Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Geografi Henrik Carlsson.
Advertisements

Tredje steget i tandvårdsreformen
Samhället är mer än summan av sina delar
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Den vetenskapliga artikeln
Kondition och träning.
Läkarprogrammet – Termin 5, Ht 2013
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Läkarprogrammet – Termin 5, Ht 2013
Behandling Tillfrisknande ? Tid EXPONERINGUTFALL.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Fall-kontroll-studier, mobiltelefoner och öron: försiktighet anbefalles Jan Lanke Seminarium 21 september Det medicinska problemet 2. Fall-kontroll-studier,
Fira med oss.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Vibeke Horstmann, Inst för hälsa, vård, samhälle, Centre for Ageing and Supportive Environments Jämförelse av två behandlingar.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Epidemiologi Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Epidemiologi och Biostatistik
Onkogenetisk utredning?
Läkarprogrammet – Termin 5, Vt 2013
Det kliniska problemet
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Klinisk forskningsmetodik
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
PESTEN.
Seminarium Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015 Kristina Mattsson Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund E-post:
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Elisabeth Strandhagen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Nationella MDS-registret
Astma och allergier – effekter av miljön?
Historien om bly och varför mina barn är smartare än jag Ingvar Bergdahl Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten.
Vaccinationsråd för vårdpersonal
Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård Observera ändrad tidsskala.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? - Några aspekter Jonas Månsson Linnéuniversitetet.
Grundläggande epidemiologi Susanna Calling, läk, med dr
Omvärldsbevakning genom Energiforsk: Hälsorisker på grund av exponering för elektriska och magnetiska fält Björn Cedervall* Energiforsk, 1 juni 2016 *
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Hur undersöker man sjukdomar? s ● Sjukdomsregister ● Epidemiologiska undersökningar ● Riskanalys.
Betingade sannolikheter. 2 Antag att vi kastar en tärning och noterar antalet prickar som kommer upp. Låt A vara händelsen ”udda antal prickar”, dvs.
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Överklagande av detaljplaner i praktiken Masterexamensarbete i mark- och fastighetsjuridik Gustaf Davidsson
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting.
Kostnader sjuklighet Östergötland 2006 milj kr
Komplexa registerstudier, strategier när flera datakällor kopplas
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Epidemiologi -grundläggande begrepp
Träff 2 Välkommen!.
Anafylaxi och föda Födoämnesutlöst anafylaxi utgör
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Grundläggande begrepp
Studiedesign för ST-läkare
Faktautbildning obesitaskirurgi/ metabol kirurgi September 2019
Presentationens avskrift:

Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015 Epidemiologi I Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 – 222 1631

=> läran om det som är ”bland” eller ”drabbar” människor Epidemiologi epi = bland demos = folk logos = lära => läran om det som är ”bland” eller ”drabbar” människor

”Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, Epidemiologi ”Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp.” (Nationalencyklopedin)

Epidemiologi INNEHÅLL Introduktion till epidemiologiskt tänkande Studiedesign (inkl sjukdomsmått, bias mm) Register- och biobanksforskning Hur rapporterar man epidemiologiska data (STROBE)

Epidemiologi Jonas Björk ”Praktisk statistik för medicin och hälsa” (Bokus: < 300 kr) LÄSTIPS ”Strengthening the reporting of observational studies in Epidemiology (STROBE): explanation and elaboration.Vandenbroucke JP, von Elm E, Altman DG, et al. Ann Intern Med 2007;147(8):163-94 Kan nås på följande adress: http://www.annals.org/content/147/8/W-163.full.pdf+html

Vad studeras? Utgår från sjukdom: -Infektionssjukdomar -Diabetes -Tumörsjukdomar -Hjärt/kärlsjukdomar -Reproduktionsstörningar -Psykiatriska sjukdomar . Utgår från exponering: -Arbete -Omgivningsmiljö -Kost -Livsstilsfaktorer .

epidemiologiska studier? Använda data från djurstudier?! Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Använda data från djurstudier?!

epidemiologiska studier? Göra experimentella studier Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Göra experimentella studier på människa?!

