FRAMTIDENS SPRÅK? och dåtidens. VARFÖR? Språk är vår kontakt med omvärlden. Språk är också vår kontakt med oss själva. Är språket en bur? Är vi vårt språk?

En presentation över ämnet: "FRAMTIDENS SPRÅK? och dåtidens. VARFÖR? Språk är vår kontakt med omvärlden. Språk är också vår kontakt med oss själva. Är språket en bur? Är vi vårt språk?"— Presentationens avskrift:

1 FRAMTIDENS SPRÅK? och dåtidens

2 VARFÖR? Språk är vår kontakt med omvärlden. Språk är också vår kontakt med oss själva. Är språket en bur? Är vi vårt språk? Oavsett: Språkhistoria är historien om vilka vi var, är och vilka vi kommer att bli. Det är också en historia om makt, inflytande och kultur.

3 SKRIFTSPRÅKETS FÖDELSE Det äldsta vi vet är från 3500 f.kr. Sumererna (dagens Irak): kilskrift Egyptierna: hieroglyfer Sumerisk kilskrift

4 Spanska: padre, madreGrekiska: pateras, mitera Persiska: pedar, mader

5 UPPGIFT: BESLÄKTADE ORD Arbeta i par eller i små grupper. Ta fram mobilerna och Google Translate (eller annan översättningstjänst) Kan ni hitta andra ord som är snarlika på svenska, engelska, tyska, franska och spanska? Hur många kan ni hitta på 10 minuter? Tips: grundläggande ord från familj, jordbruk, råvaror, mat etc. är enklast att hitta. Varför då, tror ni?

6 2000 år sedan Skandinavien, Tyskland, England, Holland - gemensamt Idag: Germany Betoning på första stavelsen i orden Tall och ost är egna för norden URGERMANSKA

7 URNORDISKA (200-800) Eget språk utvecklas i de nordiska länderna J-ljud och W-ljud togs bort ur många ord: SvenskaEngelskaTyska År Year Jahre UngYoungJung Ord Word Wort Den urnordiska runraden kallar vi för futharken:

8 RUNSVENSKA (800-1225) Förvirrande! Var egentligen danska. Danmark och Sverige = östnordiska Norge, Island, Färöarna = västnordiska Ny runrad! 16 tecken. Enklare att hugga i sten. Diftongerna börjar försvinna: Stein  Sten Diftonger fortfarande i talspråket: Piteå, Gotland etc.

9 KRISTENDOMENS INFLYTANDE 800-talet: missionärer, latinska alfabetet, ny gud – ny kultur Tog så sakteliga över: utbildning, folkliv, böcker, religiositet etc. Nya ord: döpa, kristen, alfabet, kyrka, präst, skola, skriva, brev, djävul

10 ÄLDRE VÄSTGÖTALAGEN Lagbok, 1225. En av de första svenska texterna skriven med det latinska alfabetet. 1 5 10 Sva æ i lagh um talt, at Þrir æru Þiuv ær. En ær Þæ, ær stial ok taka r. Ann ær raÞ ær i hæn dar Þiufi. ÞriÞi taka r viÞr. Þer æru allir ena lund sakir. § 1. Þrær æru Þiufs vitul ösor. En, æn i hand i taka r. Ann ur, æn or husi drag her. ÞriÞi æ, æn leÞe s til garz ok grin dær. Gitæ r hvar gin sik orÞi ufæ giort. § 2. Þrer æru Þiufs vitur. En, at »iak stal eigh fæ Þit, ok eigh Þyfti s iak a». Ann ur, at »iak ræÞ eig fæ Þit i hæn dær Þiuvi ». ÞriÞi æ, at »iak ær eigh viÞe rtak uÞiu vær Þin». Ok væri sik, sum sagh æt ær. Sva æ i laghum talt, at Þrir æru Þiuvær. En ær Þæ, ær stial ok takar. Annær raÞær i hændar Þiufi. ÞriÞi takar viÞr. Þer æru allir ena lund sakir. § 1. Þrær æru Þiufs vitulösor. En, æn i handi takar. Annur, æn or husi dragher. ÞriÞiæ, æn leÞes til garz ok grindær. Gitær hvargin sik orÞiufæ giort Så är sagt i lagen, att tre äro tjuvar. En är den som stjäl och tager. En annan råder det tjuven i händer. Den tredje tager emot. De äro alla på samma sätt skyldiga. § 1. Tre äro de fall då tjuven är utan vitsord. Ett, om man tager det i hans händer. Det andra, om man drager fram det ur hans hus. Det tredje, om det ledes till hans gård och grind. Ingen av dem kan göra sig oskyldig.

