Strukturellt perspektiv UPPGIFT: Tänk ned i leden: globalt-regionalt-lokalt-individuellt Vad är viktigt att ta upp i undervisningen? Varför är utvecklingsfrågor.

En presentation över ämnet: "Strukturellt perspektiv UPPGIFT: Tänk ned i leden: globalt-regionalt-lokalt-individuellt Vad är viktigt att ta upp i undervisningen? Varför är utvecklingsfrågor."— Presentationens avskrift:

1 Strukturellt perspektiv UPPGIFT: Tänk ned i leden: globalt-regionalt-lokalt-individuellt Vad är viktigt att ta upp i undervisningen? Varför är utvecklingsfrågor relevant för er?

2

3 Graden till vilken naturresurser och mänskliga resurser i ett område används på ett produktivt sätt Kan också betyda ekonomisk tillväxt, modernisering, förbättrade nivåer av materiell produktion och konsumtion

4 I-länder: Utvecklade U-länder: Underutvecklade Haren möjlighet eller önskan att ur ett strikt ekonomiskt perspektiv öka kapital, arbetskraft eller teknik till resursbasen för att öka det materiella välbefinnandet eller att låta befolkningen växa utan att minska sin livskvalitet. Uppfanns efter andra världskriget av ”Västvärlden”. Strukturerade världen. Medvetet sätt att utöva inflytande över postkoloniala samhällen. I-länder: Utvecklade U-länder: Underutvecklade Haren möjlighet eller önskan att ur ett strikt ekonomiskt perspektiv öka kapital, arbetskraft eller teknik till resursbasen för att öka det materiella välbefinnandet eller att låta befolkningen växa utan att minska sin livskvalitet. Uppfanns efter andra världskriget av ”Västvärlden”. Strukturerade världen. Medvetet sätt att utöva inflytande över postkoloniala samhällen.

5 Första världen – industrialiserade marknadsekonomier Andra världen – kommunistiska ekonomier Tredje världen – underutvecklade länder Fjärde världen – de minst utvecklade av de underutvecklade

6 Minst utvecklade: LDC (least developed countries)

7 NIC – Newly Industrialized Countries Emerging Economies (BRICS) Middle Income Countries

8

9

10 CENTRUMPERIFERI Varor Resurser Beskriver underordning och beroende Ju mer underordnat ett land är, desto mer beroende

11 Utveckling mäts oftast inom nationer Meningsfull också lokalt och regionalt Få länder är helt och hållet högt eller lågt utvecklade Urbant – Ruralt (stad-land)

12 Platsen – tropiska områden drabbade av sjukdomar på människor och djur Kuststräcka Råvaruförekomster, främst fossila bränslen Prissättning på råvaror och exportprodukter Kolonisationen skapade politiska strukturer och infrastruktur anpassad för exploatering för moderlandets räkning Ekonomiskt system, skattepolitik

13 Klimat – tempererat klimat, bra förutsättningar för jordbruk Tropiskt klimat – sjukdomar, begränsningar jordbruk

14 BNP (GDP) – Bruttonationalprodukt Värdet av producerade varor och tjänster kopplat till geografi BNI (GDI) – värde kopplat till ägande Köpkraftsparitet (PPP) - jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan länder. Ett mått på vad pengar räcker till att köpa. KRITIK: Tar inte hänsyn till skador på miljön Tar inte hänsyn till kvaliteten på produkter Stor informell ekonomi inkluderas inte (remitteringar står för mer än allt internationellt bistånd)

15 HDI – Human Development Index: Förväntad livslängdNäringsintag Spädbarnsdödlighet 0-1 årBarnadödlighet 0-5 år Tillgång till rent vatten

16

17 ENERGI Energi är grunden för ALLT Matproduktion Rening av vatten Elektricitet Hälsa Produktion Konsumtion Transport Internet Kan mätas i: energiförbrukning per person

18 NÄRING WHO uppskattar att 2 miljarder människor lider av någon form av undernäring Leder till hög spädbarnsdödlighet Leder till andra sjukdomar Kan mätas i: dagsintag kalorier, undernärda per 1000 invånare

19 HÄLSA Dödliga infektionssjukdomar:HIV/AIDS Cirka 34 miljoner drabbade 2011. Tuberkulos är vanligt i HIV/AIDS spår och sprider sig även i resten av befolkningen Parasitsjukdomar Malaria – nya resistenta former utvecklas 219 miljoner drabbade 2010 Kan mätas i: antal läkare per 1000 invånare, spädbarnsdödlighet, mödradödlighet

20 UTBILDNING Avstånd till skolan Alternativ sysselsättning: arbete med jordbruk, barnarbete Kostnad för skola eller uniform Fler pojkar än flickor går i skolan Kan mätas i: läskunnighet, Antal lärare på 1000 invånare

21 JÄMSTÄLLDHET Genus – socialt konstruerade distinktioner mellan feminint och maskulint Jägare/Samlare: kvinnor och män hade uppgifter som värderades lika Jordbruk med plog: Mannen tog över arbetet, kvinnans roll underordnades Konsekvenser: Mindre auktoritet i hemmet, mindre kontroll över det egna livet, mindre landägande, lägre löner Bekämpas bland annat med: utbildning, mikrolån

22 Från statliga organ eller NGO:s. Individuellt – mikrolån (Grameen Bank) Lokalt – projekt genom samarbeten NGO, lokala myndigheter Nationellt – via regeringen

23 Human Development Report 2012 The Rise of the South

24 - förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i- och utvecklar yrkes- och samhällslivet.

25 Tidigare forskning: “Rätta värderingar” skulle skapa handling åt “rätt” håll. Om man vet vad som är rätt så gör man rätt! Det miljövänliga samhället är det goda samhället. Eleverna ska hindra skadlig miljöpåverkan (miljöperspektivet, gymnasieskolan)

26 Källa: Kajsa Nerdal

27 Reflektera kritiskt över hur världen fungerar? Hur sorterar vi bäst våra sopor? Måste vi ens ha så mycket sopor? Upptäcker störningar i systemet Klargör egna ställningstaganden och agerar i frågan

28 Källa: Kajsa Nerdal

29

30

31

32 INTRODUCTION TO GEOGRAPHY (Fellman, Getis, Getis 11th ed.) KAP 5 s. 169-170 KAP 6 s.195-197 KAP 12 Människan-naturen Underlag hämtat ur: HUMAN GEOGRAPHY. Landscapes and human Activies (Fellman, Getis, getis, 9 th ed.) KAP 10