BORIS dagen 071108 En heldag om barnfetma och kvalitetsregister.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barnallergiåret 2013–2014 Invigning 28 september 2013 Riskfaktorer och friskfaktorer för astma och allergi hos barn Göran Wennergren Drottning Silvias.
Advertisements

Sven Klaesson Goda långtidsreultat (4-års uppföljning) vid behandling av barnfetma enligt SLL's handlingsprogram (Abstract ECO 2009) Anna Bohlin.
Läkemedel, kirurgi och behandling av metabolt syndrom
Övervikt och fetma hos barn
Södertäljemodellen - struktur och behandlingsresultat från ett länsdelssjukhus en barnmottagning Sven Klaesson, Barnläkare - Sjukvården Salem, Nykvarn,
BORIS dagen 10/ BORIS Resultat 2008 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp.
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Prevalens av cardiometabola riskfaktorer
diabetes prevention kungssten – dpk
BORIS dagen 10/ Kvalitet och förbättringar Viktoria Svensson Sven Klaesson.
Framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma
Livet efter gastric bypass
Intentia Std ver 1.0 May Intentia Support
Övervikt och fetma som folkhälsoproblem Barbara Rubinstein epidemiolog.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 12 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
En sjukdom i hela kroppen
BORIS Resultat 2009 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Nyheter inom barnfetmabehandling
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Kropps- vikt Kropps-längd Arterioskleros Behandlad hypertoni Type 2 diabetes HDL cholesterol Urinsyra Insulin Vitamin D BMI Lean Body mass Östrogen Fritt.
Riskgrupper och socioekonomiska förhållanden
Välkommen till Sommarkollo 2006
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
Ämnesomsättningssjukdomar
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella.
Europeisk finansiering för forskning och utveckling i små- och medelstora företag EUREKA och Eurostars Peter Lindberg Internationella Avdelningen
Varför SWIBREG/IBD CARE?
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Barn Obesitas Register I Sverige
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Diabetes.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
BORIS dagen 10/ Analys av data i BORIS Viktoria Svensson Sven Klaesson.
Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015
Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter Nilsson, Malmö Malmö 23 oktober 2009, T6.
Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård Observera ändrad tidsskala.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Resultat grundkrav och prestationer 2015 PRIO-nätverket
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Stroke. Dagens ämne  Akut handläggning  Vad händer sedan  Tid är hjärna  TIA – en akut hjärn-attack.
Claude Marcus Barnfetma idag och imorgon, Hur farligt är det? Claude Marcus Rikscentrum för barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset.
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI. SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2011.
Heart Failure maj Kort sammanfattning.
BORIS dagen 25/ BORIS – var står vi? BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Komplexa registerstudier, strategier när flera datakällor kopplas
Bättre diabetesvård med nytt personcentrerat arbetssätt
ISS-koncernen idag En av världens 5 största privata arbetsgivare och med drygt medarbetare i ett 53 länder Sammantaget över Business-to-Business-kunder.
Kvalitetsarbete diabetes
Svetskommissionen Svetsutbildning i världsklass
Utvärdering diabetesvård
Hur gör vi inom Turismvetenskap?
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Andelen feta mönstrande svenskar har femfaldigats sedan början av 1970-talet, medan andelen extremt feta har tiodubblats, om än från en mycket låg nivå.
Ingen vet om fetmaepidemin kommer att fortsätta eller bromsa in
Övervikt och fetma bland 4-åringar i Sverige
Faktautbildning obesitaskirurgi/ metabol kirurgi September 2019
Presentationens avskrift:

BORIS dagen 071108 En heldag om barnfetma och kvalitetsregister

Barn Obesitas Register I Sverige Styrgrupp Anders Ekbom, Epidemiolog Carl-Erik Flodmark, Barnfetmaläkare Claude Marcus, Barnfetmaläkare Jan Kowalski, Statistiker Märta Fredriksson, Projektkoordinator Pernilla Danielsson, Barnfetma sjuksköterska Sven Klaesson, Barnfetmaläkare Staffan Mårild, Barnfetmaläkare Viktoria Svensson, Dietist, databasansvarig Claude Marcus 20071108

