[1]. [2] Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET Nikolaus Koutakis.

En presentation över ämnet: "[1]. [2] Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET Nikolaus Koutakis."— Presentationens avskrift:

1 [1]

2 [2] Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET Nikolaus Koutakis

3 [3] Förklara resultaten Presentera Invändningar Implementering Prevention Behov

4 [4] Del 1 Introduktion till preventionsvetenskap Vad menas med prevention? Olika preventionsnivåer

5 [5] Prevention ”Pre venire” ”Gå in före, innan, det händer något”

6 [6] Olika nivåer av prevention: ”Äldre” terminologi Primärprevention; åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppkommer. Sekundär prevention; åtgärder för att behandla skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Tertiär prevention; åtgärder för att förhindra ytterligare sjukdomsutveckling och rehabilitering efter sjukdom.

7 [7] Olika nivåer av prevention: ”Nyare” terminologi Universell prevention; insatser som syftar till att främja positiv utveckling, riktat till alla i en viss grupp oavsett risk. Selektiv prevention; stödjande insatser som syftar till att förhindra en negativ utveckling, riktat mot grupper som riskerar att utveckla problem. Indikerad prevention; riktade åtgärder som syftar till att hjälpa individer som redan har problem.

8 [8] universell selektiv indikerad preventionsnivåer

9 [9] Nackdelar med universell prevention ”En farhåga med en universell ansats är att mycket energi kommer ägnas åt individer som ändå inte kommer utveckla ett oönskat beteende. Den relativt låga dosen som erbjuds i de flesta universella program är inte tillräcklig för att påverka de individer som är i riskzonen” (Offord, 1996).

10 [10] Ger ofta positiva effekter på flera olika problembeteenden. Minskar risken att utpeka en speciell grupp som särskilt problematisk. Dessutom, man kan inte säkert veta vem som hamnar snett. Fördelar med universell prevention

11 [11] ETT RÄKNE- EXEMPEL Här har vi en skola med 100 elever

12 [12] Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3% Normalgrupp 90 %

13 [13] RR = 10% RR = 25% RR = 40% Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet De flesta med problem finns i normalgruppen …men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

14 [14] Effekt är ett universellt preventionsprogram Det riktar sig till alla föräldrar

15 [15] Del 2. Bakgrund till Effekt Vilket behov fyller effekt? Varför är programmet uppbyggt som det är?

16 [16] Läget i riket Bland vuxna; kraftig ökning av alkoholkonsumtionen under det senaste decenniet. Bland ungdomar; ökning av alkoholkonsumtionen i slutet av 1990-talet (avmattning i början av 2000-talet). På senare år har narkotika- och tobaksanvändningen ökat Folkhälsoeffekter; ökning av ”akuta” alkoholproblem och antalet unga som omhändertas för alkoholförgiftning.

17 [17] Vanliga skolstrategier: Temadagar Information om vad som händer med hjärnan och kroppen när man dricker alkohol. Preparatkunskap ”Avskräckande” exempel Vad görs? Informerar om skadeverkningar

18 [18] Vilka erfarenheter har man kunnat dra från utvärdering av ANT-undervisningen? Insatserna framstår ofta som väldigt lyckade utifrån skolans utvärderingar: eleverna är nöjda. MEN effektutvärderingar visar på nedslående resultat (inga eller endast små effekter).

19 [19] Varför fungerar inte de vanliga insatserna? Insatserna är intuitionsbaserade snarare än forskningsförankrade. Det räcker inte med goda intentioner, behöver även kunskap.

20 [20] Det gäller att rikta in sig på de viktiga orsaksfaktorerna Det finns åtskilliga hyllmeter med litteratur kring risk och skyddsfaktorer… En framgångsfaktor är att ta fasta på faktorer som är betydelsefulla och dessutom är realistiska att kunna påverka, tillskapa eller eliminera.

21 [21]

22 [22] Behöver vi motivera föräldrar? Om föräldrar i allmänhet inte oroar sig för sina barns alkoholdrickande och känner att de inte kan påverka sina barn i dessa avseenden så har vi ur ett förebyggande perspektiv svårigheter med att motivera föräldrar att agera. Preventionsprogram som riktar sig till föräldrar för att reducera ungdomsdrickande bör verka som en samlad strategi för att påverka och ifrågasätta gängse uppfattningar.