Experiment I ett experiment använder man normalt randomisering, dvs det är slumpen som avgör om en person får behandling/exponering A eller behandling/exponering B

Exempel: Experimentella studier på människa Exponering för ämne X Cancer Förslag till studieupplägg: * hela populationen * barn vid 12 års ålder - 10% exponerade barn vid 15 års ålder - 20% exponerade * kontinuerlig exponering * 20-25 års uppföljning (cancerregister) ?

Epidemiologiskt tänkande – exempel 1 Sverige: Generellt en hög levnadsstandard. Panama: Fattigdom och en mer begränsad sjukvård. Ett givet år dör en större andel av befolkningen i Sverige jämfört med befolkningen i Panama! Rimligt? Förklaring?

Epidemiologiskt tänkande – exempel 2 Indikerar dessa siffror att det Risken att dö under en 20-årsperiod bland kvinnor i Whickham, England, med avseende på kvinnornas rökvanor i början av studieperioden. (Data från Vanderpump m fl. Clin Endocrinol 1995) Vitalstatus Rökare Icke-rökare Totalt Död 139 230 369 Levande 443 502 945 Totalt 582 732 1314 Risk 0.24 0.31 0.28 (död/totalt) Indikerar dessa siffror att det är en fördel att röka?!

Confounding (störfaktorer) Confoundingfaktorn skall … 1. … utgöra en egen riskfaktor för den studerade sjukdomen (oberoende av den studerade faktorn) 2. … vara associerad med den studerade exponeringsfaktorn. Confounder Exponering Effekt

Sjukdomsmått 1. Prevalens 2. Risk (Kumulativ Incidens) 3. Incidens

Prevalens Prevalens (P) = Antal sjuka vid t Antal individer vid t Andelen individer som har sjukdomen vid en speciell tidpunkt (t).

Prevalens Ex 1. Vid terminsstarten hade 14 av 95 studenter influensa. Detta innebär att influensaprevalensen vid terminsstart var 14.7% (=14/95). Ex 2. På en arbetsplats hade 9 av 44 anställda haft ont i ryggen den senaste veckan, vilket ger en prevalens på 20.5% (=9/44).

Risk (Kumulativ incidens) Antal nyinsjuknade Risk = Totala antalet friska individer vid start Studerad tidsperiod avgörande för tolkningen: jämför exempelvis 3% under en 40-årsperiod med 3% under en 40-dagarsperiod.

Risk (kumulativ incidens) Ex 1. I en kommun hade 3 av 400 barn som skulle börja första klass typ 1 diabetes. Detta innebär att risken var 0.75% (3/400) att få diagnosen typ 1 diabetes innan skolstart. Ex 2. Av 350 nyutexaminerade hårfrisörskor hade 10 stycken fått handeksem under själva utbildningen. Ytterligare 42 stycken utvecklade handeksem under det första året som de arbetade på en frisörsalong, vilket innebär att risken att få handeksem under sitt första arbetsår som frisör var 12.4% (42/340).

Incidens Incidens (I) = Antal nyinsjuknade Summa persontid under risk Incidensen beskriver hur många friska i den studerade populationen som blivit sjuka under den observerade tidsperioden (intensiteten/hastigheten).

____ frisk - - sjuk • sjukdomsstart ♦ censorerad Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden. Individ 1 5 • sjukdomsstart ♦ censorerad - - sjuk ____ frisk 10 1 2 3 4 5 Tid (år)

____ frisk - - sjuk • sjukdomsstart ♦ censorerad Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden. Individ 1 • sjukdomsstart ♦ censorerad - - sjuk ____ frisk 5 10 1 2 3 4 5 Tid (år)

Incidens Ex. 420 rökande kvinnor i åldern 50-60 år utan bröstcancer följdes under 8 år. Av dessa fick 7 kvinnor diagnosen bröstcancer under uppföljningstiden. Den sammanlagda tiden under risk var 3325 personår. Detta ger incidensen 7 fall per 3325 personår under risk (alternativt 2 fall per 1000 personår under risk). Man kan också uttrycka det som ”om vi följde 1000 kvinnor under 1 år så får 2 stycken bröstcancer”.