10. 00 – 10. 30. Varför behövs BORIS. - Barnfetma. Claude Marcus 10.00 – 10.30 Varför behövs BORIS? - Barnfetma Claude Marcus i Sverige idag professor/barnläkare 10.30 – 11.00 Södertäljemodellen, struktur och Sven Klaesson behandlingsresultat från ett verksamhetschef/barnläkare länsdelssjukhus 11.00 – 11.15 Bensträckare 11.15 – 11.45 Patientdatautredningen och kvalitets- Anders Ekbom register idag och i framtiden professor/epidemiolog 11.45 – 12.15 BORIS i praktiken – så här fungerar det! Viktoria Svensson databasansvarig/dietist 12.15 – 12.30 BORIS på en barnläkarmottagning Eva-Lena Forslund barnsjuksköterska 12.30 – 13.30 LUNCH Alfred Nobels Allé 12 13.30 – 14.00 Min smala lycka! Ulf Larsson, skådespelare 14.00 – 14.15 Svår barnfetma: läkemedel och kirurgi Claude Marcus och behandling av metabolt syndrom 14.30 – 14.45 Framgångsfaktorer vid behandling av Pernilla Danielsson fetma. Har åldern vid behandlingsstart doktorand/ barnsjuksköterska någon betydelse? 14.45 – 15.00 Sammanfattning och frågestund med BORIS styrgrupp, avslutning BORIS styrgrupp Claude Marcus 20071108

procent 18-åriga pojkar med övervikt och fetma % Födelseår Rasmussen F et al. Acta Paediatr 1999;88:431-7 Claude Marcus 20071108

Fördubbling av antalet feta bland unga vuxna 18-45 år I Stockholm på tio år: Fördubbling av antalet feta bland unga vuxna 18-45 år

Overweight among 7-y olds in Stockholm Obesity from 0.9 – 3.6% STOPP 2007 Claude Marcus 20071108

Percentage of schoolchildren aged 7-11 Obese or overweight Malta Cicily Spain Gibraltar Crete Portugal Italy England Ireland Cyprus Sweden Greece France Switzerland Bulgaria Poland Czech Rep Hungary Germany Denmark Netherlands Förekomst fetma/övervikt hos barn 7-11 år i Europa Lobstein T et al. Obes Rev. 2004;5 S 1:4-104 0 10 20 30 40 Percentage Claude Marcus 20071108

Barnfetma är en allvarlig sjukdom: Kortare liv: Svår fetma i 20 års ålder ger 13 år förkortad livslängd = 22% av beräknad kvarvarande levnadstid (Fontaine, KR, JAMA 2003) Claude Marcus 20071108

Barnfetma är en folksjukdom som kommer att leda till sänkt medellivslängd

Metabolt syndrom – Syndrom X Övervikt – Fetma, fr a bukfetma Högt blodtryck Insulinokänslighet – Typ 2 diabetes Ökad risk för tidig död! Claude Marcus 20071108

Början till metabolt syndrom bland barn med fetma vid 8 års ålder Insulin okänslighet Kärlväggs förtjockning Förhöjt blodtryck Förhöjda blodfetter Fettlever Claude Marcus 20071108

A majority of adolescents with severe obesity have blunted or reduced lowering of night blood pressure (Data from Swedish National Childhood Obesity Centre) Claude Marcus 20071108

Ingen ”snäll” form av diabetes! Typ 2 Diabetes Ingen ”snäll” form av diabetes! 80-90% of Typ 2 diabetiker dör i associerade sjukdomar! I Sverige har en större andel av patienterna i 30 års åldern med typ 2 än med typ 1 utvecklat njurskador(The DISS Study) Claude Marcus 20071108