23 [23] Relativ andel ungdomar som tror att deras föräldrar oroar sig över sina barns alkoholdrickande i relation till föräldrars rapporter om detsamma. % ålder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 13141516 självskattning föräldrarapport

24 [24] Föräldrar oroar sig inte i samma utsträckning som ungdomarna tror…

25 [25] Vi förväntade oss ökande skillnader ju äldre barnen blir. Vi resonerade att då föräldrar blir allt mera medvetna om ungdomars dryckesvanor så kommer de bli mera ängsliga i detta avseende.

26 [26] Som vi ser i figuren så ökar föräldrars insikt om sina barns drickande över tid men det påverkar inte deras oro. % ålder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 13141516 ertappat barnen berusade föräldrars oro

27 [27] Föräldrar verkar således inte vara särskilt oroliga för att deras barn skall råka illa ut p.g.a. deras barns drickande. Om föräldrar inte upplever att ungdomsdrickande är ett problem så är de inte motiverade att verka för att minska förekomsten. (Detsamma gäller oro för barnens bruk av narkotika.)

28 [28] Kognitiv dissonansteori När verkligheten inte ligger i fas med ens attityder

29 [29] Vad har den teorin med ungdomsdrickande på göra? Föräldrar har i regel en restriktiv syn på ungdomsdrickande, särskilt när barnen är yngre. Men, vad händer om de blir varse att deras barn dricker?

30 [30] Ett scenario Anta att du är en vanlig tonårsförälder som blivit varse att din 14åring varit full. En vanlig reaktion är att man i detta läge tänker att det är jag som förälder rår på. De flesta ungdomar går ju genom detta, det är normalt tonårsbeteende. Tänk dig in i denna situation: vad gör du?

31 [31] Andel föräldrar som över tid blivit mera tillåtande sett barnet berusat vid 15åå? % ” Det är naturligt att barn i sonens eller dotterns ålder är nyfikna på att pröva alkohol. Vi litar på att vår son/dotter dricker på ett ansvarsfullt sätt.” p < 0.001 T2 Nej ja 25 7 0 10 20 30

32 [32] Föräldrars oro som funktion av föräldrars förstahandserfarenheter av ha sett sitt barn vara berusat vid 15åå sett barnet berusat vid 15åå? z-värden ***

33 [33] Ungdomsdrickande som funktion av föräldrars förstahandserfarenheter av ha sett sitt barn vara berusat vid 15åå sett barnet berusat vid 15åå? z-värden ***

34 [34] Föräldrars tillit som funktion av föräldrars förstahandserfarenheter av ha sett sitt barn vara berusat vid 15åå sett barnet berusat vid 15åå? z-värden ** ***

35 [35] Föräldrar som ertappat sitt barn i berusat tillstånd tenderar i stor utsträckning ändra attityd gentemot ungdomsdrickande. Från en restriktiv syn till en tillåtande. På kort sikt leder detta inte till att deras oro minskar eller deras tillit till barnet ökar. De barn som ertappas, där föräldrarna förändras accelererar sitt drickande mycket kraftigt.

36 [36] Effekt är baserat på erfarenheter från tusentals föräldrar (ÖPP) och två longitudinella undersökningar genomförda av Örebro Universitet 10-18 studien, 2001-2006 (Stattin, H.* & Kerr, M.*) ÖPP-studien, 1999-2001 (Koutakis, N.*) enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET *

37 [37] 10-18 studien (Stattin, H. & Kerr, M.) Genomfördes mellan 2001 och 2006 Totalgruppsundersökning, alla pojkar och flickor i en kommun (Köping) i åldrarna 10-18 ingick i studien (n=3000). Inkluderade ungdomars självskattning och föräldraskattningar. Mycket lågt bortfall: självskattningar ca 5%; föräldraskattning ca 25%.

38 [38] Longitudinell Tvärsnitt År 19101112131415161718 År 2101112131415161718 År 31112131415161718 År 412131415161718 År 5131415161718 År 61415161718 10-18 studien (Stattin, H. & Kerr, M.)

