Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Mittenälvsborg HSN 6

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: I Mittenälvsborg bor drygt personer, vilket motsvarar sex procent av länets befolkning. Mittenälvsborg ligger på länssnittet vad gäller andelen i befolkningen äldre än 65 år. År 2009 är 17,6 procent av befolkningen äldre än 65 år. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen förväntas öka med fem procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 20 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar knappt fler personer jämfört med år Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 6. Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Enligt care need index har invånarna i Mittenälvsborg 17 procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Samtliga kommuner i Mittenälvsborg har ett lägre care need index än mediankommunen i länet, dvs ett lägre behov av primärvård. Kommunerna har en lägre andel utlandsfödda och en lägre andel inflyttade personer jämfört med länet som helhet. Invånarna i Lerum har 24 procents lägre behov, framförallt till följd av en lägre andel äldre över 65 år som är ensamstående, en lägre andel arbetslösa och en lägre andel lågutbildade jämfört med övriga kommuner i nämndsområdet. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Mittenälvsborg, HSN 6 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer Mittenälvsborg år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Av befolkningen i Mittenälvsborg har 69,3 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är en något lägre andel än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i Mittenälvsborg har i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (39,2 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet) och även i något lägre utsträckning besökt primärvård (57,3 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Invånarna i Mittenälvsborg och Sjuhärad har en lägre konsumtion av läkarbesök i öppen vård jämfört med länet som helhet. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Slutenvårdskonsumtionen har i stort sett varit oförändrad under perioden i I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Konsumtion av slutenvård i HSN10 Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Mittenälvsborg har en lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden Den totala slutenvårdskonsumtionen ligger däremot på länssnittet för Mittenälvsborg. År 2009 fick 889 personer i Mittenälvsborg en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Mittenälvsborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under perioden i Mittenälvsborg. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Mittenälvsborg har en klart lägre andel personer med undvikbar slutenvård. De flesta av de ingående diagnosgrupperna i måttet är lägre än länssnittet under perioden Men det är framförallt hjärtsvikt, diabetes och njurbäckeninflammation som bidrar till det lägre värdet eftersom de volymmässigt utgör de största grupperna. Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Befolkningen i Mittenälvsborg har en något lägre andel personer som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Undvikbar slutenvård, KOL

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen av befolkningen i Mittenälvsborg som har vårdats för akut hjärtinfarkt ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden Mittenälvsborg har tidigare haft en högre andel personer som slutenvårdats för hjärtinfarkt än övriga länet, framförallt bland personer över 80 år. År 2009 slutenvårdades 230 personer i Mittenälvsborg med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen av befolkningen i Mittenälvsborg som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, är lägre än i länet som helhet under tvåårsperioden Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period ligger däremot på samma nivå som i länet som helhet. Under tvåårsperioden fick cirka 2900 personer i HSN6 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i Mittenälvsborg, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen av befolkningen i HSN6 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, är lägre än länssnittet under perioden bland män, men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN6 och i länet som helhet under perioden År 2007 avled 65 personer i åldrarna år i Mittenälvsborg i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Befolkningen i Mittenälvsborg har en högre andel personer som slutenvårdats för stroke under perioden jämfört med övriga länet, både bland män och kvinnor. Förhållandet gäller även bland personer under 80 år. År 2009 slutenvårdades 323 personer i Mittenälvsborg med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Mittenälvsborg, liksom i länet som helhet. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen av befolkningen i Mittenälvsborg som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden Diabetes

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: I Mittenälvsborg når hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det något färre som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det färre jämfört med regionen som når behandlingsmålet. Mittenälvsborg redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger bland de lägsta i regionen. Kommentar från HSK Borås Under 2009 gjordes en genomlysning av diabetesvården i Mittenälvsborg vilken resulterade i att ett antal förbättringsområden identifierades (diarienummer HSN ). Nationella diabetesregistret

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Jämfört med regionsnittet har Mittenälvsborg lägst andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 och lägst andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Jämfört med regionsnittet har Mittenälvsborg lägre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och lägst andel som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andel kariesfria 12-åringar i Mittenälvsborg är 64 procent. Högst andel har Lerum 66procent och lägst andel har Vårgårda 59procent Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Mittenälvsborg som har sämst tandhälsa är 2,0. Högst index har Herrljunga 2,5 och lägst index har Lerum 1,7. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Mittenälvsborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 6, Mittenälvsborg: Mittenälvsborg har totalt sett lägre kostnader för hälso- och sjukvård per invånare än regionsnittet. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Mittenälvsborgs lägre kostnader förklaras framförallt av att nämndens kostnad för länssjukvård räknat per invånare är låg, men nämndens kostnader ligger något lägre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för handikappverksamhet där kostnaden per invånare är högre. Mittenälvsborg har lägre kostnad per invånare för specialiserad vård i offentlig drift jämfört med regionen. Även kostnaden per invånare för såväl specialiserad vård som primärvård i privat drift är lägre än regionsnittet. Däremot har Mittenälvsborg något högre kostnad per invånare för primärvård i offentlig drift. Andelen privat vård är 5,2 procent jämfört med 8 procent för regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård