Logik med tillämpningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
Talföljder formler och summor
Point Estimation Dan Hedlin
Logikprogrammering, Mån 23/9 Rebecca Jonson. Repetition P :- Q, R. Deklarativ syn: –P är sann om Q och R är sanna. –Av Q och R följer P Procedurell syn:
Föreläsning 2 21 jan 2008.
DAB752: Algoritmteori Leif Grönqvist
Algoritmer och datastrukturer
Föreläsning 6 Länkade lista Komplexitet Linjärsökning & binärsökning
Exempel/Utbildning Delegering för behörighetsbeställning
Växjö 21 april -04Språk & logik: Kontextfria grammatiker1 DAB760: Språk och logik 21/4: Kontextfria 10-12grammatiker Leif Grönqvist
Växjö 22 april -04Språk & logik: Parsning med kontextfria grammatiker1 DAB760:Språk och logik: 22 aprilParsning Leif Grönqvist
© Patrick Blackburn, Johan Bos & Kristina Striegnitz FL 7: Cut och negation (kap. 10) Teori –Förklarar hur man kontrollerar Prologs backtracking-beteende.
Växjö 15 april -04Språk & logik: Reguljära uttryck1 DAB760: Språk och logik 15/4: Finita automater och 13-15reguljära uttryck Leif Grönqvist
MaB: Andragradsekvationer
Pathfinding. –Vad är det? –Sökning från A till B.
Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö.
Seminarieboken Kapitel 9 – Bedömning av ett akademiskt arbete
Språkteknologiska metoder Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2006)
Beräkna en ekvation (metod 1)
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Exder EPC. Exder EPC Välkommen! I det här bildspelet går vi igenom hur man lägger upp nya artiklar samt skickar artikelinformation. Du bläddrar framåt.
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 6: Semantik Statisk semantik Attributgrammatiker Dynamisk semantik Axiomatisk.
Semantik – introduktion
1.Välj en nod vilken som helst och markera den som öppen. Låt den bli rot. A R B F C D E G
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
Logikprogrammering 21/10 Binära träd
Datastrukturer och algoritmer
Föreläsning 6 Logik med tillämpningar F6 Innehåll u Resten om resolution u Varför så många olika beslutsprocedurer? u Teorembevisaren Otter.
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Logik med tillämpningar
Initiera nätverket med nollflöde. Kapaciteterna i svart ovan bågarna och flödet i grönt nedan bågarna. Skicka igenom ett enhetsflöde genom nätverket. Flödesvägen.
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Föreläsning 4-5 Logik med tillämpningar
Föreläsning 11 Logik med tillämpningar Innehåll u Generell resolution u Kapitel i Ben-Ari.
Föreläsning 9 Logik med tillämpningar Innehåll u Semantiska tablåer i predikatlogiken u Klausulform u Herbrandmodeller u Kapitel 3.5,
Föreläsning 15 Logik med tillämpningar Innehåll u Programmeringsstil i Prolog u Expertsystem u Att kunna inför tentan u Kapitel 13 och 14.3.
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
Lennart Lönngren TYSTNA Är Stagnelius otydlig?.
Logikprogrammering 23/10 Binära träd In- och uthantering David Hjelm.
ITM1 Kapitel 8 Datastrukturer Grundläggande datavetenskap, 4p Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 9 Grafalgoritmer.
OOP F5:1 Stefan Möller OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 5 Klasser och objekt Skapa objekt - new Referenser Konstruktorer Inkapsling.
Föreläsning 16 Logik med tillämpningar Innehåll u Information kring kursvärdering och tentagenomgång u Genomgång av övningstenta 2.
 x(p(x)  q(x))  (  x p(x)   xq(x))  x(p(x)  q(x))  xp(x)   xq(x)  x(p(x)  q(x)),  (p(a)  q(a))  xp(x),  xq(x)  x (p(x)  q(x)), 
1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.
Föreläsning 14 Logik med tillämpningar Innehåll u Cuts och negation u Input/output u Extralogiska predikat u Interaktiva program, failure-drivna.
Föreläsning 1-2 Logik med tillämpningar
Växjö 14 april -04Språk & logik: Finita automater1 DAB760: Språk och logik 14/4:Finita automater Leif Grönqvist Växjö Universitet.
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 13: Resolution Resolution i satslogiken Resolution i predikatlogiken.
Presentation om hösten
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
Operativsystem - Baklås Mats Björkman
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
Formell logik Kapitel 5 och 6
Regel 18 Boll i vila rubbad.. Regel 18 Boll i vila rubbad.
JOHARI FÖNSTER SJÄLVSKATTNING
Formell logik Kapitel 3 och 4
Regelträff med Tipspromenad
Formell logik Kapitel 7 och 8
Filosofisk logik Kapitel 15
Övning Tid: 40 minuter Problemträdet.
Kap. 1 Trigonometri och formler
Visning och eventuell åtgärd efter ofullständigt tillfällesbyte via IK
Kap. 1 Trigonometri och formler
Presentationens avskrift:

Logik med tillämpningar 97-11-07 Föreläsning 3 Logik med tillämpningar 97-11-07 1 1

Innehåll Semantiska tablåer Bevis av tablåernas sundhet och fullständighet Kapitel 2.6 - 2.7 i Ben-Ari Efter dagens föreläsning kan uppgift 1-5 på laboration 1 lösas. 2

Beslutsprocedurer Vi skall titta på 5 olika beslutsprocedurer för satslogik under kursen: Refutering Semantiska tablåer Gentzen-system (naturlig deduktion) Hilbert-system (diskret matte…) Resolution 7

Semantiska tablåer Någorlunda effektiv algoritm för att avgöra satisfierbarhet för satslogiska formler. Semantiska tablåer används för att systematiskt söka en modell för en formel. Hittar vi en modell, så är formeln satisfierbar, annars inte. 8

Några definitioner som behövs: En literal är en atom eller negationen av en atom. {p, p} är ett kompletterande par av literaler om p är en atom. Definition (2.6.2) För alla formler A så är {A, A} ett kompletterande par av formler. A är komplementet till A och tvärt om. 9

Vi använder ett träd för att få en struktur på sökandet: O X (p  q)  p (p  q), p p, p q, p Stängt löv Öppet löv 10

-regler: En formel vars yttersta operator medför att båda delarna i formeln måste satisfieras för att hela formeln skall vara satisfierbar kan delas upp med en alfa-regel. 11

-regler: Om den yttersta operatorn medför att en av delarna i formeln måste satisfieras används en beta-regel: 12

Algoritm: Skapa ett träd med endast en nod, innehållande den formel vi vill avgöra satisfierbarhet för. Välj ett icke markerat löv l i trädet. l innehåller en mängd formler U(l). Om U(l) är en mängd literaler, markera lövet som stängt om det innehåller kompletterande literaler, annars som öppet. Annars, välj en formel ur U(l). 13

U(l´) = (U(l) -{A})  {1, 2} - Om formeln är en -formel A, skapa en ny nod l' som barn till l och låt l' innehålla U(l´) = (U(l) -{A})  {1, 2} - Om formeln är en -formel B, skapa två nya noder l' och l" som barn till l. De nya noderna får följande innehåll: U(l´) = (U(l) -{B})  {1} U(l”) = (U(l) -{B})  {2} Algoritmen terminerar när alla löv är märkta med O eller X. 14

Exempel p  (p  q) (p  q)  (p  q) ((p  q)  (p  q))

Definition (2.6.3) En tablå vars algoritm har terminerat kallas för en avslutad tablå. En avslutad tablå är stängd om alla löv i trädet är stängda. Annars är tablån öppen. Teorem (2.6.4) Algoritmen för skapandet av en semantisk tablå terminerar för alla formler. 15

Men är algoritmen korrekt? Om algoritmen är korrekt måste den vara sund och fullständig. Sundhet (soundness) innebär att alla formler som beslutsproceduren anger som valida faktiskt är valida. Fullständighet (completeness) innebär att om en formel är valid, så kan vi med hjälp av beslutsproceduren visa detta.

Här kommer det ”stora” teoremet: Teorem (2.6.5) Låt T vara en avslutad tablå för en formel A. A är osatisfierbar omm T är stängd. Innan vi bevisar satsen så tittar vi på vilka följder teoremet har. 18

A är satisfierbar omm T är öppen. Följdsats (2.6.7) A är valid omm tablån för A är stängd. Följdsats (2.6.8) Semantiska tablåer är en beslutsprocedur för validitet i satslogiken. 19

Sundhet? Dvs alla formler som beslutsproceduren anger som valida faktiskt är valida. Vi vill visa följande: Om en tablå T för en formel A är stängd, så är A osatisfierbar. Hur går vi till väga? Induktionsbevis över höjden h av (del)trädet T med rotnoden n. 20

Fullständighet? Dvs om en formel är valid, så kan vi med hjälp av beslutsproceduren visa detta Att bevisa: Om A är osatisfierbar så är den semantiska tablån för A stängd. Enligt (2.6.6) är detta ekvivalent med att visa att om det finns en öppen gren på trädet så är A satisfierbar. Vi visar detta genom att konstruera en modell för A utgående från en öppen gren. 21

Vi behöver hjälpdefinitioner: Låt U vara en mängd av formler. U är en Hintikka-mängd om följande gäller: l. För alla atomer p gäller att antingen pU eller pU. 2. Om AU är en -formel (som Al A2) så är {Al, A2} U. 3. Om BU är en -formel (som Bl  B2) så gäller att Bl  U eller B2  U. 22

Bevis: Vi måste kontrollera de tre reglerna för Hintikka-mängder. Teorem (2.6.10) Låt l vara ett öppet löv i T. Låt U= nU(n), där n är noderna på grenen från roten till lövet. Då är U en Hintikka-mängd. Bevis: Vi måste kontrollera de tre reglerna för Hintikka-mängder. 23

Teorem (2.6.11) (Hintikkas lemma för satslogiken) Det vi har kvar att göra nu är att konstruera en modell för Hintikka-mängden som definieras av grenen. Teorem (2.6.11) (Hintikkas lemma för satslogiken) Låt U vara en Hintikka-mängd. Då är U satisfierbar. (Lemma är ett hjälpteorem som inte har något med huvudteoremet att göra men med hjälp av det kan man bevisa huvudteoremet.) 24

Hintikkas lemma visar direkt fullständigheten: Givet en öppen gren i tablån för A, så är mängden formler på grenen en Hintikka-mängd U, och vi kan hitta en modell för denna. Eftersom A tillhör U så är denna modell även en modell för A. Detta avslutar beviset av fullständighet. 25

Exempel på bevis av validitet Vi vill visa att följande formel är valid: A = p  q  (p  q) Semantiska tablåer kan bara avgöra satisfier-barhet, men en negationen av en valid formel är osatisfierbar: A= (p  q  (p  q)) 26