39 [39] ÖPP-studien (Koutakis, N.) Genomfördes mellan 1999-2001 Totalgruppsundersökning av 8 högstadieskolor i Örebro centrum (2) Örebro ytterområde (2), Kumla (2) och Hallsberg (2) (n=909). Innerstad, miljonprogramsområde och småstad. Longitudinell studie som genomfördes under 3 år. Inkluderar ungdomars självskattning, föräldraskattningar och lärarskattningar. Mycket lågt bortfall: självskattningar ca 5%; föräldraskattning ca 20%.

40 [40] Mycket förändras under ungdomsåren… …inte minst alkoholvanorna bland ungdomar. Här kommer några diagram som är hämtade från 10-18 studien.

41 [41] Andelen unga som varit berusade minst en gång under den senaste terminen(2008) Ålder Källa: Koutakis, Örebro universitet 2009

42 [42] Andelen unga som varit berusade > 10 ggr den senaste terminen 2008 Ålder Källa: Koutakis, Örebro universitet 2009

43 [43] Även föräldrarnas inställning förändras……

44 [44] Vad säger föräldrarna om ungdoms- drickande? 1.Barn under 18 år skall inte befatta sig med alkohol. 2.Vårt barn får inte dricka alkohol utanför hemmet, har dock hänt att vi bjudit vårt barn på alkohol. 3.Barnet är vuxet nog att bestämma själv om han/hon vill dricka. Har hänt att föräldrarna bjudit. 4.”Naturligt” att barnet prövar på att dricka alkohol.

45 [45] % FIGUR 3 Andel (%) föräldrar som markerade det mest restriktiva förhållningssättet till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder. Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande –”restriktiva alternativet” 10-18 studien

46 [46] % FIGUR 4 Andel (%) föräldrar som markerade det mest tillåtande förhållningssättet till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder. Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande –”tillåtande alternativet” 10-18 studien

47 [47] Tendensen att föräldrar ger barnen mera frihet ju äldre barnen blir gäller på flera olika områden…

48 [48] Vad säger föräldrarna om vad barnen skall få bestämma själva? 1.Barnens fritidsaktiveter skall bestämmas av föräldrarna. 2.Det är föräldrarna som i störst utsträckning skall bestämma, föräldrarna skall hålla sig informerade genom att fråga. 3.Barnen skall i stort sett få göra som de vill men föräldrarna skall lyssna på vad barnen berättar. 4.Barnen skall själva få bestämma vad de vill göra, föräldrarna skall inte lägga sig i.

49 [49] % Figur 5 Procentuell andel föräldrar som markerade det mest kontrollerande alternativet (”I den här åldern måste barnens fritidsaktiviteter bestämmas av föräldrarna”) i relation till barnets ålder. Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”kontrollerande alternativet” 10-18 studien

50 [50] Figur 6 Andel (%) föräldrar som markerade det mest tillåtande alternativet (” Man ska i stort sett låta barnen göra som de själva vill”) i relation till barnets ålder. % Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”tillåtande alternativet” 10-18 studien

51 [51] föräldrar elever Figur 7 Andel (%) barn, respektive föräldrar, som uppgav alternativet ofta eller mycket ofta på frågan om ”föräldrarna frågar barnen om vad som hänt en vanlig dag i skolan” i relation till barnets ålder. % Barns- och deras föräldrars uppgifter om huruvida föräldrarna frågar barnen om vad som hänt en vanlig dag i skolan 10-18 studien

52 [52] 0 10 20 30 40 Aldrig > 10 gånger Restriktiv Tillåtande Föräldrars attityd % FIGUR 8 Andel (%) 16-åringar som uppger att de aldrig varit berusade, respektive berusad mer 10 gånger det senaste året, i relation till föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande. Föräldrars hållning till ungdoms- drickande har betydelse 10-18 studien

53 [53] Starkt samband mellan föräldrars attityder till ungdomsdrickande och ungdomars alkoholkonsumtion. Barn till föräldrar med en tillåtande attityd till ungdomsdrickande dricker mer alkohol än barn till föräldrar med en restriktiv inställning. De flesta föräldrar är restriktiva då deras barn är yngre, men tenderar att bli alltmer tillåtande i takt med att barnen blir äldre. Sammanfattning av resultaten från studierna Forskningsresultat som kan omsättas i förebyggande tillämpningar.

