Källor och källkritik. Källa? En plats där du kan få information –Böcker –Tidning –Faktatexter –TV –Radio –Intervju med någon –Dagböcker från förr i tiden.

En presentation över ämnet: "Källor och källkritik. Källa? En plats där du kan få information –Böcker –Tidning –Faktatexter –TV –Radio –Intervju med någon –Dagböcker från förr i tiden."— Presentationens avskrift:

1 Källor och källkritik

2 Källa? En plats där du kan få information –Böcker –Tidning –Faktatexter –TV –Radio –Intervju med någon –Dagböcker från förr i tiden

3 Vad är en källa? Primärkälla Vittnet till ett rån [den har sett det hända direkt] Sekundärkälla –Journalisten som skriver om rånet. Han har fått informationen från någon annan. Primärkällor är säkrare – sekundärkällor kan ändra information och tolka den fel! Källor kan varaExempel SkriftligaFaktaartiklar, reportage, krönikor, uppsatser MuntligaIntervjuer, radioprogram, TV DigitalaHemsidor på nätet Bilder

4 Två viktiga frågor Vid källkritik disktuterar man två olika sorters frågor: -Användbarhet (relevans – vilken nytta har jag av källan) -Trovärdighet (kan man lita på källan)

5 Användbarhet När du ska skriva faktaartiklar/faktatexter/uppsatser behöver du veta om informationen är användbar. Är detta rätt information för dig? Kan du ha nytta av denna information? Hur vet man detta? -Börja med ditt eget syfte. Vad behöver du? Enbart fakta för att skriva en faktatext eller olika åsikter/perspektiv för att t.ex. berätta om hur det är att få betyg i årskurs 6. -Syftet för din uppgift gör att du kommer behöva olika sorters källor – källorna kommer vara olika användbara för just dig. -Faktatext från NE - perfekt om du ska skriva enbart objektiva åsikter om betyg -Intervju med elever och lärare – passar sämre i en faktatext än en text som ska ha olika åsikter/perspektiv. -Jämför dina källors information. När du har fått ihop ett antal källor om t.ex. hajar måste du jämföra informationen som finns där för att se vilken som funkar bäst -Vilken sorts källa är det? Är det en primärkälla eller en sekundärkälla? -Kolla igenom att det är fakta och inte värderingar som finns där och var uppmärksam på det du vill ha (syftet) -Kolla igenom om språket är användarvänligt. Om det är klurigt att läsa och förstå är det svårare att använda även om den är trovärdig. -Är det trovärdig? Detta är ett viktigt steg och vi ska strax kolla närmare på denna.

6 Trovärdighet – källkritik Dags att granska källan mer noga. Det finns några frågor du kan ställa till din information: Vem är avsändaren? Vem har gjort källan? Vilket är syftet? Till vem skrevs informationen? Vad är fakta och vad är åsikter? När gjordes informationen? Hur presenteras informationen?

7 Vem är avsändare? Vem har gjort hemsidan, skrivit artikeln? Är det en myndighet t.ex. Skolverket? Är det ett företag som vill sälja något? Är det en privatperson? –Är det en expert inom rätt ämne? Kolla på adressen www.skolverket.se. Ibland kan detta vara lurigt och företag kan ta adresser som liknar andra och då måste man kanske kolla upp vem som ligger bakom sidan. Här www.iis.se kan du kolla vem som äger sidan du är inne på!www.skolverket.sewww.iis.se Kolla på fliken som heter ”Om oss” för att hitta information.

8 Vilket är syftet? Varför skrevs informationen? Vad ville man med detta? -Argumentera för sin sak -Informera -Roa -Presentera fakta -Hylla någon Ibland kan reklamtexter om ett land se ut som fakta men syftet med informationen är att göra reklam. Vet man att syftet är att göra reklam så vet man att de kanske beskriver vissa saker mer positivt. En text kan vara tendensiös – påverkad av skribenten. Ens egna åsikter finns med och påverkar textens innehåll.

9 Skilja på fakta och värdering När man undersöker en källa är det viktigt att veta om källan är fakta (objektiv) eller en värdering (subjektiv – egna åsikter). Ibland vill man ha någons åsikt och kan använda värdering men är det en faktatext man ska skriva ska man undvika värderingar. –Exempel 1; Flygresan tar 1 timme och 45 minuter. Ombord på planet finns tre flygvärdinnor som serverar passagerarna mat och dryck. –Exempel 2 Flygresan tar lång tid, närmare två timmar. Ombord på planet finns några få flygvärdinnor som serverar något som ska föreställa ätbart.

10 När gjordes informationen? Information idag förändras väldigt snabbt och nya saker händer hela tiden i världen och med vår kunskap. Det gäller att kolla när informationen gjordes, lades upp på hemsidan eller när boken trycktes för att veta om man kan lita på informationen. En kartbok från 1989 ser kanske lika ut men mellan 1989 och idag har många nya länder splittrats och kommit till. Om man använder informationen kanske man t.ex. inte vet att Estland, Lettland är egna länder. På hemsidor står denna information ofta längst ned.

11 Hur presenteras informationen? Är texten slarvigt skriven? Är texten snyggt presenterad? Går det att hitta var de har hämtat sina källor? Då kan man kolla upp informationen.

12 Utveckla resonemang Kontextualisering –Här funderar du hur källan påverkas av sitt sammanhang dvs vem som har gjort källan kan antingen göra den mer trovärdig eller mindre trovärdig Kunskaper om ämnet Kunskaper om källan Konkretisering –Här använder du dig av exempel från källorna för att visa din poäng Källkritisk bredd –För och nackdelar med källan presenteras för de olika källorna. Har texten med enbart fördelar eller nackdelar? Är texten tendensiös? Påverkad av författarens åsikter? Trovärdig? Vem har gjort källan? Är den användbar för just mig?

13 Sammanfatta – vad ska du kunna? Vad är en källa? Användbarhet – vad är det och hur undersöker man det? Trovärdighet – de stora frågorna? Hur utvecklar man ett resonemang? Tre punkter