1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Advertisements

Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
Konjunkturer.
Marknadsekonomins grunder
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Samhällsekonomi Del 1.
Hur mäter man välstånd?.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Ekonomiska kretsloppet
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Negativ ränta Till Hans Tson Söderströms Festschrift SNS, Stockholm 20 februari 2015 Thorvaldur Gylfason.
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Penningpolitik med inflationsmål
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
BNP (BruttoNationalProdukt):
Kap 11. Investeringsefterfrågan
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Introduktion till makroekonomi.
1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till.
Trend med konstant tillväxt Tillväxt och konjunkturcykler Trend med konstant tillväxt.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
BNP i fasta priser.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Makroekonomi med tillämpningar
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällekonomi.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
BNP - Bruttonationalprodukten
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 9 Nationalräkenskaperna
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Presentationens avskrift:

1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig analys av ekonomin. Detta innebär att kursen inriktas mer på ”förståelse” och mindre på att plugga fakta.

2 Vad är makro? Mikro - Makro: Makro analyserar aggregerade samband Ex: –BNP (=GDP) värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år –Sysselsättning-arbetslöshet –Inflation –Ränta

3 Lång sikt - kort sikt

4 Reala och nominella variabler Nominell BNP mäts i kronor. Jämförelse mellan år missvisande Real BNP. Dividera med prisindex (t.ex. BNP deflator eller CPI). Ex.

5 Att mäta BNP BNP=bruttonationalprodukten (GDP på engelska) 1) Utgiftssidan 2) Produktionssidan (förädlingsvärde) 3) Inkomstsidan Ex. Produktion (förädlingsvärde) = 1 miljon. 900’ säljs, 100’ går till lager. Lagerinvesteringar bokförs som utgift  (1)=(2) Företaget betalar löner, råvaror och lämnar vinst. Allt detta blir någons inkomst. (3)=(1)=(2) Obs! Detta är bokförings identiteter

6 1) Att mäta BNP från utgiftssidan BNP = Y = C + I + G + X Konsumtion, C –varaktiga varor –icke varaktiga varor –service Bruttoinvesteringar, I (depreciering ej inräknad i bruttotal) –investeringar i realkapital –lagerinvesteringar –Ex. försäljning ur lager: C upp I ner BNP oförändrad!

7 1) Att mäta BNP från utgiftssidan Statliga utgifter G –Statliga och kommunala utgifter –Investeringar och konsumtion Nettoexport X = export - import –X handelsbalans –X > 0 överskott i handelsbalansen –X<0 underskott i handelsbalansen Obs! Endast färdigvaror räknas ( ej intermediära varor) Ex. krockudde, bil

8 2) Att mäta BNP från produktions sidan Man mäter förädlingsvärdet = värdet av produktionen minus värdet av alla insatsvaror Ex. säd, mjöl, bröd

9 3) Att mäta BNP från inkomstsidan Företagens förädlingsvärde går till löner, räntor, och vinst = totala inkomster = BNP BNI (=GNP!) = bruttonationalinkomsten = BNP + netto- faktorinkomster från resten av världen + transfereringar NNI (=NNP) = nettonationalinkomst = BNI - depreciering Ex. KuwaitBNP BNI? Sverige BNP BNI? Sveriges BNP 1998: miljarder kronor

10 Lite nationalbokföring Sparande (S) = investeringar (I) i en sluten ekonomi (X=0) definition av sparande S = Y - C - G Y= C + I + G Alltså S = I

11 Sparande och investeringar i en öppen ekonomi TT = statens skatteinkomster - transfereringar - r på statsskuld V = netto faktorinkomster från utlandet + utl. transfereringar (U-hjälp) Privat sparande: Sp = disponibel inkomst - C = = (Y + V - TT) -C Statligt sparande: Sg = TT - G (statens budgetsaldo) Bytesbalansen: B= X + V

12 Sparande och investeringar i en öppen ekonomi Sp + Sg = Y + V - TT - C + TT - G = Y + V - C - G = = C + I + G + X + V - C - G = I + X + V = I + B Alltså: Sp + Sg - B = I eller Sp - I + Sg = B dvs. privat netto sparande + statens budget överskott = bytesbalansen

13 Sparande och investeringar i en öppen ekonomi Leder ett statligt budgetunderskott till underskott i bytesbalansen? Hur ser det ut i Sverige idag? Vad sägs om följande påstående ? : ”Långlöneländer attraherar idag kapital och teknologi från OECD-länderna. De kan därför uppnå en produktivitet på nästan samma nivå som OECD länderna. Resultatet är en stor export från låglöneländerna som skapar stora handelsunderskott i OECD-länderna.”

