Hur det var att bo i Zambia på 1960-talet ... - personliga erfarenheter Bästa Pensionärer! Som geolog har jag fått tillfälle att jobba i olika länder och miljöer. I Zambia bodde vi över 5 år, 1967-1972. Där var jag anställd av ett av världens största gruvbolag, Anglo American Corporation, som då styrdes av den sydafrikanska Oppenheimer-familjen, som också kontrollerade största delen av världens diamanthandel genom De Beers. Bolaget hade på den tiden ett tiotal gruvor i Zambia, framför allt koppargruvor. Men varför blev det Afrika? Jag studerade geologi vid Helsingfors universitet på 1960-talet, och efter att ha avlagt fil.kand. och fil.lic.-examen jobbade jag som assistent vid Universitetets Geologiska institution. Lönen var anspråkslös, vi var nygifta, och när det kom upp ett brev på anslagstavlan om att det söktes geologer till Zambia så var det naturligt att skicka in en välformulerad ansökan. Svar med visumansöknings-blanketter kom inom ett par veckor, och efter diverse komplikationer reste vi till Afrika i juli 1967. Avresan fördröjdes cirka en månad på grund av 6-dagars kriget mellan Israel och arabstaterna. Hilppa och Caj Kortman 2010

ett exempel på den östafrikanska gemenskapen 1967 - 1977 East African Airways ett exempel på den östafrikanska gemenskapen 1967 - 1977 Vi flög då till Afrika med East African Airways, ett östafrikanskt flygbolag som fram till 1977 ägdes och drevs gemensamt av de tre nationerna Kenya, Uganda och Tanzania, inom ramen för Östafrikanska gemenskapen, som delvis påminde om skandinaviskt och nordiskt samarbete. Organisationen bildades ursprungligen 1967, men kollapsade 1977. År 2000 återuppväcktes samarbetet. Photo: Caj Kortman 1967

Zambias flagga Zambias flagga Zambias flagga är grön med en fiskgjuse och tre vertikala band i färgerna rött, svart och brandgult vid flaggans yttre kant. Flaggan togs i användning den 24 oktober 1964 då Zambia blev självständigt. Självständighetsdagen är förresten samma som FN-dagen den 24 oktober. När vi kom till Zambia fyllde landet alltså 3 år. Den röda färgen symboliserar folkets kamp för frihet, den svarta representerar Zambias folk och den brandgula färgen för landets naturresurser, speciellt kopparn. Det gröna bakgrundsfältet står för landets jordbruk. Fiskgjusen står för folkets förmåga att höja sig ovan landets problem. Flaggan är relativt ovanlig eftersom emblem och symboler finns vid flaggans yttre kant och inte vid den inre.

Karta över Zambia Zambias geografi och befolkning Zambia, där vi bodde över 5 år (1967-1972), ligger på södra halvklotet och har 8 grannländer men ingen havskust. Zambia är till ytan över 2 gånger större än Finland och befolkningen som 1967 var 4 miljoner är nu cirka 13 miljoner. Huvudstaden heter Lusaka och har nu över 1 miljon invånare. Det talas cirka 80 stamspråk i Zambia, men administrationsspråket är engelska. De viktigaste lokala språkgrupperna är bemba, nyanja, tonga, lozi, lunda, kaonde och luvale. Landet blev självständigt 1964 efter att under en tio års tid ingått i den Centralafrikanska federationen. Före det hade landet som då hette Nordrhodesia varit brittiskt protektorat och före det hade det förvaltats av British South Africa Company. Första presidenten hette Kenneth Kaunda och han satt vid makten 27 år. Zambia har stora mineraltillgångar och var 1970 världens tredje största kopparproducent med 12 % av hela världsproduktionen. Av exporten var då cirka 95% kopparmetall, resten var i huvudsak zink och bly. 2010 var kopparns andel av exporten 64%.

Karta över Zambia Vi bodde först tre år i staden Kabwe i mitten av landet och sedan ett par år uppe i det s.k. Kopparbältet i städerma Kitwe och Chingola.

Byar på landsbygden På väg från huvudstaden Lusaka till Kabwe kunde vi bekanta oss med den afrikanska landsbygden. Photo: Caj Kortman 1967

Kvinnor på väg efter vatten På vägarna såg man kvinnorna på väg efter vatten. Photo: Caj Kortman 1967

Zinkgruvan i Kabwe, Zambia 1968 Min första arbetsplats i Zambia var zink- och blygruvan i Kabwe (som tidigare kallades Broken Hill). Gruvan ägdes av Anglo American Corporation, som på den tiden hade huvudkontor i Johannesburg i Sydafrika. Mitt jobb som gruvgeolog var bl.a. att producera kartor som visar malmförekomsternas läge och metallhalter, och att beräkna malmreserverna som underlag för den egentliga malmbrytningen och metallproduktionen. Informationen om malmerna skaffar man sig genom direkta observationer och provtagningar i tunnlarna och gångarna under jorden och genom borrningar. Den brutna malmen, som innehöll zink och bly, lyftes upp genom malmskaktet, sorterades, krossades, maldes och anrikades. Av koncentraten framställdes sedan med olika metallurgiska metoder zink- och blymetall för försäljning och export. Photo: Caj Kortman 1968