”Relativa jämförelser” RELATIV JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalenskvot = PExp/POexp Relativ risk = RExp/ROexp= KIExp/KIOexp Incidenskvot = IExp/IOexp >1 Riskfaktor <1 Friskfaktor

Exempel – RELATIV JÄMFÖRELSE Diabetesincidens 1989-1994 bland barn födda i Lazio-regionen ISard = Föräldrarna från Sardinien 1461 barn, 8820 personår, 3 fall av diabetes  3 / 8820 ≈ 0.00034 = 34 / 100 000 barn och år ILazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / 100 000 barn och år Incidenskvot = ISard / ILazio = 34 / 7.9 ≈ 4.3 (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

”Riskdifferenser” Prevalensdifferens = PExp-POexp ABSOLUT JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalensdifferens = PExp-POexp Riskdifferens = RExp–ROexp = KIExp-KIOexp Incidensdifferens = IExp-IOexp >0 Riskfaktor <0 Friskfaktor

Exempel – RISKDIFFERENS Diabetesincidens 1989-1994 bland barn födda i Lazio-regionen ISard = Föräldrarna från Sardinien: 34 / 100 000 barn och år ILazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / 100 000 barn och år Incidensdifferens = ISard - ILazio = 34 - 7.9 ≈ 26 extra fall av diabetes per 100 000 barn födda av föräldrar från Sardinien. (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

HEMUPPGIFT: Sjukdomsmått Antag att Du följer 400 kontorister 30-50 år gamla från 1990 till 2010 för att studera risken att få astma. Vad Du finner ses i tabellen nedan. Antag att Du dessutom under samma tidsperiod följer 400 djurskötare. De börjar på en lägre astmaprevalens eftersom astmatiker har en tendens att undvika arbeten som djurskötare, bagare mm. 1990 2000 2010 Antal astmatiker Kontorister 20 25 30 Djurskötare 10 25 40 Beräkna prevalensen, kumulativa incidensen (risken) och incidensen vid de två tidpunkterna 2000 och 2010 för kontoristerna respektive djurskötarna. Beräkna dessutom de ”relativa riskerna” vid de olika tidpunkterna.

Etiologisk fraktion (EF) (attributable fraction) Andelen fall i befolkningen som skulle kunna förhindras om exponeringen eliminerades IExp = Incidens bland exponerade IOexp = Incidens bland oexponerade p = Andel exponerade IPop = Incidens i befolkningen IPop = p* IExp + (1-p) * IOexp EF = (IPop – IOexp)/IPop

Etiologisk fraktion - Exempel Lungcancermortalitet bland dagliga rökare = 2.2 / 1000 personår Lungcancermortalitet bland icke-rökare = 0.067 / 1000 personår Hur stor andel av lungcancermortaliteten i Sverige kan tillskrivas rökning?

Hur tolkas en relativ risk på populationsnivå? Exponeringsprevalensen avgörande! Relativ risk = 10 Exponeringsprevalens Etiologisk fraktion 1% 8% 20% 64% 50% 82% Relativ risk = 1.5 Exponeringsprevalens Etiologisk fraktion 1% 0.5% 20% 9% 50%

Hur tolkas en relativ risk på individnivå? Bakgrundsrisken avgörande! Relativ risk = 10 Livstidsrisk om oexponerad Livstidsrisk om exponerad 1/100 000 10/100 000 1/100 10/100 Relativ risk = 1.5 Livstidsrisk om oexponerad Livstidsrisk om exponerad 1/1000 1.5/1000 10/100 15/100