54 [54] Slutsatser Preventionsprogram bör inrikta sig mot; Förhållanden som är realistiska att påverka, t.ex: - Föräldrars attityd till ungdomsdrickande Processer som verkar långsiktigt – kopplat till föräldrars attityder; - Att föräldrar i allmänhet inte upplever att ungdomsdrickande är ett generellt problem

55 [55] Två kritiska frågor 1. Är det möjligt att få föräldrar att vidmakthålla sin restriktiva attityd till ungdomsdrickande även när deras barn är i tonåren? 2. Om så, påverkar det deras barns drickande?

56 [56] Syfte med Effekt Att erbjuda argument och konkreta metoder för föräldrar att vidmakthålla en restriktiv hållning till ungdomsdrickande

57 [57] Del 3. Beskrivning av -studiens genomförande.

58 [58] Örebro Preventionsprogram Universell ansats Matchad kontrollgrupp (Quasiexperimentell design) En årskull elever (909 st.) och deras föräldrar följs över högstadietiden (årskurs 7-9). Olika sociala kontexter, 4+4 högstadieskolor Innerstad Miljonprogram Småstad

59 [59] Utvärderingsdesign Lärarskattningar Självrapporter Föräldrarapporter Åk 6Åk 7Åk 8 Åk 9 I n t e r v e n t i o nF ö r - t e s t Åk 9 Självrapporter Föräldrarapporter Självrapporter Föräldrarapporter Lärarskattningar Prevention Matchad kontroll

60 [60] Intervention Gemensamma överenskommelser Uppmaning till tydliga åsikter Föräldrar Information om alkohol “Ungdomar som bjuds på öl och vin hemma lär sig att hantera alkohol bättre än de som tvingas dricka i smyg” En seglivad myt “Ungdomar som bjuds på öl och vin hemma lär sig att hantera alkohol bättre än de som tvingas dricka i smyg” En seglivad myt Ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker mer ute bland sina kompisar. Sammanfattande brev

61 [61] Intervention Information om alkohol Gemensamma överenskommelser Uppmaning till tydliga åsikter Föräldrar Var tydlig med vad som gäller i familjen Tala med dina barn om alkohol och droger. Gör klart vilka regler som gäller. Barn och ungdomar vill ha entydiga regler. Säg NEJ -tala om att ungdomar i grundskolan inte skall befatta sig med alkohol och droger överhuvudet taget. Bjud inte ungdomar på alkohol hemma. Det finns inga belägg för att ungdomar som dricker och får testa hemma dricker mindre än andra. Det händer oftare än man tror att äldre syskon köper ut alkohol till sina minderåriga syskon. Tala om detta hemma. Sammanfattande brev

62 [62] Intervention Information om alkohol Gemensamma överenskommelser Uppmaning till tydliga åsikter Föräldrar Sammanfattande brev

63 [63] Intervention Information om alkohol Gemensamma överenskommelser Uppmaning till tydliga åsikter Föräldrar Sammanfattande brev

64 [64] Notera detta ÖPP syftar till att reducera ungdomsdrickande. Men, programmet riktar sig endast till föräldrar.

65 [65] Lyckades interventionen? Påverkades föräldrarnas attityder till ungdomsdrickande? Sänktes graden av alkoholdrickande bland ungdomar? Kunde man se effekter på andra beteenden, som t.ex. normbrott? Normbrytande beteende Stöld Snatteri Skolk Skadegörelse Misshandel Fusk Hot Vapeninnehav m.m. Normbrytande beteende Stöld Snatteri Skolk Skadegörelse Misshandel Fusk Hot Vapeninnehav m.m.

66 [66] Påverkades föräldrars attityder till ungdomsdrickande?

67 [67] Resultat från ÖPP-studien/föräldrarna Föräldrarna i de skolor där programmet genomfördes vidmakthöll i betydligt större utsträckning ett restriktiv förhållningssätt till ungdomars drickande. FIGUR 9 Föräldrar i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer tillåtande/mer gränssättande över tid. ÖPP-studien

68 [68] Föräldrars tillåtande attityder till ungdomars alkoholdrickande FIGUR 10 Föräldrar i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer tillåtande/mer gränssättande över tid. ÖPP-studien Åk 7 Åk 8 Åk 9 ***** %

69 [69] Sänktes graden av alkoholdrickande?

