Olle Bergström Medicinkliniken Växjö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Advertisements

Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Alkoholism.
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Mat och hälsa åk 8.
Är det väl använda pengar?
Mat och hälsa åk 8.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Näring och individuella behov åk 8
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Sammanfattning mat och hälsa
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
SBU kommentar Mindre salt – effekter på blodtrycket.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Så här dokumenteras Levnadsvanor i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor, där patienten fyllt i uppgifter om sina levnadsvanor …
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Att betrakta kvinnans byst är bra för mannens hälsa... Detta har ett par tyska forskare kommit fram till i en studie. Mannens hälsa.
Kost för idrottare.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Sveriges matkultur.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
OVERdrive ™.  OVERdrive bidrar dels till att maximera uthålligheten under intensiv fysisk aktivitet, dels till mer energi och snabbare återhämtning.
Repetition av näringslära
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Bra mat för dig som tränar. SömnTräning Kostintag Prestationsutveckling.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Energi och Näringsämnen
Träff 6 Välkomna!.
Träff 2 Välkommen!.
Diabetes mellitus
Standardglas Med ett "standardglas" menas:
Träff 3 Välkommen!.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Presentationens avskrift:

Olle Bergström Medicinkliniken Växjö Snaps Olle Bergström Medicinkliniken Växjö

Hypertoni och levnadsvanor

Vad vill vi förhindra ?

”If we could give every individual the right amount of nourishment and exercise, not too little and not too much, we would have found the safest way to health”.  ― Hippocrates

”Doctors are like poor plumbers ”Doctors are like poor plumbers. They treat a splashing tub by cleaning up the water. These plumbers are extremely apt at drying up the water, constantly inventing new, expensive, and refined methods of drying up water. Somebody should teach them how to close the tap." - Denis Burkitt

Figure 8. Trend in incidence of background factors in MI age < 80, 1995–2013.

Levnadsvanor och blodtrycket Rökning Stillasittande - Fysisk aktivitet Alkoholbruk/riskbruk och blodtrycket Fetma-övervikt-Viktminskning

Rökning och BT

Rökning och BT Med varje cigarett ses en BT-stegring Rökare har i regel lägre BT än icke-rökare, sannolikt pga lägre kroppsvikt och cotinine Rökstopp rekommenderas starkt pga minskad kardiovaskulär sjukdom och utveckling av njurinsuff

Stillasittande – Fysisk aktivitet

Fys.aktivitet/evidens Svårstuderat. Går ej att blinda. Kontrollgrupp saknas ofta. Kort interventionstid. Ofta på normotensiva/ normalt högt BT Bäst stöd för konditionsträning Dos-responsförhållande Bäst stöd för 40-60 min x 3-7/v i 8-37 v Effekt ca 10/5 mm Hg

Typ av fys.aktivitet Promenad : 8-20/4-12 mm Hg beroende på intensitet Ergometercykelträning: Sänker syst.BT Dans: otillräcklig evidens Fotboll : begränsat stöd men ja Bassäng: begränsat stöd men ja Yoga, Tai chi, Qigong : Svag evidens

Rekommendation fys.aktivitet Konditionsträning Måttlig intensitet 150 min / vecka (3-7 ggr/v) Hög intensitet 75 min / vecka ( 3-5 ggr/v) Kombination med muskelstärkande träning kan förstärka effekten, många reps Ger också sänkning av TG, Vikt, Inflammation Höjer HDL, insulinkänslighet

Lagom är bäst ?

Vi är genetiskt fortfarande jägare och samlare Mat på rullband Så vi fick jaga den

Alkohol och BT Missbruk av alkohol är hälsofarligt Måttligt alkoholintag har hälsovinster Hur balanserar man den informationen ? Randomiserade studier med olika doser finns inte. Studier på Alkohol och fysiologiska effekter Observationsstudier – måttliga vs nykterister Varför dricker man inte? Sjuk?, fd alkoholist?, psykiskt illabefinnande, självrapporterat intag, socioekonomi? Utbildning? Religion?

Alkohol och specifik dos Definition av ”standarddrink” varierar Definition av ”måttligt” varierar Säker dos olika för man och kvinna Finns det en säker dos ?

Alkohol och mortalitet Överkonsumtion ger ökad mortalitet Metaanalys (34 studier) 2006 : lägst mortalitet vid ½ standarddrink dagligen NHS : 1-3 drinkar / vecka Den största studien (n=480000) : 1 drink per dag både för man och kvinnor Metaanalys (84 studier) : RRR 25% CVDdöd måttlig vs ickedrickare

Alkohol och blodtryck Överkonsumtion ger högt BT > 2 drinkar/dag tvåfaldig ökning av hypertoni > 5 drinkar/dag mycket tydlig ökning av hypertoni Minskning av intag ger 4,1/2,4 mm Hg

Alkohol och livskvalitet Överkonsumtion ger dålig livskvalitet Avseende måttlighetsdrinkare få studier 1-2 drinkar dagligen gav bäst självrapporterad hälsa, hade även mindre sjukskrivning

