Riksintresset Växjö stad En introduktion Emy Lanemo, Länsstyrelsen Kronoberg

Riksintresset Växjö stad Motivering: Stifts-och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600-och 1800talen. (Skolstad). Uttryck för riksintresset: Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan, Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt fd domprostgården. 1600-talsstaden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirestadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-talets esplanadstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergången i öppen landsbygd åt öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet. Växjö riksintresse: Gränsdragningen: Rutnätstaden: 1600-tal + esplanadstad+ utökning på söder under tidigt 1900-tal. Biskopsgården med omgivande åkermark. Följer i stort sett 1800-talets esplanader + inramande kvarter. OCH Ringsbergsskolan och Bäckalövsskolan. ( fondbyggnad eller skolbyggnad?) Symbolisk del av vatten. 2

VÄXJÖ: CENTRAL SAMLINGSPLATS med goda kommunikationer VÄXJÖ: CENTRAL SAMLINGSPLATS med goda kommunikationer. Större marknadsplats och växer till en regionalt betydande stad redan under medeltiden, huvudort i folklandet Värend. 1342 första stadsprivilegier. Staden har sedan dess fram till industrialismen varit ett handels- och hantverkscentrum, kyrkligt centrum, lärdomssäte och sedan Kronobergs län inrättades 1634 centrum för den statliga administrationen. HÄR: Erik dahlbergs bild från Suecia antiqua föreställer vy mot Väcjö under 1670-80 tal. SYMBOLISK: DOMKYRKAN som dominerar staden ( Stift sedan 1170, Domkyrkans äldsta delar härrör från 1100.talet) LANDSHÖVDINGENS RESIDENS: Från 1634, när landet delas upp i län, är Växjö stiftstad. Residenset har brunnit ned flera gånger. Alternerat mellan dagens placering och kronobergs slott. GAMLA GYMNASIET: DAGENS BYGGNAD FRÅN SLUTET AV 1600-TALET. BYGGNADERNA DOMINERAR STADSBILDEN, ROLLEN PÅVERKAR STADENS UTVECKLING INTE MINST EKONOMISKA OCH PÅVERKAR ÄVEN VILKA SOM BOR I STADEN ( FINARE BOSTADSHUS)

Kronobergs slottsruin Församlingshemmet Gamla komministerbostaden Stiftstad Domprostgården Domkyrkan Kyrkogården Biskopsgården Östrabo Patriciervillor Tingshus Residenset Försörjningsinrättning Residensstad Kronobergs slottsruin Länsfängelse Länshospital PÅVERKADE ÄVEN INFRASTRUKTUREN: MÅNGA INRESANDE LOKALA GATUNÄTET: CENTRALA PLATSER SOM MAN SKA TA SIG TILL ÖVRIG BEBYGGELSE: STÅNDSMÄSSIGA BOSTÄDER, MÖJLIGHET ATT HYSA GÄSTER..... Den moderna statliga förvaltningen på regional nivå med landshövding och länsstyrelse i spetsen skapades genom 1634-års regeringsform. Redan på 1640-talets slut började man bygga ett landshövdingehus vid torget i Växjö. BRANN 1658. Brann 1690. Dagens byggdes 1848. Förvaltning och landshövdingens residens var under perioder fölagda till kronobergs slott och kungsgård, norr om staden. Vägen från Kronoberg in till staden gick norr om staden förbi Solberget,och övergick i dagens Kronobergsgata. Växjö är känt som skolstad. Stadens äldsta skolbyggnad är f d gymnasiet som ligger vid domkyrkan. Framväxten av en stor mängd skolor förknippad med Stiftstaden, ofta i kyrkans närhet som de första läroverken uppfördes Huvudelen av skolorna växte fram på 1800-talet. STORT ANTAL OCH STOR VARIATION: Ringsbergsskolan, Flickskolan, Realskolan, Dövstumsskolan, Blindskolan, Bäckalövsskolan och ett flertal folkskolor. Flera av skolbyggnaderna finns kvar även om användningen är en annan. Många skolbyggnader är placerade i ett kransområde kring den centrala staden. Skolstad Karolinerhuset 1800-talets skolor och dess halvcentrala läge

En lågmäld rutnätsstad med imposanta En lågmäld rutnätsstad med imposanta institutionsbyggnader och med närhet till den gröna biskopsgården

Spår av medeltiden 1658 1800-tal