Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avOskar Gustafsson
1
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figurer Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008
2
Figur 1. Volymen av olika ingrepp sedan 1992. Kongenitalkirurgi utan ECC ingår fr o m 2005.
3
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 1.
4
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 2. Under 2008 utfördes i landet totalt 7353 hjärtingrepp vilket är en minskning med 6,9 % jämfört med 2007. Den dominerande andelen ingrepp (50,7 %) var kranskärlsoperationer. Av dessa utfördes enbart 1,5 % (55/3729) utan stöd av hjärtlungmaskin. Näst största gruppen var klaffoperationer (21,7 %) följt av kombinationsingrepp (14,5 %).
5
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 2. År 2008 utfördes 7353 operationer. Några patienter (101) genomgick mer än en hjärtoperation under året varför antalet ingrepp överstiger antalet opererade individer. Antalet operationer minskade med 6,9% (546) jämfört med år 2007.
6
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 3. Åtta centra utför hjärtoperationer sedan 1994. Enheten vid S:t Görans sjukhus där 290 hjärtoperationer utfördes 2008 rapporterar via Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Jämfört med 2007 minskade antalet utförda ingrepp vid alla enheter utom Stockholm och Karlskrona.
7
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 3. Åtta centra utför hjärtoperationer sedan 1994. Enheten vid S:t Görans sjukhus där 290 hjärtoperationer utfördes 2008 rapporterar via Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Jämfört med 2007 minskade antalet utförda ingrepp vid alla enheter utom Stockholm och Karlskrona.
8
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 4. Antal hjärtoperationer per år fördelat på typ av ingrepp. Koronarkirurgi utan användande av ECC (Extra corporeal circulation = hjärtlungmaskin) började utföras 1997. Sedan 2005 inkluderas även barnoperationer utan ECC. Gruppen olika kombinationer infördes från 2007 och innehåller operationer där ett eller flera hjärtingrepp kombinerats. Under perioden 2007 till 2008 minskade det totala antalet operationer med 7%.
9
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 5. Ålderspensionärerna har sedan 1992 ökat från 51 till 58%, andelen över 70 år från 30 till 42% och andelen över 80 år från 2 till 8%. Denna åldersfördelning har bestått sedan 2002. Under 2008 var total dödlighet inom 30 dagar efter operationen 2,5%.
10
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 6. Ungefär tre av fyra opererade patienter var män. Över hälften av patienterna hade passerat pensionsåldern, 42% hade fyllt 70 och 8% var 80 år eller äldre. Av de som opererats avled 2,5% inom 30 dagar.
11
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 4. Sedan registrets tillkomst har andelen patienter <65 år successivt minskat 49% till 42% parallellt med ökningen i de äldre ålderskohorterna.
12
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 7. Tabell 8. Enbart individer med komplett personnummer inkluderas då uppgift om avlidna hämtas från folkbokföringen. Mortaliteten inom 30 dagar är högre om patienten har opererats tidigare (6,8%) än vid en förstagångs operation (2,1%). Patientfaktorer t ex att patienten blivit äldre med komplicerande sjukdomar och operationstekniska faktorer bidrar till detta. Skillnader vad avser patientantal, patienternas ålder, riskfaktorer inför operationen, spektrum av operationer och selektionskriterier inför kirurgi (case-mix) är faktorer som kan förklara variationer i dödlighet mellan klinikerna.
13
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 9. Könsfördelning efter typ av utfört ingrepp.
14
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 5. Männen dominerar i samtliga operationsgrupper. Av de som kranskärlsopererats var 21 % kvinnor och i den kongenitala gruppen var andelen 46 %.
15
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 10.
16
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 6. Maximum för antalet operationer kommer vid en högre ålder för kvinnor än för män. Hos män var vanligaste åldern 60-69 år och hos kvinnor 70-79 år. Fyra personer äldre än 90 år genomgick en hjärtoperation under 2008.
17
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 12. Medianväntetiden från acceptans till operationsdatum var 21 dagar jämfört med 26 dagar 2007. Kortast var väntetiden som föregående år i Karlskrona, 13 dagar och nu längst i Uppsala 35 dagar.. Andelen patienter som opererats inom vårdgarantitiden 3 månader visas för var klinik och var för hela riket 88%, en förbättring med 4% jämfört med 2007. I Örebro kunde så gott som alla (98%) opereras inom 3 månader jämfört med 77% i Linköping. Medianväntetid påverkas ej av enstaka långa väntetider endera då patienten själv önskat ett operationsdatum många månader efter ett operationsbeslut eller då de väntat länge t ex på en transplantation. Tabell 11
18
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 14. Medianvårdtiden vid klinikerna var 9 dagar. Efter en hjärttransplantation krävdes vårdtider över en månad. Vårdtider återspeglar i viss mån rehabiliteringsmöjligheter och möjlighet att skriva ut patienter till annan vårdform eller klinik. Dessa redovisade vårdtider är ofta ej de totala tider som patienter tillbringat inom sjukvården efter operationen. Tabell 13.
19
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 15. Tabellen visar behov av dialys före och efter operationen samt incidens neurologiska komplikationer. Behov av dialys efter en hjärtoperation återspeglar ofta nedsatt njurfunktion redan före ingreppet. Stroke definieras som en cirkulationsrelaterad central neurologisk skada som består >72 timmar eller kvarstår vid utskrivningen. Därmed inkluderas även stroke med debut postoperativt efter fritt intervall. En mängd faktorer alltifrån patientrelaterade sådana till datas validitet kan förklara skillnader mellan klinikerna som skall tolkas med hänsyn till detta. I grupper med få patienter kan en procentsats vara missvisande.