14 Fler begrepp Betalningsbalansen = bytesbalansen + kapitalbalansen = 0 Vad är ”underskott i betalningsbalansen” ? Handelsvägd växelkurs (ex. Riskbankens valutakorg) Ett vägt genomsnitt av växelkurser där vikterna beror på hur mycket man handlar med respektive land. Inflation = förändringstakt i den allmänna prisnivån Index: KPI (CPI) konsumentpris index, PPI produktionspris index, BNP deflator =nominell/real BNP

15 Fler begrepp Arbetslöshet = antalet personer utan arbete / antalet personer som vill och kan arbeta (arbetskraften) Sysselsättningsgrad = andelen av den arbetsföra befolkningen som yrkesarbetar Hur påverkas arbetslösheten om sysselsättningsgraden ökar?

16 Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag Ex2. Antag att real BNP i Sverige växer med 3 % i 40 år BNP = (1.03)^40= 3.3 ggr BNP idag

17 Ex. 3 Länder som Hong Kong, Taiwan och Phillipinerna etc. med tillväxt kring 6% ökade real BNP 5 ggr på 30 år dvs. en generation från Ex. 4 Real BNP i USA växte med 1.75% från , vilket gjorde USA till världens rikaste nation. Om USA istället hade växt 1 % långsammare under denna period hade landet haft ungefär samma levnadsstandard som Mexico 1990.

18 Tillväxttaktens bestämningsfaktorer Produktionsfunktion: Y = F(N,K,A) Arbetskraft: N Kapital K: realkapital (maskiner, byggnader etc.) Teknologi A: Allt som påverkar produktiviteten hos N och K.

19 Produktionsfunktionens egenskaper Konstant skalavkastning: om N, K ökar med x % ökar även Y med x %. Kapital och arbete har avtagande gränsavkastning (figur)

20 Arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft: vinst max: W = MPK * P eller W/P = MPK (figur) Utbud av arbetskraft: –Substitutionseffekt: högre realön gör det mer lönt att arbeta –Inkomsteffekt: högre reallön gör att man har råd att arbeta mindre Figur

21 Jämvikt på arbetsmarknaden figur Potentiell BNP: Y*=F(N*,K,A)

22 Solows tillväxtmodell Y=F(N*,K,A) Antag N* konstant Kapitalet deprecierar med d % varje år Ekonomin har en sparkvot s så att totalt sparande är: S=sY I steady-state (jämvikt) är investeringarna just så stora att kapitalförslitningen (deprecieringen) uppvägs. sY = dK

23 Solows modell: Figur Stabilitet: sY > dK  K ökar sY < dK  K minskar

24 Effekt av högre sparkvot figurer

25 Effekt av handelsliberalisering: Baldwin’s Turboeffekt figurer

26 Konvergens Figur ur boken

27 ”Growth Accounting” - Tillväxtbokföring En typisk neoklassisk produktionsfunktion (Cobb- Douglas): Y =F(N,K,A)= A K N På tillväxtform Numerisk ex.

28 Tillväxt Mätningar indikerar att tillväxten till största delen kommer från ökning i A. Tillväxtteori som försöker förklara de tekniska framstegen kallas endogen tillväxt teori

29 Endogen tillväxtteori Högre teknologi (A) beror på: – ökning i humankapitalet –ökning i kunskapskapitalet –ökad tillgång på specialiserade maskiner Antag följande produktionsfunktionen för teknologi: deltaA=T(N A,K A,A) A ingår i sin egen produktionsfunktion. En högre kunskapsstock gör det t.ex. lättare att lära mer. Eller existensen av datorer gör det lättare att utveckla andra nya maskiner. Det är nu inte alls säkert att MPA är avtagande ! Antag att deltaA=AT(N A,K A ) eller deltaA/A=T(N A,K A )

30 Endogen tillväxtteori Modellen har konstant tillväxt i A och därför i Y. Tillväxttakten beror på N A,K A (deltaA/A=T(N A,K A )) Om resurserna som går till att producera ny teknologi (N A,K A ) ökar, kommer också den långsiktiga tillväxttakten att öka! Exempel på ting som skulle kunna öka tillväxten: –Handelsliberalisering –Satsningar på utbildning –Skattefördelar för R&D –Skattefördelar för investeringar

31 Kap 4. Penning- och finans-politik i den långsiktiga modellen På lång sikt är alla priser rörliga och Y=Y* Finanspolitik: statens budgetunderskott = G + F + N - T (N är ränta på statsskulden och F transfereringar) Penningpolitik: ändringar i penningmängden bedrivs av Riksbanken