Farmakologi vid diabetes

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Diabetes beror på. Att Gud vill hämnas
Tips när du planerar måltider
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Update om läkemedel för behandling vid typ 2 diabetes
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Näring och individuella behov åk 8
Gamla och nya antidiabetika
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Diabetes mellitus Birgitta Wagrell
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Repetition inför NP i biologi
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
INTERHEART - studien. Hypertension in the Very Elderly Trial (HYVET), patienter >80 år (medel 83,6) Syst BT > 160 Diuretika indapamide med.
Ämnesomsättningssjukdomar
Uppdatering nationella riktlinjer för Diabetesvården
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
NOVONORM Novonorm - repaglinid ATC-kod: A10BX02 Godkänd:
Repetition.
Behandling av typ 2 diabetes - en utmaning
ATT BLI EN IDROTTARE.
Diabetes ALK-dag Maj 2015 Marianne Gjörup.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Repetition av näringslära
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes Behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 1-2 februari.
Energi och Näringsämnen
Vitaminer.
Diabetes mellitus
Tipspromenad.
Presentationens avskrift:

Farmakologi vid diabetes Anna Asplund Persson Linnéuniversitetet

Diabetes mellitus Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Autoimmun Beta-cellerna förstörs av autoantikroppar Insulinproduktionen är oftast helt förstörd men inte alltid (hos vuxna) Insulinberoende diabetes Typ 2-diabetes Nedsatt insulinkänslighet i kombination med att beta-cellernas funktion avtar Skelettmuskulaturens glukosupptag minskar och glukosproduktionen i levern ökar

Hur frisätts insulin?

Hur ser insulinfrisättning ut över tid? Downloaded from: StudentConsult (on 22 March 2011 03:58 PM) © 2005 Elsevier

Effekter av insulin Ökar glykogenlager Ökar triglyceridlager i fettceller Ökar aa transport in i muskler och stimulerar proteinsyntes

Vad påverkar insulinfrisättning? Vad stimulerar insulinfrisättning? Vad inhiberar insulinfrisättning?

Varför behandla? För att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer Akuta komplikationer: Minska trötthet Minska urinmängd och törst Minska ackommodationsstörningar Långsiktiga komplikationer Som beror på mikroangiopatier och makroangiopatier

Livsstilsbehandling Basen för all diabetesbehandling är kosten Kostrekommendationerna vid diabetes råder det för närvarande stor debatt om

Livsmedelsverkets kostråd Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Kostbehandling enligt läkemedelsboken Basen för all diabetesbehandling är kosten. Kostrekommendationer vid diabetes skiljer sig inte på någon avgörande punkt från svensk normalkost. Patienten bör uppmuntras att välja lämpliga livsmedel som han/hon själv föredrar. Många personer med typ 2-diabetes och övervikt har kostvanor som avviker från rekommendationerna. Socioekonomiska faktorer spelar stor roll för individens kostvanor. Det är därför en grannlaga uppgift att förmedla kostråd utan att det uppfattas som moraliserande eller kränkande.

För normalviktiga behövs inga ändringar i energiintaget. Vid övervikt bör energireducerad kost eftersträvas. Fettintaget bör minskas till < 30% av energin. Resten utgörs av protein (10–20%) och framför allt komplexa kolhydrater. De som innehåller gelbildande fibrer har speciellt gynnsam effekt på glukosstegringen efter måltid (frukt, bönor, linser). Sackaros bör utgöra < 10% av energiintaget och bör då ingå i huvudmålen.

Satsa på tallriksmodellen Mättat fett skall utgöra < 10% av energiintaget. Fleromättat och enkelomättat fett rekommenderas i stället. Enkelomättat fett finns i bl a oliv- och rapsolja. Fisk har låg mängd mättat fett och bör ingå i kosten, medan animaliskt fett bör begränsas. Livsmedel med högt innehåll av omega-3 fettsyror, som fet fisk, kan rekommenderas. Kosttillskott av omega-3-fettsyror, upp till 3 g/dag, kan användas även om dokumentationen för gynnsamma effekter på blodlipider och kärlfunktion är begränsad, liksom effekter på risk för hjärtkärlsjukdom Satsa på tallriksmodellen

Perorala antidiabetika Då de medicinska behandlingsmålen (normalt HbA1c, 47 mmol/mol) inte uppnås inom 1-3 månader, med livsstilsförändringar, bör farmakologisk behandling startas. En mindre grupp patienter uppvisar en så kraftig, absolut insulinbrist, att tabletter inte är ett alternativ, utan insulinbehandling från start blir aktuellt. HbA1c kallas glykerat, eller försockrat, hemoglobin. Det bildas när sockret i blodomloppet binds till hemoglobinet. Ju mer socker som finns i blodet, desto mer hemoglobin ombildas till HbA1c som alltså ökar i koncentration. I och med att hemoglobinet har ombildats till HbA1c så förblir det så. På det sättet fungerar HbA1c som ett bra mätvärde på hur blodsockret legat upp till de senaste tre månaderna.