11 UPPGIFT: MEDELTIDA JURISTER Arbeta enskilt eller i små grupper. Vad säger denna lag (Äldre Västgötalagen) om det medeltida samhället? Dräper någon svensk man eller småländsk, en man från konungariket, men ej västgötsk, böte därför åtta örtugar och tretton marker men ingen ättebot. Nio marker äger konungen av mandråp och likaså alla män. Dräper kvinna man, då skall man föra talan mot närskyldigaste man. Han skall svara för böter eller fly fredlös. Dräper någon dansk man eller norsk, böte nio marker. [.…] Dräper någon utländsk präst, böte lika mycket för honom som för inhemsk man. Präst skall vara i bondelag. Blir söderman dräpt eller engelsman, då skall man böta för honom fyra marker till den som väcker åtal och två marker till kungen

12 FORNSVENSKA 1225-1526 Svenskan nämns som ett eget språk Inga stavningsregler, man gjorde som man ville. Bokstaven Ϸ tas bort och ersätts med ”th” I samband med att svenskan influerades av tyskan och latinet blev också meningarna längre och mer komplicerade till sin struktur. Maskulinum och femininum försvinner

13 HANSAN – TYSK HANDEL Hansan var ett handelsförbund av flera tyska städer. Börjar att dominera handeln på 1100-talet Tyska handelsmän och –kvinnor bosätter sig i Sverige, och blir maktfaktorer i städerna Många nya tyska låneord. Vindöga  fönster

14 UPPGIFT: ÖVERSÄTT Arbeta enskilt eller i små grupper. Översätt följande ordspråk från 1400-talet. Vilka används än idag? Vad betyder de? M æd lagh skal man land byggia. Mange bæggia ok sma gøra stora aa. Bætra ær een fughil ij hænde æn fyre i skoghe. Skogh hawir øron, ok mark hawir øghon. Lithin thwua væltir opta Storth las.

15 GUSTAV VASAS BIBEL (1526) Gustav Vasa besegrar den danske kungen Christian. Blir kung och konverterar Sverige till protestantismen. Låter översätta bibeln till svenska! Språklig norm – fler lär sig läsa. Å istället för AA: saag  såg Lång vokal = dubbelvokal: book, saak Martin Luther spikar upp sina teser

16 LITE 1500-TALSSVENSKA Brev från Gustav Vasa, 1526: ”forhandtledhe wij om the swore gell riikit wthij kommith ær j tyske stædherne för then wndsethningh skul som the haffua giorth riichena medh skiip bysszor och werijor och teslikes meedh penninghar ther folket meed löntthes tha wij toghom oss före ath driffua konungh wth Cristien…” Brev från Gustav Vasa, 1526: ”forhandtledhe wij om the swore gell riikit wthij kommith ær j tyske stædherne för then wndsethningh skul som the haffua giorth riichena medh skiip bysszor och werijor och teslikes meedh penninghar ther folket meed löntthes tha wij toghom oss före ath driffua konungh wth Cristien…” Ur Gustav Vasas Bibel: ”lagh lät såsom een Trana och een Swala, och knullade såsom een Duffna ” Ur Gustav Vasas Bibel: ”lagh lät såsom een Trana och een Swala, och knullade såsom een Duffna ” Ords betydelser ändras!

17 STORMAKTSTID OCH NATIONALISM Sverige en militär stormakt. 1600-talet. Svenska språkets status växer utomlands. Stor nationalism och patriotism. Man hävdade att språket var ”typiskt svenskt” – och att t.o.m. Adam och Eva talade svenska.

18 FRANSK KULTUR (1700-tal) Frankrike en kulturell dominant Kung Sol: Ludwig XIV Trendsättare Sje-ljudet blir vanligare Nya ord: frisyr, garderob, kostym, maräng, konsert, modern, parfym m.fl.

19 UPPGIFT: FRANSKA LÅNEORD Arbeta enskilt eller i små grupper. Hur många franska låneord kan ni komma på? Ni har fem minuter.

20 Ur Then Swänska Argus (1732): ”Wårt Söta Modersmål blir dageligen bland oss så missvårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan, at de rättnu inte stapla så mycket när de tala andra Språk, som när de tala sitt Eget”

21 AKADEMIERNA! Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien grundades under 1700-talet. Språket standardiseras och centraliseras kring regler. * Låneord skall anpassas till svensk stavning och uttal * Inga onödiga låneord – håll svenskan ren * Dubbla konsonanter efter kort betonad vokal: att, ett, brunn, hinna m.fl. * Stavningen skall vara så lik uttalet som möjligt

22 1800-TALETS INDUSTRIALISM ENGELSKT INFLYTANDE TAR FART

23 VIKTIGA ÅRTAL FÖR SPRÅKET 1830 kommer det första numret av Aftonbladet. Dagstidningarna föds. 1842 införs folkskola. Alla barn skall gå i skolan och lära sig läsa och skriva på centralsvenska. På 1870-talet växer folkhögskolorna fram och även äldre medborgare kan utbilda sig.