20
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 16. Reoperation sternum är djupa infektioner eller sternuminstabilitet som debuterat under första vårdtillfället d v s komplikationer som drabbat bröstbenet efter hjärtoperationen. Cirkulationsunderstöd avser oftast aortaballongpump som användes hos patienter med sviktande vänsterkammarfunktion. Flera kliniker i landet använder även andra mekaniska system för att stödja eller ersätta ett hjärta med sviktande pumpfunktion.
21
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 17. Frekvensen reoperation för blödning inom 24 timmar efter operationen var i genomsnitt 5,9%. De 95% konfidensintervallen antyder skillnader mellan klinikerna. En orsak till blödningstendens är effektiv trombocythämning före operationen.
22
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 18. Medelåldern var högst i Karlskrona och Örebro. Euroscore speglar patienternas beräknade operationsrisk vid klinikerna och kreatinin-nivån njurfunktionen. Ett högsta värde efter hjärtoperationen visar en övergående försämrad njurfunktion hos nästan alla patienter.
23
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 19. Tabellen visar prevalens diabetes före hjärtoperationen. Nästan var femte vuxen patient hade tablett- eller insulinbehandlad diabetes mellitus. Hos patienter med diabetes var ungefär hälften insulinbehandlade.
24
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 20. Klaffkirurgi, i första hand aortaklaffkirurgi, utförs framgångsrikt även på äldre personer. Hälften av patienterna var vid operationstillfället 70 år eller äldre och 14 % var 80 år eller äldre. Trettiodagarsdödligheten efter operation var 2,5 % jämfört med 3,9 % år 2007.
25
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 21.
26
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 22. Hjärtklaffproteser indelas i mekaniska och biologiska (vävnadsklaffar). Mekaniska proteser har mycket lång hållbarhet men kräver livslång antikoagulationsbehandling. Biologiska klaffproteser används framförallt hos äldre individer. För patienter som ej har förmaksflimmer kan biologiska proteser ofta användas utan kronisk antikoagulationsbehandling. Totalt antal hjärtklaffproteser inkluderas d v s samtliga insatta proteser oavsett operationsgrupp där typ av klaffprotes angivits vid inrapporteringen samt klaffproteser implanterade vid kombinationsingrepp. Av implanterade hjärtklaffproteser i aortaposition var 73,5 % biologiska. I mitralisposition var 57 % av proteserna biologiska.
27
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 23.
28
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 7. Reparation av läckande mitralklaffar är att föredra framför insättande av klaffprotes där så är möjligt. Andelen utförda plastiker av det totala antalet mitralklaffingrepp varierar mellan klinikerna i landet.
29
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 24. Kranskärlskirurgi är det vanligaste hjärtkirurgiska ingreppet. Männen dominerar och utgjorde 79 %. Sextio procent av de opererade var ålderspensionärer, 42 % var äldre än 70 år och 6 % över åttio år. Dödligheten inom 30 dagar var 1,1 % efter operationer utförda med hjälp av hjärtlungmaskin och ingen avled i gruppen som opererats utan hjälp av hjärtlungmaskin. Patienternas åldersprofil är oförändrad jämfört med föregående år men dödligheten har reducerats ytterligare från 1,5 % till 1,1 %. Tekniken att utföra koronaroperationer utan hjälp av hjärtlungmaskin används under senare år i Sverige endera vid okomplicerad patologi med kranskärlsförträngningar begränsade till lätt åtkomliga kärl på hjärtats framsida eller hos svårt kärlsjuka patienter där hjärtlungmaskinen ej kan anslutas säkert p g a förkalkningar i aorta ascendens.
30
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 25. När koronarkirurgi kombinerades med annat ingrepp var dödligheten inom 30 dagar 6,2 %.
31
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 26. I genomsnitt sys tre förbindelser till kranskärlen vid en bypass- operation. I denna uppgift ingår även vengraft som syddes vid operationer klassade som kombinationsingrepp där samtidig koronarkirurgi utfördes.
32
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 27. Mer än var tionde patient hade genomgått PCI före kranskärlsoperationen.
33
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 28.
34
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 29. Statistik omfattande alla typer av kombinationsingrepp d v s kranskärl, klaff, arytmi, aorta, medfödda hjärtfel och övrig hjärtkirurgi. Efter alla typer av kombinationsingrepp var dödligheten inom 30 dagar 5,1 %.
35
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 30. Statistik över totalt antal operationer där visst ingrepp eller några kombinationer utförts med dödligheten inom 30 dagar. Observera att individer kan förekomma mer än en gång på olika rader i tabellen.
36
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 31. Statistik över övriga ingrepp som är en mycket varierande grupp där akuta operationer av olika typ kan ingå som ventrikelseptumruptur efter infarkt, operation för konstriktiv perikardit samt trauma och tumörer. Efter all övrig hjärtkirurgi inklusive kombinationsingrepp var dödligheten inom 30 dagar 11,6 %.
37
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 32. Mortaliteten efter kirurgi för medfödda hjärtfel som utförts efter första levnadsmånaden var enbart 0,5 %. Kirurgi för medfödda hjärtfel på patienter äldre än 19 år (GUCH, Grown-Up Congenital Heart disease) har utförts även på andra kliniker än de två barnhjärkirurgiska enheterna.
38
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 33. Åldersfördelning och tidig mortalitet efter hjärttransplantationer.
39
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 34. Åldersfördelning och tidig mortalitet (ingen) efter enbart arytmiingrepp.
40
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 35. Åldersfördelning och tidig mortalitet efter isolerad operation på thorakalaorta.
41
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figur 8.
42
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Tabell 36.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.