Zinktackor för export Här är zinktackor färdiga för export per järnväg. Photo: Caj Kortman 1968

Ncanga Copper Mine, Zambia 1972 Mitt nästa jobb i Zambia var vid koppargruvorna. Zambia var under 1960- och 1970-talet en av världens största kopparproducenter. Över 90 % av exporten bestod av metallprodukter, framför allt koppar, men också kobolt, zink och bly. I norra Zambia på gränsen till Katanga-provinsen i Kongo finns ett område som kallas ”The Copperbelt”. På kopparbältet fanns inom ett hundra kilometers område ett tiotal gruvor av världsklass. Hälften av gruvorna på kopparbältet äges av Anglo American Corporation och den andra hälften av Roan Selection Trust. Det här dagbrottet i Chingola var 3 km långt, 1 km brett och flera hundra meter djupt. Malmbrytningen vid gruvan var 10 miljoner ton per år. Jag var biträdande chefsgeolog med ansvar för den underjordiska gruvans malmreserver. Photo: Caj Kortman 1972

Exploration camp, Zambia 1971 Mitt första jobb på kopparbältet var malmletning mellan gruvorna för att hitta nya kopparförekomster. Malmletningslägret var väl etablerat i det här området. Arbetsstyrkan i lägret var ett hundratal män som systematiskt grävde gropar ned till bergrunden för provtagning. Photo: Caj Kortman 1971

New house for Bwana, Zambia 1971 Det var meningen att jag skulle övernatta i en plåthydda med betonggolv, men efter en solig dag kan det bli olidligt hett i en sådan. Jag bad omedelbart de lokalanställda bygga mig ett likadant hus som dom själva hade, dvs med lerväggar och halmtak. Det visade sig vara det enda riktiga i det klimatet. Photo: Caj Kortman 1971

20 Foxglove Street, Kabwe, Zambia 1967 I staden Kabwe hade gruvbolaget stora stadsdelar med bostäder för de anställda. I det här huset bodde vi ett par år och trivdes bra med de välordnade förhållandena i gruvsamhället. Husen av den här typen var byggda någon gång kring 1930 och var välplanerade för de lokala klimatförhållandena och omgivna av stora väl etablerade trädgårdar där fruktträden hade hunnit växa sig höga. Photo: Caj Kortman 1967

Faado! dvs firewood - brännved I staden Kabwe hade gruvbolaget stora stadsdelar med bostäder för de anställda. I det här huset bodde vi ett par år och trivdes bra med de välordnade förhållandena i gruvsamhället. Husen av den här typen var byggda någon gång kring 1930 och var välplanerade för de lokala klimatförhållandena och omgivna av stora väl etablerade trädgårdar där fruktträden hade hunnit växa sig höga. Photo: Caj Kortman 1968

Varmvattenberedare - “Rhodesian boiler” I staden Kabwe hade gruvbolaget stora stadsdelar med bostäder för de anställda. I det här huset bodde vi ett par år och trivdes bra med de välordnade förhållandena i gruvsamhället. Husen av den här typen var byggda någon gång kring 1930 och var välplanerade för de lokala klimatförhållandena och omgivna av stora väl etablerade trädgårdar där fruktträden hade hunnit växa sig höga. Photo: Caj Kortman 1967

Fruktträdgården I en del av trädgården hade vi olika frukträd. Den här bilden är tagen vid slutet av torrtiden och marken ser därför så torr ut. Men de olika frukterna mognade vid olika tider på året, så vi hade för det mesta tillgång till frukter från egen trädgård. Vi hade bl.a. avokado, appelsin, grape, lime, persika, banan, mango, guava, loquat, passionsfrukt, papaja och mullbär. Photo: Caj Kortman 1967

Avokado, guava och citron Avokado är ju en riktig superfrukt med mycket vitaminer, mineraler, nyttiga fettsyror och antioxidanter. Avokado kan både förebygga rynkor och förbättra hjärnkapaciteten, sägs det ... Guava-frukten är stor som en citron och rund eller päronformad. Fruktköttet är gult eller rosa. Smaken är frisk, fyllig och mycket aromatisk. Mogen guava känns lite mjuk. Guavafrukten kan innehålla en stor mängd vita frön, som går att äta. Guava passar bra i fruktsallad och skuren i bitar på en desserttallrik med andra frukter. Frukten doftar starkt och bör inte förvaras med livsmedel som tar åt sig smak. Vi hann ju inte äta alla guava-frukter som mognade på träden. När guavan blir övermogen så börjar den snabbt att jäsa och trädgården doftar som en ciderfabrik. Photo: Caj Kortman 1968

Avokado I vår trädgård hade vi två jättehöga avokadoträd. De var av lite olika sort och turades om att bära frukt. Det ena trädet hade runda avokadon och det andra päronformade. Det var bara att gå ut och välja och vraka och plocka dom som hade små mörka prickar på skalet, och sen skulle man skaka på frukten och lyssna om kärnan var lös, helst innan man plockar frukten. Vår son åt mera avokadomos än potatismos. Photo: Caj Kortman 1967

