Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid 318-322.

En presentation över ämnet: "Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid 318-322."— Presentationens avskrift:

1 Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid 318-322

2 Energikällor som kommer att ta slut Förutom påverkan på klimatet och att vi måste sluta använda fossila bränslen så kommer dessa bränslen förr eller senare att ta slut. Därför kallas de ”icke förnyelsebara energikällor”. Kol, olja och naturgas är alla fossila bränslen. Uran är också ett icke förnyelsebart bränsle. Idag kommer mer än ¾ (87%) av vår totala energitillförsel från icke förnyelsebara energikällor.

3

4 Vad är fossila bränslen naturgas och petroleumprodukter Enligt den biogeniska teorin har jordens petroleumtillgångar bildats då förhistoriska alger och plankton samt andra växter och döda djur lagt sig på sjö- och havsbottnar under syrefria förhållanden. Detta organiska material har begravts under stora lager sediment. Genom högt tryck och hög temperatur har det omvandlats kemiskt, först till kerogen och sedan genom ytterligare tryck och värme till kolväten i vätske- eller gasform,det vill säga naturgas och petroleum.

5 Kol Växter på land bildar dock främst kol. Stora delar av jordens kolreserver härstammar från den geologiska perioden karbon. Ca 300 miljoner år sedan. Under karbon bildades sumpskogar som bestod av ormbunkar, fräken- och lummerväxter som växte i form av gigantiska träd. När dessa under årmiljoner begravdes under jordmassor och sediment samt påverkan av värme och högt tryck. Bildades så småningom kol. Kol anses ännu sämre än olja och gas då det frigör större mängder koldioxid.

6 Växthusgaser Vid all förbränning bildas CO 2 och vattenånga. När vi använder fossila bränslen sker ytterligare tillskott av ämnen som påverkar atmosfären. Både CO 2 och vattenånga påverkar atmosfärens förmåga att släppa ut värmestrålning. På grund av den snabbt ökade koldioxidhalten har jämvikten mellan utsläpp och upptag av koldioxid blivit störd. Landväxterna och havets växtplankton hinner inte ta upp den ökade mängden koldioxid som släpps ut genom den snabba industriella utvecklingen

7 Industriella revolutionen I och med den industriella revolutionen och dess behov av framförallt brännbara energikällor har vi under de senaste 300 åren ökat mängden växthusgaser i atmosfären vilket kommer att ge klimateffekter. Man bör komma ihåg att utan växthuseffekt skulle medeltemperaturen vara ca -20. Medeltemperaturen globalt är nu ca 15 grader.

8 temperaturökning Under de senaste 100 åren har den globala medeltemperaturen ökat med 0.7 grader och i Europa med 1.0 grad. Fler och fler bevis visar på att denna uppvärmning är en konsekvens av mänskliga aktiviteter. Ändrar vi inte vårt agerande räknar man med att temperaturen kommer att öka med 1,4 - 5,8 grader år 2100. källa:http://www.kirab.se/hem/prod/aknowledge vaxt.htmlhttp://www.kirab.se/hem/prod/aknowledge vaxt.html

9 Olika våglängder Den värme som strålar ut från jorden har långa våglängder medan strålningen som kommer från solen har kortare våglängder. Solstrålningens korta våglängder (bl.a. synligt ljus) passerar lätt igenom vår atmosfär. Men atmosfären släpper inte lika lätt igenom den långvågiga värmestrålningen från jorden.

10 Antropocen Vår tidsålder kallas antropocen. Vi befinner oss i en tidsålder då de processer som sker på jorden i stort kan härledas till mänsklig påverkan. I motsats till de naturliga processer som sker på jorden.

11

12

13

14 Albedo reflexionsförmåga eller den andel strålning som återkastas från en belyst yta

15 Metan är en 20 gånger starkare växthusgas än CO 2 Sumpgas är en annan benämning på metan. Ca 17% av utsläppen av metan till atmosfären kommer från boskapsuppfödning. En stor del av metanutsläpp kommer från risodling. Det finns stora mängder sumpgas som är bunden i tundran, permafrosten som täcker en femtedel av jordens yta. När klimatet ändras och temperaturen stiger tinar permafrosten varpå den bundna metangasen frigörs och ytterligare späder på växthuseffekten.

16 Om 100 år Även om vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser till 2050 tar det lång tid för växthusgaserna att försvinna från atmosfären.

17 Worst scenario Polarisarna smälter, haven stiger, sjöar och floder torkar ut och när människorna tvingas på flykt finns stora konfliktrisker. Orkaner och översvämningar omväxlande med torka och skogsbränder blir vanligare. Sahara breder ut sig. Platser som Saigon, New Orleans, Venedig och Mumbai läggs under vatten. Malaria och andra virussjukdomar sprids till nya områden. Växter och djur omfördelas och sprids på ett icke önskvärt sätt och slår sönder lokala ekosystem.

18 ? Vad gör vi nu? En av de största farorna är handlingsförlamning. Att vi inte ser någon lösning på problemen och ingen väg ut. Man kan lätt bli deprimerad. Men det finns lösningar.

19 åtgärdsplan Förnyelsebara energikällor Fasa ut fossila bränslen Effektivisering Besparing Ekonomiska styrmedel Forskning Politik Globalt samarbete Klimatavtal Det kommer inte att vara enkelt. ”Men det kan vara början på chansen att rädda planeten.”

20

21 Hur förhåller man sig detta? Diskussion