Hjärnan Och Dess Belöningssystem Moa Bjerner, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus.

En presentation över ämnet: "Hjärnan Och Dess Belöningssystem Moa Bjerner, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus."— Presentationens avskrift:

1 Hjärnan Och Dess Belöningssystem Moa Bjerner, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus

2 Hjärnans Belöningssystem

3 Utvecklat via evolutionen Utvecklat via evolutionen (Nucleus accumbens) Dopamin (Nucleus accumbens) Dopamin Centrum i hjärnan för välbehag, glädje, tillfredsställelse Centrum i hjärnan för välbehag, glädje, tillfredsställelse =Överlevnadssystem som gör oss ”höga” på naturliga belöningar så som mat, dryck och sex =Överlevnadssystem som gör oss ”höga” på naturliga belöningar så som mat, dryck och sex Aktiveras av ALLA beroendeframkallande droger såsom alkohol, nikotin, heroin, amfetamin, cannabis.. Aktiveras av ALLA beroendeframkallande droger såsom alkohol, nikotin, heroin, amfetamin, cannabis.. Ca 5-10% av befolkningen kräver starkare belöningar än de naturliga för att ”mätta” systemet = sårbarhet för beroendeutveckling! Ca 5-10% av befolkningen kräver starkare belöningar än de naturliga för att ”mätta” systemet = sårbarhet för beroendeutveckling!

4 Studier av Hjärnan

5

6 Djurstudier Strömberoende råtta Strömberoende råtta Överlevnadsinstinkten utslagen! Överlevnadsinstinkten utslagen!

7 Akuta Effekter Av Alkohol Initialt stimulerande verkan (dock hämmande vid högre koncentrationer). Eufori/hämningslöshet sänkt ångestnivå Höjd smärttröskel Nedsatt känsla för kyla, smak och lukt Sämre motorik, minne, koncentrationsförmåga, tids-och rumsuppfattning. = Sämre omdöme!

8 Hjärnans Anti-belöningssystem Förmedlas via Amygdala och Hypothalamus, två hjärnstrukturer som reglerar olustkänslor. Förmedlas via Amygdala och Hypothalamus, två hjärnstrukturer som reglerar olustkänslor. STRESS. STRESS. Aktiveras vid fortsatt användande av drog. Aktiveras vid fortsatt användande av drog. Vid långvarig stress till följd av t.ex. långvarigt opiatmissbruk med upprepade abstinensfaser får man påverkan på stressystemet så att det ständigt är påslaget med ökad ”craving” som följd. Vid långvarig stress till följd av t.ex. långvarigt opiatmissbruk med upprepade abstinensfaser får man påverkan på stressystemet så att det ständigt är påslaget med ökad ”craving” som följd.

9 Hjärnan och Belöningssystemet Stöd i forskningen finns för att hjärnan förändras ”neuroadaptivt” vid långvarigt drogintag. Stöd i forskningen finns för att hjärnan förändras ”neuroadaptivt” vid långvarigt drogintag. Forskningen ger stöd för att den växande hjärnan är särskilt känslig för exponering av alkohol. Forskningen ger stöd för att den växande hjärnan är särskilt känslig för exponering av alkohol. Men: Är hjärnan redan från början förändrad och kan vi upptäcka det? Finns en särskild ”missbruksgen”? Men: Är hjärnan redan från början förändrad och kan vi upptäcka det? Finns en särskild ”missbruksgen”? Droger och läkemedel skulle inte kunna påverka hjärnan om det inte fanns receptorer. Droger och läkemedel skulle inte kunna påverka hjärnan om det inte fanns receptorer.

10 Opioid-/opiatreceptorer

11 Opioid-/opiateffekter Det typiska för heroin är det snabba tillslaget med en snabbt insättande eufori som senare övergår i trötthet. Det typiska för heroin är det snabba tillslaget med en snabbt insättande eufori som senare övergår i trötthet. Längtan efter en ny dos är mycket stark och kan sällan motstås. Längtan efter en ny dos är mycket stark och kan sällan motstås.

