett slumpmässigt urval? 2.Beskriv skillnaden mellan dessa urvalsmetoder: OSU, systematiskt urval, klusterurval och stratifierat urval. 3.Ge exempel på variabler som är mätt på mätnivåerna: nominal, ordinal och kvot. 4.Vilket typ av fel gör man då man gör: urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. 3

4 Deskription Bearbeta, tolka och redovisa resultat. Vad ingår? Tabeller - Sammanfatta material Diagram - Åskådliggöra material Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått - ”Variation” i material 4

5 5

6 Tabeller Används för att sammanfatta material. Tabell och kolumnrubriker bör vara fullständiga men ändå kortfattade. Ange enheten för respektive kolumn ovanför varje kolumn. Om samma enhet gäller för hela tabellen ges den i rubriken. 6

7 ålder frekvens 23-273 28-329 33-377 38-427 43-479 48-525 53-573 58-625 63-672 totalt50 KönFrekvens Man20 Kvinna30 Hur ofta upplever du sömnproblem? KvinnaMan Sällan/aldrig11 Ibland115 Ofta84 Totalsumma3020 KönProcent (relativ frekvens) Man40% Kvinna60% 7

8 Diagram Används för att åskådliggöra insamlat material. Ofta lätta att uppfatta och drar till sig uppmärksamhet. För axlarna skall man tydligt ange variabler och enheter. Olika typer av data och problem presenteras med hjälp av olika sorters diagram. 8

9 Cirkeldiagram: 9

10 Stapeldiagram: 10

11 Grupperat stapeldiagram: 11

12 Histogram 12

13 Spridningsdiagram 13

14 Kommentar angående grupp. stapeldiagram: Om grupperna är olika stora så är det viktigt att man använder % för att illustrera likheter och olikheter. Exempel: Vi vill veta om studenter tar med eget kaffe eller om de köper kaffe. Fråga : Hur ser stapeldiagrammen i frekvens och i % ut? Finns det några skillnader? KönTar med eget kaffeKöper kaffe Kvinna25 Man19 14

15 Beskrivande mått Med hjälp av beskrivande mått sammanfattas fördelningen av ett eller ett fåtal tal. Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått – ”Variation” i material 15

16 Lägesmått E tt lägesmått sammanfattar en fördelning i ett enda tal och ger information om var fördelningens centrum är beläget. Tre vanliga lägesmått - Typvärdet: Det mest frekventa värdet. - Medianen: Delar materialet ”mitt itu”. - Medelvärdet: Materialets tyngdpunkt. 16

17 Exempel 1: Beräkna typvärde, median och medelvärde för följande data: a) 3, 1, 9, 7, 6, 9, 10 b) 3, 1, 9, 7, 6, 9, 100 c) 3, 1, 9, 7, 6, 9, 10, 4 17

18 Vilket av dessa tre mått ska man använda? Syfte, vad ska vi ha måttet till? Möjlighet att tolka resultatet. Mätnivån på variabeln har betydelse för vilka mått som är användbara – Medianen kräver minst ordinaldata (rangordning). – Medelvärdet kräver kvotdata Medelvärdet påverkas av sneda fördelningar och extrema observationer. 18

19 Här är medelvärde och median lika. Typvärdet säger inte så mycket. Hur ska man skilja på dessa? 19

20 Spridningsmått Ett spridningsmått ger information om fördelningens spridning. Är materialet väl samlat eller är det stor variation? Variationsvidd Kvartilavstånd (Kvartilavvikelse) Standardavvikelse 20

21 Kvartiler Medianen delar in observationerna i två lika stora grupper. Kvartilerna delar observationerna i fyra lika stora grupper (kvartar). – 25% av observationerna är mindre än den första kvartilen (Q1) – 50% av observationerna är mindre/större än den andra kvartilen (Q2)(medianen) – 25% av observationerna är större än den tredje kvartilen (Q3) 21