Läkemedelsbehandling vid diabetes mellitus Perorala antidiabetika Sulfonureider Metiglinider (glinider) Metformin Alfa-glukosidashämmare Glitazoner eller tiazolidindioner Inkretiner (relativt ny behandling) Insulin Kortverkande Medellångverkande Långverkande

Perorala antidiabetika Indikationer: Vid typ 2-diabetes när kostbehandling inte medfört adekvat glukoskontroll

Sulfonylureider Stimulerar betacellen till ökad insulinfrisättning (mest i fas 1) Glipizid Glimepirid Dessa två rekommenderas i första hand Glibenklamid

Biverkningar sulfonylureider Viktökning vanligt när insulinnivåerna stiger Illamående och kräkningar Hypoglykemi Hudallergi

Biguanider: Metformin Minskar glukosnybildning (glukoneogenesen hämmas) i levern och minskar glukosutsläpp i blodet Förbättrar glukosupptag i musklerna och fettväven Minskar glukosupptag från tarmen Höjer HDL

Biverkningar av metformin Orsakar inte hypoglykemi! Anorexi Illamående Besk metallsmak Diffusa bukobehag Kräkningar Diarré Minskar upptag av vit B12 Laktacidos med dödlig utgång har observerats hos 1/100000 patientår samtliga fall förelåg tillstånd med hög ålder, njursvikt, hjärtsvikt, leversjukdom och högt alkoholintag

Metiglinider (glinider) Fungerar som SU genom att stänga beta-cellernas K-kanaler. Repaglinid Dyrt och inga tydliga fördelar framför SU Används i tillägg till metformin om inte blodsockerkontrollen är tillräckligt bra m metformin.

Biverkningar metiglinider Vanliga: GI.: Buksmärta och diarré. Metabol.: Hypoglykemi. Skiljer sig inte från andra perorala antidiabetika.

Alfa-glukosidashämmare: Akarbos Hämmar tunntarmsmukosans alfaglukosidaser som bryter ner kolhydrater till absorberbara monosackarider

Biverkningar Mycket icke absorberbara kolhydrater i kolon tas om hand om av bakterier under samtidig gasutveckling … Flatulens Meteorism Diarré

GLITAZONER: pioglitazon Påverkar en receptor i cellkärnan som kallas PPAR-γ Då ökar insulinkänsligheten hos fettceller som tar upp mer glukos De verkar påverka GLUT4 och ökar också insulinkänsligheten i skelettmuskulaturen Minskar mängden LDL och höjer HDL och är antagligen bra för att minska risk för eateroskleros Sänker BT Används i kombination med andra läkemedel då effekten ensam verkar för svag. Används som tilläggsterapi när effekt av de vanlige lm inte räcker till.

Biverkningar Vätskeretention GI-påverkan Huvudvärk Anemi Viktökning pga fett-cellsdifferentiering Kan påverka levern

Inkretiner: Ny behandling mot diabetes typ II

Inkretinbaserad behandling GLP-1 = glukagonlik polypeptid Stimulerar glukosstimulerad insulinfrisättning Bryts ner snabbt (1-2 min) av enzymet DPP-4 (dipeptidylpeptidas) GLP-1-analoger Syntetiska GLP-1 analoger Exenatid (ej peroral behandling, ges sc) Liraglutid (ej peroral behandling, ges sc)

GLP-1 GLP-1 hämmar också glukagonfrisättning, ökar mättnadskänslan och bromsar ventrikeltömningen. Hos försöksdjur stimuleras tillväxten av betacellerna,en effekt som ännu inte kunnat dokumenteras hos människa. Biverkningar: illamående och kräkning särskilt vid behandling med exenatid.

Inkretinbaserad behandling DPP4-hämmare Sitagliptin, Vildagliptin (ges i tablettform) Effekten av GLP-1 förlängs vid måltid Risken för hypoglykemi är ringa eftersom GLP-1 upphör att stimulera insulinfrisättning vid normala P-glukosnivåer. DPP 4-antagonisterna ökade oväntat risken för nasofaryngiter och UVI.

Inkretinbaserad behandling Godkända indikationer för dessa tre läkemedel är ännu endast kombinationsterapi och inte monoterapi. Inkretinbehandling är ett nytt intressant men betydligt dyrare alternativ till befintlig terapi, där långtidseffekter och säkerhet på grund av kort erfarenhet fortfarande är ofullständigt kända. Behandling med exenatid gav en viktreduktion på drygt 3 kg jämför med placebo, medan DPP-4-hämmare var viktneutrala

Observandum vid användande av perorala antidiabetika Om njurarna sviktar – försiktighet med metformin Vid kontraströntgen – sätt ut metformin annars risk för njursvikt Sätt tillfälligt ut metformin vid sjukdom som feber, diarré eller kräkning då finns risk för uttorkning. Annars finns risk för njurfunktionsnedsättning Hypoglykemi vid användande av SU och insulin

Insulin Barn och ungdomar med typ-1 diabetes ska från insjuknandet behandlas med insulin. Typ 2-diabetes behandlas med insulin om patienten har uttalade diabetessymtom med höga plasmaglukosvärden

Insulin Kortverkande effekt inom 0-30 min, lispro och aspart : duration 2-5 h Rent upplöst insulin maximal verkan mellan 1-3 h, upphör efter 8 Medellångverkande (1-fas och 2-fas) Finns olika sorter, bildar komplex med protamin (NPH) (1-fasinsulin) verkar efter 1-2h, duration upp till 24 h. mix av kortverkande och NPH (2-fasinsulin) Långverkande Insulin glargin efter ca 2-3 h, duration i 24 h Insulin detemir effekt efter ca 1,5 h, duration 24 h

Olika insulintyper har olika verkningstid

Biverkningar Hypoglykemi Lipoatrofi och lipohypertrofi vid injektionsstället