70 [70] Resultat från ÖPP-studien/ungdomarna FIGUR 11 Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade en gång under den senaste månaden. ÖPP-studien

71 [71] Resultat från ÖPP-studien/ungdomarna (omfattande berusningsdrickande) FIGUR 12 Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade mer än en gång under den senaste månaden. ÖPP-studien

72 [72] Ser vi effekter på andra beteenden, t.ex. normbrott?

73 [73] Mindre Mer FIGUR 14 Elever i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer eller mindre normbrytande över tid ÖPP-studien

74 [74] Påverkades riskgrupper t.ex. de med tidig debut? För att besvara denna fråga delades ungdomarna upp i två grupper (a) de som varit berusade vid förtest (13 år), och (b) majoriteten som inte varit berusade i denna ålder. Forskarna delade även upp ungdomarna utifrån deras grad av normbrytande beteende vid förtest: (a) de 20% mest normbrytande och (b) övriga. Utifrån dessa grupperingar undersöktes om även dessa belastade grupper gynnats av preventionen.

75 [75] Resultat - riskgrupper De med tidig alkoholdebut gynnades, effekter framträdde vid 15 år. Även de med tidig och hög grad av normbrytande beteende gynnades. Slutsats; det universella programmet påverkade även riskgrupper.

76 [76] Sammanfattning av resultaten Signifikanta skillnader mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp i årskurs 9 avseende: 1. Föräldrars attityder till ungdomsdrickande 2. Ungdomars alkoholkonsumtion 3. Grad av normbrytande beteende 4. Signifikanta skillnader även efter kontroll för nivåerna i förtestet. ÖPP-studien

77 [77] Total gruppTidig problematik Berusningsdrickande.36.54 Normbrytande beteende.38.32 Effektstorlek för berusningsdrickande och normbrytande beteende Figur 15 Effektstorlek efter genomförd insats i förhållande till kontrollgruppen

78 [78] Slutsats Det är möjligt att arbeta aktivt i en kommun, det är inte ens särskilt svårt om man har en samlad strategi. ÖPP bygger på väldigt enkla och grundläggande principer.

79 [79] Påverka föräldrarna känslomässigt. Även om det innebär att föräldrar kommer bli mera ängsliga och oroliga. Detta bör göras inledningsvis i en samlad strategi, tex. ÖPP. Framgångsfaktor 1: Få föräldrar att inse riskerna

80 [80] Påverka en ofta uppgiven syn och förväntan av tonårsbeteende. Få föräldrar att inse att man som förälder på intet sätt spelat ut sin roll som normgivare. Informera föräldrar om att deras attityder, förväntan och beteenden är viktiga –varma och tydliga vuxna kan påverka! Framgångsfaktor 2: Ändra föräldrars förväntningar på vanligt tonårsbeteende

81 [81] Förse föräldrar med praktiska kunskaper och konkreta strategier som föräldrar i sin vardag kan tillämpa, tex. ÖPP. Framgångsfaktor 3: Arbeta strategiskt –använd konkreta strategier.

82 [82] Del 4. Teoretisk förankring av ÖPP-resultaten

83 [83] Tidigare forskning om föräldrastilar: En massiv litteratur pekar entydigt på att föräldrar som vet vad deras barn har för sig när de är hemifrån har barn med en bättre psykosocial anpassning än barn till föräldrar som vet mindre om sina barns förehavanden. Utifrån denna forskning har man uppmanat föräldrar att aktivt övervaka sina barns förehavanden.

84 [84] En förhastad slutsats Man har antagit att föräldrar som har kunskap om sina barns förehavanden har fått denna kunskap genom att de aktivt har frågat och hållit sig informerade. Det är inte sant. Denna slutsats är inte bara felaktig utan kan resultera i kontraproduktiva effekter: – - barn som känner att de är kontrollerade sluter sig, de smyger och smusslar. – - betyder inte att föräldrar inte skall kontrollera barnet.

85 [85] Idag vet vi att: Föräldrars kunskap om barnens förehavanden utanför hemmet hänger ihop med god anpassning hos barnen. Det effektivaste sättet för föräldrar att få denna kunskap är inte genom egna eftersökningar. Det bästa sättet för föräldrar att veta är via barnens berättande.