22 Spridningsmått Variationsvidden är skillnaden mellan det största och det minsta värdet. Kvartilavståndet anger inom vilket avstånd de 50% mittersta observationerna ligger. (Kvartilavvikelsen är kvartilavståndet delat med 2.) Standardavvikelsen beskriver hur mycket mätvärdena avviker från medelvärdet i genomsnitt. 22

23 Exempel 2: (forts Ex 1) Beräkna variationsvidd och kvartilavstånd för följande data: a) 1, 3, 6, 7, 9, 9, 10 b) 1, 3, 4, 6, 7, 9, 9, 10 23

24 XX *o Median Q1Q1 Q3Q3 Inre staket Inre staket Yttre staket Kvartilavstånd IQR Minsta punkten inom inre staketet Största punkten inom inre staketet Misstänkt outlier Outlier Q 1 -3(IQR) Q 1 -1.5(IQR)Q 3 +1.5(IQR) Q 3 +3(IQR) Låddiagram (Boxplot) 24

25 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum 7 7 3 5 7 9 10 25

26 3, 5, 9, 7, 6, 9, 100 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum 7 19,9 3 5 7 9 100 26

27 nominalordinalkvot typvärde median (vissa fall medelvärde) medelvärde Max / Minvariationsvidd Kvartilerkvartilavs. standardavv. 27

28 Exempel 3 Tio personer besvarade frågan: Hur många syskon har du? Resultatet visas i stapeldiagrammet nedan. a.Vilken mätnivå är frågan mätt på? Motivera. b. Beräkna medelvärde, median, typvärde och kvartilavstånd för de tio observationerna. c. Varför är det viktigt att man kompletterar det angivna lägesmåttet med ett spridningsmått då man sammanfattar ett datamaterial? 28

29 Enkäter Strukturerade frågeformulär 29

30 Utgångspunkter Syfte – Vad ska undersökas? – Vilka frågeställningar ska besvaras med hjälp av enkäten? Teorier och hypoteser – Vilka bakgrunds- och undersökningsvariabler ska ingå i undersökningen? – Samband mellan dessa variabler? – Hur ska variablerna mätas? 30

31 Följebrev Helst endast en sida Syfte med enkäten Nyttan med enkäten Försäkring om konfidentiell behandling Ansvariga för enkäten Hur undersökningen ska användas 31

32 Enkäten Skall vara utformad så att deltagarna lätt kan – Uppfatta instruktioner kring enkäten – Förstå frågorna – Besvara frågorna Bör vara så kort som möjligt. 32

33 Fasta svarsalternativ Lätta att koda och bearbeta Lätta att besvara Ömsesidigt uteslutande (ska inte kunna välja två svarsalternativ) Heltäckande/ uttömmande (alla tänkbara alternativ ska finnas med) 33

34 Öppna frågor Kan vara svåra att koda och bearbeta. Enda alternativet då svarsalternativen är okända eller omöjliga att klassificera. Kan kombineras med fasta svarsalternativ – Ex: Annat__________ Lämpliga som avslutning på enkäten. 34

35 Cheklista för bra enkätfrågor: Kan den som svarar missförstå frågan? Kan jag precisera frågan mer? Kan jag formulera frågan enklare? Innehåller frågan fackuttryck eller andra svåra ord? Är frågan preciserad i tid och rum? Behöver man dela upp frågan? Vilka följdfrågor vill jag ha besvarade? Undvik negationer i frågorna Undvik ledande frågor Undvik hypotetiska frågor 35

36 Frågornas ordningsföljd Bakgrundsfrågor först. Viktiga frågor tidigt. Känsliga frågor så sent som möjligt. 36

37 Test av enkäten Provundersökning- pilotstudie testa olika ordning på frågorna. testa kodning av svaren. Ger undersökningen svar på frågeställningarna? Ska svarsalternativen modifieras? Ska frågorna omformuleras? 37