12 Opioid-/opiateffekter Opiater binder till my-receptorn och ger dess karaktäristiska effekt med initial eufori, och senare sedering. Opiater binder till my-receptorn och ger dess karaktäristiska effekt med initial eufori, och senare sedering. Ger också förstoppningssymtom Ger också förstoppningssymtom Smärtfrihet Smärtfrihet Nedsatt andning vid högre doser Nedsatt andning vid högre doser

13 Genetisk Variation Stöd i forskningen för att variationer i opiatreceptorn kallat 118A kan ge olika sårbarhet för opiater talande för att det kan vara lättare för att det kan vara lättare för en del individer att fastna i missbruk. Stöd i forskningen för att variationer i opiatreceptorn kallat 118A kan ge olika sårbarhet för opiater talande för att det kan vara lättare för att det kan vara lättare för en del individer att fastna i missbruk.

14 Varför har hjärnan knarkreceptorer?

15 Cannabis vs Choklad

16 Hjärnans Neuron Hjärnans nervsignaler förmedlas av elektriska och kemiska händelser i hjärnan. Hjärnans nervsignaler förmedlas av elektriska och kemiska händelser i hjärnan. De kemiska budbärarna utgörs av signalsystem som delvis har kända funktioner. De kemiska budbärarna utgörs av signalsystem som delvis har kända funktioner. Dessa kemiska budbärare drabbas av alkohols och drogers negativa effekter. Dessa kemiska budbärare drabbas av alkohols och drogers negativa effekter.

17 Signalsubstanser GABA – hämmande, ”hjärnans bromspedal” GABA – hämmande, ”hjärnans bromspedal” Glutamat – stimulerande, ”gaspedal” Glutamat – stimulerande, ”gaspedal” Dopamin – lustupplevelser Dopamin – lustupplevelser Acetylkolin – kognitiva funktioner Acetylkolin – kognitiva funktioner Serotonin – stämningsläge, ångestkänslor Serotonin – stämningsläge, ångestkänslor Noradrenalin – T ex kroppsliga reaktioner Noradrenalin – T ex kroppsliga reaktioner

18 GABA vs.Glutamat I normalläget balans mellan ”gas” och ”broms” i systemet. I normalläget balans mellan ”gas” och ”broms” i systemet. Vid låg dos alkohol excitation, vid hög dos sedation. Vid låg dos alkohol excitation, vid hög dos sedation. Vid kroniskt alkoholintag förändras hjärnan och ”ställer in sig”, återigen balans GABA-glutamat. Kroppen vänjer sig vid den höga sederande dosen. Toleransutveckling! Vid kroniskt alkoholintag förändras hjärnan och ”ställer in sig”, återigen balans GABA-glutamat. Kroppen vänjer sig vid den höga sederande dosen. Toleransutveckling! Kroniker som slutar dricka = Bromsen släpper! Kroniker som slutar dricka = Bromsen släpper!

19

20 Abstinens Inträder då ruset upphör och bakruset tar vid. Inträder då ruset upphör och bakruset tar vid. Pågår från 2-3 timmar till 4-5 DAGAR! Pågår från 2-3 timmar till 4-5 DAGAR! Lätt form: Illamående, kräkningar, irritabilitet, sömnstörningar, hjärtklappning, darrningar.. Lätt form: Illamående, kräkningar, irritabilitet, sömnstörningar, hjärtklappning, darrningar.. Svår form: Hallucinationer (syn/röst/paranoia), Puls- /blodtrycks-/temperatur- ökning. EP-anfall. Svår form: Hallucinationer (syn/röst/paranoia), Puls- /blodtrycks-/temperatur- ökning. EP-anfall. Delirium Tremens – efter 1-2 dygns abstinens. Delirium Tremens – efter 1-2 dygns abstinens. Hög dödlighet! – uttorkning, trauma, infektioner Hög dödlighet! – uttorkning, trauma, infektioner

21 ”Black out” Total minneslucka, vanligen någon timme under alkoholpåverkat tillstånd. SENT fenomen. VARNINGStecken! Beror på tolerans för alkoholens narkoseffekt = kan vara vaken vid så höga alkoholkoncentrationer Att de slår ut minnesfunktionen.

22 Alkohol = ”Dirty Drug” Toxiskt organiskt lösningsmedel. Toxiskt organiskt lösningsmedel. Både fett-och vattenlöslig och passerar enkelt alla kroppens biologiska membran. Både fett-och vattenlöslig och passerar enkelt alla kroppens biologiska membran. Alkohol verkar ej på en specifik receptor eller ett specifikt område i hjärnan. Alkohol verkar ej på en specifik receptor eller ett specifikt område i hjärnan.

23 Tolerans Tolerans – Upprepad tillförsel av alkohol leder till att allt större doser måste tillföras för att den ursprungliga effekten skall uppnås. Tolerans – Upprepad tillförsel av alkohol leder till att allt större doser måste tillföras för att den ursprungliga effekten skall uppnås. Försvinner vid nykterhet/abstinens (ex: heroinister som dör i överdos 1:a dosen efter längre uppehåll). Försvinner vid nykterhet/abstinens (ex: heroinister som dör i överdos 1:a dosen efter längre uppehåll).

24 Sensitisering Sensitisering – Förändringar i hjärnan gör att med tiden försvinner den lustfyllda, behagliga effekten av alkohol och ersätts av saknad, behov, ”sug”. Finns kvar LIVET UT trots nykterhet. Grunden till återfall! Triggerfaktorer – t ex klirr av is i glas kan väcka enormt sug.

25 Alkoholberoende Alkoholberoende Alkoholberoende Alkoholism = Kontrollförlustsjukdom Alkoholism = Kontrollförlustsjukdom Brist i hjärnans kontrollsystem Brist i hjärnans kontrollsystem Stark ”vilja/karaktär” hjälper inte. Stark ”vilja/karaktär” hjälper inte. Ca 10% av befolkningen sårbar. Ca 10% av befolkningen sårbar. = SLUTA säga åt alkoholister att ”skärpa sig”, för det är just det de inte kan! = SLUTA säga åt alkoholister att ”skärpa sig”, för det är just det de inte kan!

26 Alkohol och Tobak

27 Korssensitisering Studie på råttor som fick tillgång till H2O och Etanol (alkohol), valfri dryck! Studie på råttor som fick tillgång till H2O och Etanol (alkohol), valfri dryck! 10% drack enbart vatten 10% drack enbart vatten 10% drack enbart alkohol 10% drack enbart alkohol 80% blev ”normalkonsumenter” 80% blev ”normalkonsumenter” MEN – om råttorna också fick tillägg av nikotin (röka) – 50% av normalkonsumenterna blev alkoholister! MEN – om råttorna också fick tillägg av nikotin (röka) – 50% av normalkonsumenterna blev alkoholister! = Korssensitisering = Korssensitisering Beroende av en drog ökar risken för beroende av annan drog Beroende av en drog ökar risken för beroende av annan drog Slutsats: Tidig rökdebut ökar risk för alkoholism och andra drogproblem. Slutsats: Tidig rökdebut ökar risk för alkoholism och andra drogproblem.

28 Tobak som Inkörsport

29 Sammanfattning Hjärnans belöningssystem finns utvecklat via evolutionen och påverkas av alla beroendeframkallande droger. Hjärnans belöningssystem finns utvecklat via evolutionen och påverkas av alla beroendeframkallande droger. Vid kroniskt drogintag förändras hjärnan, anti- belöningssystemet kopplas in i högre grad och med tiden uppstår beroende. Vid kroniskt drogintag förändras hjärnan, anti- belöningssystemet kopplas in i högre grad och med tiden uppstår beroende. 5-10% av befolkningen bär på en sårbarhet för beroendeutveckling. 5-10% av befolkningen bär på en sårbarhet för beroendeutveckling. Alkoholberoende är en kontrollförlustsjukdom. Alkoholberoende är en kontrollförlustsjukdom. Alkohol och tobak är nära förbundna och missbruk av den ena substansen ger ökad risk för missbruk även av den andra. Alkohol och tobak är nära förbundna och missbruk av den ena substansen ger ökad risk för missbruk även av den andra.