Papaya Papayafrukter åt vi också året om. En del var stora som fotbollar och inte lätta och inte helt ofarliga att påta ner från toppen av trädstammen. Dom blev gula när dom var mogna. Frukten är ett jättestort päronformigt bär med rödgult kött och en mild, söt smak. Passar både till morgonmål, mellanmål och dessert. Frukten är rik på A- och C-vitamin. Papayan eller melonträdet är egentligen inte alls ett träd utan en en 3–10 m hög jätteört. Photo: Caj Kortman 1967

Appelsiner Vi hade också flera appelsinträd. Någon gång hände det att just innan vi hade ämnat gå och plocka dem, hade någon annan varit där och tömt trädet. Sen var det bara att gå till torget och köpa tillbaks dem. Photo: Caj Kortman 1968

Persikor Persika är ju ett bekant träd inom plommonsläktet med sammetsludna välsmakande stenfrukter. Photo: Caj Kortman 1969

Loquat, japansk mispel Loquat eller japansk mispel kommer urs
prungligen från Kina, men har odlats i Japan i flera tusen år. Frukten har en mild och söt, lätt syrlig smak och passar att äta som sådan i fruktsallad. Där mispel är vanligt används frukterna till sylt, gele, chutney eller inlagd i sockerlag. Photo: Caj Kortman 1971

Bananblad Bananplantans blad kan bli flera meter långa. Photo: Caj Kortman 1970

Kameleonten på gräsmattan Photo: Caj Kortman 1967

Kameleonten i trädet Photo: Caj Kortman 1967

Kameleonten i rosenbusken Photo: Caj Kortman 1967

Kameleonten på marken Photo: Caj Kortman 1968

Kameleonten i gruset Photo: Caj Kortman 1968

Kameleonten på pinnen Photo: Caj Kortman 1968

Kameleonten i staketet Photo: Caj Kortman 1970

Kameleonten i bougainvillean Photo: Caj Kortman 1969

Kattungen och hundvalpen kom bra överens Photo: Caj Kortman 1968

Och sedan föddes Ralf Photo: Caj Kortman 1968

Och sedan föddes Camilla Photo: Caj Kortman 1970

Kabwe General Hospital Photo: Caj Kortman 1970

Ralf, nästan 3 år, på väg till dagis Photo: Caj Kortman 1970

Med barnen på födelsedagskalas Photo: Caj Kortman 1971

Hårklippning under kassava-trädet Photo: Caj Kortman 1971

Gräshopporna är fina Photo: Caj Kortman 1971

Ralf fyller 3 år Photo: Caj Kortman 1971

Livsmedelsaffären D.H.Patel Photo: Caj Kortman 1969

Vid simbassängen i januari ... Photo: Caj Kortman 1971

Kabwe Mine Club Swimming Pool Photo: Caj Kortman 1968

Jordbrukskooperativ utanför Kabwe Photo: Caj Kortman 1968

Majs på tork Photo: Caj Kortman 1968

Glada musikanter Photo: Caj Kortman 1967

Färja över floden Kafue i Kitwe Photo: Caj Kortman 1971

Salisbury i Rhodesia -> Harare i Zimbabwe Photo: Caj Kortman 1969

Högt elefantgräs och stora granitblock Photo: Caj Kortman 1969

I skuggan av baobab-trädet Photo: Caj Kortman 1969

Macuti Beach i Mocambique nära Beira Photo: Caj Kortman 1969

Zimbabwe ruinerna Photo: Caj Kortman 1969

Vattenfallet Victoria Falls i Zambesifloden Photo: Caj Kortman 1969

Vattenstänket vid Victoria Falls Photo: Caj Kortman 1969

Landsvägsfärja över floden Luangwa Photo: Caj Kortman 1969

Färjan drogs för hand Photo: Caj Kortman 1969

Passagerarna på färjan Photo: Caj Kortman 1969

Elefant och vattenbockar i Luangwa Valley Photo: Caj Kortman 1969

Är elefanten snäll ... ? Photo: Caj Kortman 1969

18, Mimosa Street, Kabwe, Zambia 1970 Efter ett par år i det gamla huset flyttade vi till ett nyare hus, byggt i början av 60-talet. Det var ju lite mindre men trevligt och bekvämt. Frukträdgården var inte lika väl etablerad som i de gamla husen, men trädgården hade olika blommande buskar och träd. Den här bilden är tagen i slutet av torrtiden i oktober. Photo: Caj Kortman 1970

Flamboyant Photo: Caj Kortman 1968

Flamboyantträdets blommor Photo: Caj Kortman 1970

Jakaranda Photo: Caj Kortman 1968

Hibiscus, kinaros Photo: Caj Kortman 1967

Vid bougainvillea-häcken Photo: Caj Kortman 1971

Bougainvillea, trillingblomma Photo: Caj Kortman 1970

Kniphofia Photo: Caj Kortman 1968

Golden Cup, stor solandra Photo: Caj Kortman 1970

Hilppas tusen rosor Photo: Caj Kortman 1970

Jag tackar för uppmärksamheten! Photo: Caj Kortman 1988