Atomfysik och kärnfysik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Profilen Ljus/optik.
Advertisements

Optik Läran om ljus.
Energi och energiomvandlingar
En vetenskaplig revolution
Värme är rörelse.
Ljus/optik.
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Hur ögat uppfattar ljus
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
Atomfysik Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – Heliumatom
Atomen och atompartiklar
Färg.
Ljus/optik.
Profilen Ljus/optik.
Atomfysik ht 2010.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
VATTEN.
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Ljusets färger.
Atom och kärnfysik.
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
Föreningar Kemi.
Ljus - optik.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Vad vet vi om ljuset??? Färgen sänds inte ut från något.
Ljus.
Optik 4 Ljus och färg Sid
Svar på arbetsuppgifter
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
Atom och kärnfysik.
Fysik höstterminen 2012 Optik Atom- och kärnfysik Universum
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Strålning.
Atom- och kärnfysik.
ATOMEN.
Ljus/optik.
LJUSET - OPTIK.
läran om ljusets utbredning och brytning
Ljus Vi lär oss om ljus.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
ATOMEN Atomen är odelbar!
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Atomfysik och kärnenergi.
Atomfysik och kärnfysik
Elektromagnetiska vågor
Tre strålningstyper från atomkärnan
Optik.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Ljus/optik.
Ljus/optik. För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa.
Ljus/optik. För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa.
OPTIK Läran om ljuset.
Filmdosimeter En filmdosimeter består av En fotografisk film och en behållare. Filmen inuti behålleran kommer att se olika ut beroende på mängden strålning.
Joner -är alltid laddade!.
Sönderfall.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Ljus/optik.
FÄRGLÄRA. Ljusets färgblandning Färgcirkel med tre grundfärger GRUNDFÄRGER (RENA FÄRGER, FÄRGTRIANGEL)  gult  röt  blått.
Atomen och periodiska systemet
VÅRA SINNEN.
Profilen Ljus/optik.
Hur ögat uppfattar ljus
Presentationens avskrift:

Atomfysik och kärnfysik Olika sorters ljus

När vi har arbetat med det här området ska du känna till hur atomernas elektronskal är ordnade förstå hur ljusets olika färger uppkommer känna till olika sorters strålning veta vad röntgenstrålning är.

Elektroner och ljus Ni känner redan till att elektroner rör sig runt atomkärnan på olika avstånd från kärnan i elektronskal. Nu ska vi titta närmare på vad som händer när elektroner rör sig från ett skal till ett annat. Det är nämligen dessa elektronhopp som gör att ett ämne kan skicka ut ljus.

Väteatomen Väteatomen har en elektron som normalt sett befinner sig i innersta skalet, K-skalet. De andra skalen är tomma, men man kan tänka sig att skalen finns där i alla fall. Om väteatomen får energi utifrån så kan elektronen ta upp denna energi. Den har då för mycket energi för att stanna kvar i det skalet och hoppar ut till ett annat skal. Ju mer energi som tillförs, desto längre ut hoppar elektronen. Nu säger man att atomen är exciterad.

Exciterade atomer och fotoner Exciterade atomer är ofta mycket instabila och mycket snabbt återvänder elektronen tillbaka till ursprungsskalet. När elektronen återvänder har den för mycket energi och måste göra sig av med denna energi. Den sänder då ut denna energi i form av en s.k. foton. När den gör det uppfattar vi detta som ljus

Olika hopp ger olika färger Ljus kan beskrivas som en svärm av partiklar – fotoner. Dessa fotoner kan sägas vara små energipaket. Ju mer energi som tillförts atomen, desto längre ut hoppar elektronen. När sedan elektronen ska göra sig av med energin igen hoppar den tillbaka till sitt vanliga skal och skickar ut en foton. Ju längre hopp tillbaka elektronen tar, desto mer energi får fotonen som skickas ut. Fotoner med olika mycket energi motsvarar ljus med olika färg. Korta hopp ger rött ljus och längre hopp ger tex blått eller violett ljus.

Så här kan det se ut: Energy

Det icke-synliga ljuset Det ljus vi pratat om är det synliga ljuset. Det finns dock ljus som inte är synligt för ögat. Om tillbakahoppet som elektronen gör är stort skickas det ut så mycket energi att ljuset inte blir synligt.

Exempel på icke-synligt ljus Ultraviolett ljus – UV-ljus – är ett exempel på ljus med mer energi än våra ögon kan uppfatta. Detta förklarar varför UV-ljus kan orsaka hudcancer – det innehåller mycket energi. Om det innehåller ännu mer energi är det ännu farligare. Exempel på detta är röntgenstrålning och gammastrålning. Röntgenstrålning används bl.a. inom sjukvården. Gammastrålning är en form av radioaktiv strålning och är mycket farlig.

Strålning som innehåller mindre energi är det synliga ljuset; Infrarött ljus är det ljus vi använder oss av i bl.a. fjärrkontroller och i infravärmare på altaner och uteserveringar. Mikrovågor – används till radar och i mikrovågsugnar. Radiovågor används vid radiokommunikation.

Röntgen Röntgenstrålning har mycket hög energi och kan gå rakt igenom många material som vanligt ljus inte kan gå igenom. Detta använder man sig av vid sjukhus och hos tandläkare. Röntgenstrålarna kan nämligen ta sig igenom hud och muskler men stoppas av de stora kalciumatomerna i skelettet. När man tar en röntgenbild får strålningen gå rakt igenom patienten och träffa en fotografisk film. Där strålningen tar sig igenom blir filmen svart, men där det har funnits skelettdelar förblir den vit.

Wilhelm Röntgen, 1845-1923. Upptäckte röntgenstrålningen Det är inte bra att bli utsatt för mycket röntgenstrålning. Det kan så småningom leda till cancer. Det är därför tandläkarna går ut ur rummet när de röntgar. Röntgen avled 1923 av magcancer. Man tror inte att denna cancer berodde på den strålning han utsatte sig för i sitt arbetet. Han utsatte sig bara under korta perioder och var en av de första som använde skyddande blyplåtar.