24 UPPGIFT: KONSTIG CYKELTÄVLING? Arbeta i par eller i små grupper. Läs och hjälps åt att förstå denna text ur en 1800- talstidning. Vad är så konstigt med resultaten? Hur kan det komma sig? Den af fabrikör Östberg anordnade täflingen i velocipedåkning egde till en del rum den 18 sept. kl. 5 på Djurgårdsslätten, ehuru både deltagare och åskådare stördes af ett dugtigt regn, som började samtidigt med täflingen. Tjuguen personer deltogo i första afdelningens åkning (sakta- åkning) ehuru 7 af dem hade oturen att »rida omkull» och ej fingo räknas bland de utvalda. Af de 14, som fingo deltaga i första täflingen, erhöll handelsbok- hållaren Harald Richnau första priset, en velociped, för banans tillrygga-läggande på 10 min. 21 sek; handelseleven G. Jensen det andra, en barnvelociped, för 8 min. 4 sek., och guldsmeden C. P. Mellin tredje, en karolin, för 6 min. 55 sek.

25 STAVNINGSREFORMEN 1906 Författare, lärare och folkrörelser drev fram. ”Gör svenskan enklare och mer logisk att skriva!” dt  t/tthv, fv, f  v rödt  rötthvem, hvarför  vem, varför ondt  ontblifva, öfver  bliva, över sagdt  sagthaf, af  hav, av ehuru  fastän blott  endast emedan  eftersom

26 URBANISERING

27 ENGELSKA DEN NYA DOMINANTEN Efter 1945 Vetenskap, teknologi, sport, populärkultur, ekonomi Imperialism och kolonialism i grunden Ord, meningsbyggnad, stavning, grammatik. Shit, jag var chockad när domarn blåste av Asllani för offside. Jävla fail! Då fick man fejsa en cliffhanger inför returen. Nu blir det upp till mig att köra speed metal i Iphonen och ut i cyberspace och chatta och twittra och trolla om fucking domarn all night long! 24/7!

28 DU-reformen på slutet av 1960-talet Vi slutar att tilltala varandra med titlar Vi säger ”du” istället för ”ni”

29 60-TALETS ARBETSKRAFTSINVANDRING

30 VAD ÄR PÅ GÅNG JUST NU? Internationalisering, globalisering och migration. Domänförlust till engelskans favör. Intimisering Teknifiering Kommersialisering Språklig kompetens = situationsanpassning Debatt om låneord. Hur böjer man boots? Avocado?

31 STÖRSTA SPRÅKEN I SVERIGE? Det förs ingen sådan statistik. Invånare registreras ej efter språktillhörighet. Forskare gör uppskattningar. Ex: Östra Turkiet & Norra Irak = svårt att veta. 1. Svenska 2. Finska 3. Serbokroatiska 4. Arabiska 5. Kurdiska 6. Spanska 7. Tyska 8. Persiska 9. Norska 10. Danska

32 TOPP 5: STORA SPRÅK I VÄRLDEN 1. Kinesiska (mandarin) Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia. 2. Spanska Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika 3. Engelska Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien 4. Hindi Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien 5. Arabiska Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern KÄLLOR: Nationalencyklopedin FN:s webbplats Wikipedia

33 VAD PÅVERKAR ETT SPRÅK? Samhällsutveckling Ekonomi Kultur Politik Geografi Klimat Livsstil Makt Handel etc.

34 UPPGIFT: FRAMTIDSSVENSKA? Arbeta enskilt eller i små grupper. Följande förändringar av språket föreslogs redan 1943 av folkskollärare. De är ännu inte genomförda. 1.Ta bort c, x och z:sykel, frakk, byksa, jass 2.Stava j-ljudet med j:järta, järna, jöra 3.Stava sje-ljudet med sj:sjuta, sjärna 4.Stava långt å-ljud med å:dåv, sån, såva 5.Dubbelteckna inte m/n i ordslut:dam, san Vilka argument för och emot dessa förändringar finns, tycker ni? Vilka förändringar av språket skulle ni vilja genomföra?

35 Språk och kultur har alltid förändrats, utvecklats, influerats och reformerats. Ett språk som inte förändras dör! Se på de döda språken eller dialekterna. Debatten bör inte behandla om språket skall förändras, utan hur det ska förändras.