86 [86] ÖPP-studiens resultat ligger i fas med resultat från tidigare forskning! Ett förhållande som skiljer preventions- och kontrollgruppen åt är barnens berättande. Föräldrarna som under tre års tid fick del av ÖPP hade barn som var mera öppna gentemot sina föräldrar. Det framgår från såväl elevernas självskattningar som föräldraskattningar. Barnens berättande i preventionsgruppen ökade över tid.

87 [87] Det är barnens vilja eller ovilja att berätta som bäst förklarar föräldrars kunskap om sina barn. Denna kunskap hänger i sin tur ihop med barnens psykosociala anpassning.

88 [88] Men barnens lust att öppna sig beror på olika saker, t.ex.: Barnens personlighet/temperament Föräldrars respons - Sarkasmer - Bestraffning - Gör sig lustiga på barnens bekostnad - Använder barnens berättande emot dem - I tid och otid ältar sånt barnen sagt i förtroende Stabila drag, tröga för påverkan Tystar barnen

89 [89] Det emotionella klimatet påverkar barnens berättande Särskilt värme i föräldrarelationerna. - Barn berättar gärna om sig själv och om sitt liv utanför familjen i ett hem där det finns värme i föräldrar-barn relationerna.

90 [90] Vadå värme? Berömmer utan krav på prestation. Visar med ord och gester att de tycker om barnet. Oftast fokuserar på de positiva sakerna barnet gör. Visar hur stolta de är över barnet. Gör små saker som får barnet att känna sig speciell.

91 [91] Sammanfattning ÖPP-studiens resultat förklaras vid sidan av föräldrars attityder till ungdomsdrickande av barnens berättande. Forskning visar att barnens berättande hänger ihop med föräldrars sätt att ta emot denna information samt det emotionella klimatet i familjen.

92 [92] Vilken koppling har detta till Effekt? Effekt uppmanar föräldrar att: tydliggöra regler i familjen. inte bjuda barnen på alkohol och förklara varför. diskutera gemensamma överenskommelser med föräldrarna till barnens kamrater.

93 [93] En viktig del i Effekt är att ge föräldrar redskap att med värme och engagemang samtala med barnen. - Dialoger har initierats.

94 [94] Slutsats Barns berättande är den viktigaste källan för föräldrars kunskap om barnens förehavanden. Föräldrars kunskap hänger ihop med god psykosocial anpassning hos barnen. Det förhållande som vid sidan av föräldrars alkoholrelaterade attityder bäst förklarar ÖPP-studiens resultat är barnens berättande. Processer har dragits igång inom ramen för ÖPP, dessa har bl.a. lett till att barnen berättar mer.

95 [95] Nödvändigt för att lyckas med föräldrabaserat drogförebyggande: Få föräldrar att inse riskerna. Fokusera på att göra föräldrar medvetna om riskerna, att det är en prioriterad fråga. Känslomässigt påverka föräldrarna. Även om det innebär att föräldrar kommer bli mera ängsliga och oroliga. Detta bör göras inledningsvis i en samlad strategi. Syftet är att frågan skall bli prioriterad, att man upplever att det är ett problem –detta är något många tar för givet att det redan är.

96 [96] Nödvändigt för att lyckas med föräldrabaserat drogförebyggande:  Ändra föräldrars förväntningar på vanligt tonårsbeteende  Påverka en ofta uppgiven syn och förväntan av tonårsbeteende.  Få föräldrar att inse att man som förälder på intet sätt spelat ut sin roll som normgivare.  Informera föräldrar om att deras attityder, förväntan och beteenden är viktig.  Föräldrarempowerment!

97 [97] Föräldrars attityder till 16-åringars alkoholdrickande i relation till deras barns faktiska drickande 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Aldrig > 10 gånger Restriktiv Tillåtande Föräldrars attityd Berusad det senaste året %

98 [98] Nödvändigt för att lyckas med föräldrabaserat drogförebyggande: Implementera specifika tekniker, strategier Förse föräldrar med praktiska kunskaper och konkreta strategier som föräldrar i sin vardag kan tillämpa. T.ex. Effekt

99 [99] Effekt är en trestegsraket Skrämma upp Empower Ge redskap

100 [100] Del 5. Att kommunicera professionellt

101 [101] 1. Bra kontakt 2. Intresserad av människorna 3. Budskapet svara mot behov 4. Respekt 5. Trovärdighet 6. Förankring 7. Utvärdering Diffusion of Innovation Everett M. Rogers (2003) Sju gyllene regler om kommunikation

102 [102] Ge inte mera information än nödvändigt. ”Slimma” -ge inte hela storyn ang. betydelsen av bjudvanor, tydliga attityder etc. Krångla inte till saker i onödan

103 [103] Var genuin Gör budskapet till ditt eget. Tala på ditt sätt, på ett sätt så att du känner dig bekväm, utan att förvanska budskapet.