Var går gränsen för riskbruk? (friska vuxna) Veckokonsumtion Fler än 14 standardglas per vecka för män Fler än 9 standardglas per vecka för kvinnor Syfte: förklara riskbruksgränser Var går gränsen för riskbruk? Denna veckokonsumtion gäller för en fullt frisk och vuxen person som ej visar tecken på alkoholberoende. Det finns ingen säker nedre gräns för vad som är en ofarlig konsumtion. Det anses för kvinnor vara så att det innebär låg risk att dricka upp till 9 standardglas per vecka. För män gäller högre nivåer, 14 glas per vecka. Givetvis är det så att de gränser som anges inte är exakta. Det finns en gråzon kring alla nivåer, individuell hänsyn måste givetvis tas. Intensivkonsumtion – avses konsumtion vid ett och samma tillfälle, minst en ggr i månaden. 14 standardglas = 53 cl starksprit 9 standardglas = 34 cl sprit Intensivkonsumtion Fler än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle (man) Fler än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle (kvinna)

ett standardglas motsvarar: (bild ok) Syfte: Förklara att standardglas är ett mått att använda när man beräknar riskbruk Standardglas När man pratar om riskbruk brukar man ange i standardglas och då måste man ju veta vad ett standardglas är. Men också vilken dryck det gäller. Ett standard glas ger 12 gr 100% alkohol. Aktivitet: ta fram och visa olika stora glas. Låt deltagarna gissa vad de rymmer. 2 lättöl är lika med 4 cl starksprit. Kaloriinnehåll 190 kcal 160 kcal 110 kcal 120 kcal 90 kcal starksprit Lättöl 2x33 cl Folköl 50 cl Starköl 33 cl Vin 12-15 cl Starkvin 8 cl Sprit 4 cl

Indikatorsfrågor Socialstyrelsen föreslår i riktlinjerna att följande frågor (indikatorsfrågor) kan ställas:   1 Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?  Mindre än 1 standardglas eller inte alls  1-4 standardglas/vecka  5-9 standardglas/vecka  10-14 standardglas/vecka  15 eller fler standardglas/vecka 2 Hur ofta dricker du som kvinna 4 standardglas och du som man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?  Aldrig  Mer sällan än 1 gång per månad  Varje månad  Varje vecka  Dagligen eller nästan dagligen Syfte: att visa vilka frågor som avses med indikatorsfrågor. Används vid behov. Ligger som dold bild.

Alkohol sammanfattning Måttligt, sannolikt lite lägre Ger hälsovinster fr.a kardiovaskulära Typ av alkohol spelar ingen roll utan dos och frekvens Bingedrinking raderar all positiv effekt Nykterister skall sannolikt inte börja Vi i vården måste fråga oftare

Idealen växlar

Kroppsvikt 30 % av jordens befolkning är överviktig eller har fetma Det är fler som är överviktiga än underviktiga

Övervikt/ fetma Ökar risk för hypertoni, sömnapne, kranskärlssjukdom, stroke, dyslipidemi, T2DM,gallsjukdom, artros, respinsuff, bröst-, colon-, njur-, esofagus-, lever- och pancreascancer Kortar livet mellan 2-8 år beroende på grad av fetma, jämförbart med rökning Psykisk lidande

Viktminskning Många olika bud i omlopp Viktnedgång är kopplat till död-oavsett cancer Viktuppgång kopplat till död Viktstabil bättre – är det något man är eller blir? Vid ”Bantning” förloras mer muskler och mineral än fett om man inte kombinerar med träning För att inte bli hjärtsjuk – var smal ? För att överleva hjärtsjukdom – bli fet ?

Effekt av viktminskning på blodtryck Metaanalys 2008 diet/orlistat= 6,3/3,4 mm Hg Framinghamdata: Viktnedgång minskar risken att utveckla hypertoni

Behålla vikten ? Hormonerna jobbar emot dig. Mediatorer för aptit kvar på högre nivåer efter 1 år Energiomsättningen minskar efter viktnedgång, stimulerar till återgång till utgångsvikt Energiomsättningen ökar efter viktuppgång och stimulerar till återgång till ursprungsvikt Ökad fys.aktivitet således nödvändig

Energiomsättning vid ändrad vikt

Vilken diet sänker BT ? DASH – frukt, grönsaker, <25% fett, minimjölk, inga sötsaker eller snacks, mindre kött gav en minskning på 5,5/3,0 mm Hg oavsett saltintag och viktminskning Fiber, kakao, folat, Sojaprotein(istället för kolhydrater), magnesium sänker alla litegrann men … Kombinationen av reducerat saltintag, viktminskning och undvika alkoholriskbruk är ändå slutsatsen

Ett hälsosamt kostmönster Ökat intag av Byt ut Begränsa intaget av Grönsaker Rotfrukter Ärter/bönor/linser Vitt mjöl, produkter av vitt siktat mjöl Spannmåls-produkter med fullkorn Charkprodukter Rött kött Frukt och bär Smör- smörbaserade matfetter Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Godis och kakor, snacks Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Magra mejeriprodukter Salt Nötter och fröer Alkohol Kostförändringar som gynnar energibalans och hälsa i den Nordiska befolkningen. Källa: NNR2012

Mindre än hälften av männen äter frukt och grönsaker varje dag gram/dag Råd: Ät mycket frukt och grönt – gärna 500 gram per dag Susann Ask, dietist

Det är svårt att förändra levnadsvanor ”De flesta skulle vilja bestiga Mount Everest men vissa kan helt enkelt inte” Ekonomiska incitament har prövats exv. Gravida rökare i England NNT =7 Är det doktorernas fel ? Ex LOOK-AHEAD Är det patienternas fel ?

Tack för uppmärksamheten !