T2D och IGT bland obea barn och ungdomar T2D IGT USA (Caprio -02) 4% 20% Italy (Invitti -03) 0.2% 4.5% Germany (Wiegand -05) 1% 8% Sweden preliminary data 1.2% ? (Natl Childh obesity Centr) Claude Marcus 20071108

Typ 2 diabetes diagnos Patologiskt glukosvärde Fasteprovtagning Plasma glukos ≥ 7,0mmol/L  (om >5.5 bör OGTT genomföras) Eller 2-tim-värde, OGTT Plasma ≥ 11,1 (7,8-11,0 indikerar IGT) Och Fetma/övervikt Hereditet för typ 2 diabetes Avsaknad av ketoacidos vid insjuknande eller kvarstående normala C-peptidnivåer och lågt eller obefintligt insulinbehov ett år efter debut Avsaknad av autoantikroppar mot GAD och IA2 (autoantikroppar kan dock förekomma vid i övrigt typiskt Typ 2 diabetesinsjuknande) Men om uttalad dominant ärftlighet föreligger; överväg MODY Claude Marcus 20071108

När kontrollera blodsocker? BMI >iso 30 + acantosis nigricans + diabetes typ 2 hereditet Alla med svår fetma (efter 9 åå) Kontrollera bls 1 per år om bls > 5.0 Po glukosbelastning om bls >5.5 Claude Marcus 20071108

Fetmaproblem i puberteten Fetma hos pojkar ger: förstorade bröst pga obalans mellan östrogen och testosteron Fetma hos flickor ger: utebliven mens högt testosteron Claude Marcus 20071108

BORIS målsättning Verktyg för egen uppföljning Kvalitetssäkring av fetmavården regionalt och nationellt, får barn rätt behandling i hela landet? Stöd för regionala vårdkedjor Populationsbaserad analys av barnfetmavård Utvärdera olika behandlingsformer för barn i olika åldrar/kön/grad av fetma Utvärdera behandlings och uppföljningstider Studera förändring över tid: Blir vi bättre på att behandla barnfetma? Claude Marcus 20071108

2001 80% förblir feta Blir feta barn feta vuxna? 7 år Vuxna 1970 0.5% av barnen feta 40% 2001 80% förblir feta 3-6% av barnen feta 7 år Vuxna Claude Marcus 20071108

Vid vilken ålder bör man starta med fetmabehandling? Hög Låg Hög risk för bestående fetma ? Liten chans till lyckad behandling 2 25 Ålder, år Claude Marcus 20071108

Faktorer som kan påverka fetmabehandlingen Hereditet / Genetik / Epigenetik Födelsevikt Ålder vid fetmadebut Sociala faktorer Kön Ålder vid behandlingsstart Andra sjukdomar Claude Marcus 20071108

BORIS, liten historik 2003 planering byggande av databas påbörjas 2004 Stöd från Socialstyrelsen 2005 BORIS prövas lokalt 2006 Rikscentrum: alla patienter registrerade, infört i verksamheten 2006 på hösten allmän inbjudan till barnklinikerna 2007 krav på medverkan i BORIS från beställarna i Stockholms län om man ska bedriva barnfetmavård Claude Marcus 20071108

Oktober 2007 Antal deltagande kliniker: 19 Antal deltagande barnläkarmottagningar (Sthlm): 3 Totalt antal barn i registret: 1420 Antal nyregistrerade barn under året: 415 flickor: 47%, pojkar 53% Claude Marcus 20071108

Oktober 2007 Medelålder bland barnen vid nyregistrering på olika kliniker Rikscentrum Barnfetma: 12,7 år Södertälje: 9,6 år Göteborg: 14,1 år Helsingborg: 10,7 år Liljeholmen BUMM: 10,2 år Hallunda BUMM: 12,1 år Huddinge BUMM:10,4 år Totalt i registret 12,1 år Claude Marcus 20071108

Oktober 2007 Antal barn i reg som behandl med läkemedel totalt: 166 st Antal barn som börjat med läkemedel sista året: 29 st Hur många barn i reg har under året op för fetma: 4 (!) Claude Marcus 20071108