104 [104] Var förberedd Ha koll på innehåll och teknik. Om du vet att allt fungerar ökar din trovärdighet och din egen trygghet.

105 [105] Del 6 Vanliga frågor och påståenden Tips på frågor och påståenden som kan uppkomma från föräldrar som kan vara bra att känna till som blivande föräldramötespresentatör!

106 [106] Behöver vi motivera föräldrar? Om föräldrar inte oroar sig för sina barns alkoholdrickande, och inte känner att påverka sina barn så får vi svårigheter att motivera föräldrar att agera. Preventionsprogram riktat till föräldrar i syfte att minska ungdomsdrickande bör genomföras som en samlad strategi med syfte att att påverka och ifrågasätta vanliga uppfattningar.

107 [107] Varför tar ni upp ungdomsdrickande med föräldrar långt innan det är aktuellt? Att förebygga innebär att gå in före. Behålla restriktiviteten hos föräldrarna.

108 [108] Är det en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol? Många föräldrar svävar i okunnighet om hur mycket deras barn faktiskt dricker.

109 [109] Har föräldrar något inflytande över sina barn, när de blivit tonåringar? Familjen och föräldrarna har stor betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Föräldrar vinner på att vara tydliga. Restriktiv hållning gör skillnad.

110 [110] För mig är det bra om mitt barn dricker hemma, då vet jag ju hur mycket han/hon dricker! ÖPP-studien har visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem. Även andra studier har visat att barn som uppger att deras föräldrar då och då erbjudit dem alkohol i hemmet dricker mer än andra (ex. Marklund 1983 & 1997).

111 [111] Visst dricker ungdomar någon gång emellanåt, men det är väl inte så skadligt? Forskning har visat att; unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk på kort och lång sikt att utveckla alkohol- och drogmissbruk. unga som debuterat tidigt löper stor risk att dra på sig akuta skador av olika slag.

112 [112] Men, mitt barn har ju redan druckit! Forskningen har visat att det aldrig är för sent att gå från ett tillåtande förhållningssätt till ett mera restriktiv attityd!

113 [113] Om inte alla föräldrar kommer på föräldramötet? ÖPP är ett återkommande inslag. Föräldrar på mötet blir ”ambassadörer”. Brevet har betydelse.

114 [114] Del 7 Implementering och samordning Skol- och kommunstrategi för att lyckas med ÖPP

115 [115] Implementeringsförberedelser A och O för att programmet skall nå framgång är att metoden är presenterad och förankrad i kommunen. Det bör finnas en person med övergripande ansvar för implementering, samordning och uppföljning av metoden i kommunen/stadsdelsområdet. Etablera samarbete med den ansvarige och andra ÖPP-presentatörer i kommunen/stadsdelsområdet. Utarbeta en strategi för hur ni gemensamt kan implementera metoden.

116 [116] Implementeringsförberedelser Klassläraren –viktig samarbetspartner!

117 [117] Utvärdering? Utvärdering ej obligatoriskt MEN för den som vill få en indikation på hur programmet fungerar finns utvärderingsblankett (anonym föräldraenkät).

118 [118] Om det inte redan finns är det även lämpligt att fundera på att skapa ett lokalt nätverk för de som arbetar med Effekt och t.ex. ha kontaktpersoner för skolor och/eller arbetslag. Skapa egna lokala nätverk!

119 [119] Hur kommer vi igång? Vad har vi idag? Hur ska metoden implementeras? Vilket stöd behövs? Behövs ytterligare kunskap och i så fall vilken?

120 [120] Del 8 Sammanfattning av ÖPP

121 [121] Vad har ni fått lära er under kursen? Preventionsvetenskap Bakgrund till ÖPP -studien Presentation av ÖPP -studien Hur förklaras resultaten? Att kommunicera professionellt Vanliga frågor och påståenden Implementering och samordning

122 [122] www.effekt.org