Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.

Elektronskal I k-skalet, som sitter längst in, får det plats två elektroner. I k-skalet, som sitter längst in, får det plats två elektroner. I l-skalet, som sitter näst längst in, får det plats åtta elektroner. I l-skalet, som sitter näst längst in, får det plats åtta elektroner. I m-skalet, som är det yttersta skalet man behöver kunna i högstadiet, får det plats åtta elektroner. I m-skalet, som är det yttersta skalet man behöver kunna i högstadiet, får det plats åtta elektroner. Elektronerna i det yttersta skalet hos en atom kallas för valenselktroner. Elektronerna i det yttersta skalet hos en atom kallas för valenselktroner.

Valenselektroner. På bilden ser vi en Litiumatom. På bilden ser vi en Litiumatom. Litiumatomen har tre elektroner. Litiumatomen har tre elektroner. Två av elektronerna sitter i k-skalet. Två av elektronerna sitter i k-skalet. En elektron sitter i l- skalet. En elektron sitter i l- skalet. Litium har en valenselktron. Litium har en valenselktron.

Elektronskal Ni ska kunna rita en atommodell för grundämnena med atomnummer ett till och med arton. Ni ska också kunna ange hur många valenselektroner de har. Valenselektronerna är avgörande för hur olika ämnen reagerar med varandra.

Joner Atomer har laddningen noll. Atomer har laddningen noll. Atomer med nästan fulla yttre elektronskal har en tendens att gärna plocka upp en extra elektron. Atomer med nästan fulla yttre elektronskal har en tendens att gärna plocka upp en extra elektron. Atomer med nästan tomma yttre elektronskal har en tendens att gärna lämna ifrån sig en elektron. Atomer med nästan tomma yttre elektronskal har en tendens att gärna lämna ifrån sig en elektron.

Joner När atomer plockar upp eller avger elektroner bildar de joner. När atomer plockar upp eller avger elektroner bildar de joner. Joner har en laddning, den laddningen kan vara antingen positiv eller negativ. Joner har en laddning, den laddningen kan vara antingen positiv eller negativ. Det är antalet valenselektroner som avgör vilken laddning en jon får. Det är antalet valenselektroner som avgör vilken laddning en jon får.

Kemisk bindning Vi ska titta på tre sorters kemiska bindningar Jonbindningar Jonbindningar Kovalenta bindningar Kovalenta bindningar Metallbindningar Metallbindningar

Jonbindningar Sker mellan joner. Sker mellan joner. Olika laddningar dras till varandra. Olika laddningar dras till varandra. Lätta att lösa upp. Lätta att lösa upp. Exempel är Na + +Cl -. Exempel är Na + +Cl -. Jonbindningar bildar salter. Jonbindningar bildar salter.

Kovalenta bindningar Bygger på att elektroner gärna rör sig i par.Bygger på att elektroner gärna rör sig i par. Två ämnen kan då dela på ett elektronpar.Två ämnen kan då dela på ett elektronpar. Är svåra att sära på.Är svåra att sära på. Bildar molekyler.Bildar molekyler.

Metallbindningar Elektronerna rör sig i ”moln”.Elektronerna rör sig i ”moln”. Alla atomer delar på alla elektroner.Alla atomer delar på alla elektroner. Det är därför som de leder ström så bra.Det är därför som de leder ström så bra.